Månadssummering Mars 2009

Som väntat blev Mars månad kärv. En hel massa VAB-dagar och en försenad Försäkringskassa gjorde att det i skrivande stund inte gick att fixa 10 procent till oss själva - utan 8,57 %, vilket är månadens amortering av bolån. Men tack vare starka januari och februari ligger ändå snittet på 17,6 procent.

En av anledningarna till en kass månad är att vi behöver sex nya sommardäck. Detta innebär att omsättningstillgångarna belastas med detta under de första dagarna av april. Surt, sa räven. Men jag redovisar dock utfallet mars - inte vad som komma skall. Semesterbufferten blir till gummi.

Utfall ( inom parantes årsskiftet)

Omsättningstillgångar: 13 652 kronor (-2 684 kronor)
Värdepapper: 146 320 kronor (+5 954 kronor)
Bundna tillgångar: 1 754 120 kronor (+1 300 kronor)

Skulder: 1 577 542 kronor (-32 488 kronor)

Omsättningstillgångarna har gått ned med 7 886 kronor under månaden och de bundna tillgångarna med 760 kronor. Detta kompenseras av att värdepapper ökat med 4 078 riksdaler och att skulderna minskat rejält med 19 016 kronor. Det innebär att balansen förbättrats med 14 448 kronor och hela 37 058 kronor sedan årsskiftet. Det känns ju trots allt riktigt bra!

Återstår att se om April blir bättre. Inspirerande!

Sommartidens initiala effekter

Väckarklockan ringde idag en timma tidigare än vanligt.

'-Godnatt' sa jag till hustrun innan jag skulle gå ut genom ytterdörren.

'-Ta nu rätt bil' sa hustrun.

'-Vilken är den rätta?' frågade jag i dvala.

'-SAAB:en..' sa frugan.

Vi har ingen SAAB?

Tack Wanja!

Det här är ingen politisk blogg, men jag kan inte låta bli att applådera Wanjas beslut att inte avgå som LO:s ordföranden. Liksom Mona Sahlin, och inte minst Lars Ohly, så är hon en oerhörd tillgång för den borgerliga alliansen.

Mitt liberala hjärta klappar alltid för vänsterpolitiker som saknar förmågan att sätta sig in i vad som de facto intresserar en hederlig svensk arbetare. Att nu Mona dessutom tassar ut ur kulisserna och ger sitt stöd åt Wanja gör inte saken ett dugg sämre.

Det är både lustigt och skrämmande hur ignoranta arbetarrörelsens företrädare är mot de som ÄR arbetarrörelsen - medlemmarna i LO, till exempel.

För ett antal år sedan, innan jag läste på Universitetet, jobbade jag på fabrik. Ett jobb med verkligt låg status. Jag och mina kollegor var 'pöbeln' och ansågs nog från både ledning och annat håll sällan förstå vårt eget bästa. Ingen människa i världen tycker om att anses sakna förmågor. Inte minst var det en anledning för mig att studera vidare.

Wanja är ju ingen 'broiler-politiker' utan har faktiskt jobbat en gång i tiden. Har hon glömt bort de tidiga åren eller förträngt dem?

Jag vill inte ha höjd skatt. Men jag applåderar Wanja. Ju längre den här affären pågår desto bättre för alliansen.

Vanligt folk

Lyssnade på före detta VD Christer Elmehagen, AMF Pension, i en intervju på radion i bilen på väg till köpcentret. Där diskuterades det mycket kring etik, moral och ersättningsnivåer.

Ni har säkert läst ett och annat om Elmehagens vidlyftiga pensionsavtal. Gubben har sitt på det torra nu. Vem kan klandra honom, egentligen? Hade jag blivit erbjuden liknande summor hade jag tackat och tagit emot och begravt min moral och mitt samvete. Att vara om sig och kring sig - är det i sig fel? Inget kriminellt har begåtts, eller?

Mer intressant är egentligen skillnaden mellan den så kallade finanseliten och oss vanligt folk. Själv har jag det inte så fattigt som många andra, men spannet mellan min privatekonomi och en socialbidragstagares är försumbar - om jag även blandar in en lämplig direktör och dennes villkor för inkomsternas förvärvande. Jag har heller inte valt att göra karriär och jag har heller inte det ansvar som många andra med bättre inkomster - ett medvetet val.

Det kapitalistiska systemet handlar väl om att tjäna pengar, eller hur? Själv gick jag in på köpcentret med en tjugofem kronors rabattcheck och handlade mat utifrån de röda prislapparna. Till skillnad från många andra i affären, som fyllde sina vagnar med allt möjligt dyrt och onyttigt. Det börjar redan här, i det lilla. Alla kan inte bli en Elmehagen med en stor kassakista. Men alla kan bli ekonomiskt fria - om man tänker mer kring sina slantar och sina kostnader. Vete tusan om Elmehagen är lyckligare än jag i långa loppet?

Var god vänta

Lågavlönade får sämre vård, säger en undersökning av vårdens villkor. Nähä? Vem är förvånad.

Vår ska självklart vara på lika villkor. Lika BRA villkor. Problemet i Sverige är snarare att resonemanget handlar om att alla ska ha lika villkor oavsett deras utformning. Lika bra eller lika illa. Och det är i det läget jag börjar säga nej, nej.

Mona och hennes koppel vill höja skatterna igen för att möta krisen. Nej, nej - igen. Populistiskt så det förslår.

Hittills har inte höjda skatter varit botemedlet för vårdens problem åtminstone.

På sidan Väntetider kan du gå in och kolla 'läget' på svensk vårds väntetider. En mycket givande sida.

Jag gjorde ett test för att se hur lång tid det skulle ta att komma till för en korsbandsoperation (ligament i knäled). I min landsände blev resultatet 9-13 veckor.

När du är frisk vill du mycket. När du är sjuk vill du först och främst bli frisk. För mig är tid också viktigt - att gå och lida med ett problem i över två månader på grund av vårdköer kostar mig pengar - och tid.

Med exempelvis skattebetalarnas privatvårdsförsäkring får jag tid för besök hos en specialist så snart som möjligt, oftast inom tre dagar. Är jag i behov av en operation eller behandling får jag tid för denna i regel inom två veckor.

Med privatvårdsförsäkringen får jag vård direkt, utan att vänta i månader på behandling. Jag avgör exempelvis själv en lämplig tidpunkt för en operation.

Kostnaden är för mig 218 kronor per månad. Jag anser det vara värt det. Samtidigt så vill jag att alla ska ha den bästa vård som går att tillgå. Men jag står mig själv närmst - vem gör inte det?

Cancern anses öka nu och i framtiden. Vad säger du om den här artikeln?

I dessa deklarationstider

Nu är det ju skattepengar tillbaka eller unkna restskattetider.

Finansmannen Mats Qviberg intervjuades i Skattebetalarnas tidning 'Sunt förnuft' härförleden, och det var intressanta funderingar att läsa.

Mats har alltid varit emot att Sverige ska deltaga i valutasamarbetet och menar att vi klarar oss hyggligt i den här finanskrisen tack vara att vi just står utanför. Det höjs ju andra röster att vi borde gå med, inte minst på grund av att den svenska kronan är svag.

Men vad är egentligen rätt eller fel? Finns det någon som med säkerhet kan påstå att det ena eller det andra är det bästa för Sverige?

Qviberg menar att pengar är roten till allt gott. Det kapitalistiska systemet är inte perfekt utan har sina skavanker - men är ändå oändligt mycket bättre än alternativen.

'Flumvänstern har ju haft tokfel i 50 år. De tycker att Kina var bra under Maos regim och gick ju runt med Maos lilla röda. De tyckte att Sovjetunionen och Kuba var klockrena länder. Och ingen av dem har bett om ursäkt för att de hade fel.'

Ja, Lars Ohly, AFA och Svensk-Kubanska föreningens diktaturkramare - jag förstår då inte hur de resonerar, tokstollarna. Det här inlägget i debatten fann jag intressant.

Qviberg säger att han tycker genuint illa om skatter 'överhuvudtaget'.

'Idag betalar vi mer än 50 procent av våra inkomster i skatt. Och ändå klarar man inte av vård, skola och omsorg. Vill de ha ut 100 %? Eller vad är målsättningen?'

Ja, det undrar jag med. Värnskatten är minst sagt vansinnig, exempelvis.

Hur går börsen 2009, Mats?

'Den slutar på plus. Glöm aldrig att optimister inte bara har roligare än pessimister, de har också oftare rätt då börsen går upp sju år av tio.'

Små bäckar

Med den lilla likvid som skvalpade runt i aktieportföljen så köpte jag på mig 120 stycken Global Health Partner, de tror Finansmamman på, och etthundra Kungleden, eftersom Mat-Tina rekommenderade att köpa fastigheter. Nåväl, kanske inte just därför.

Utöver det så tecknade jag mig för Biosensors företrädesemission. Handel med teckningsrätter pågår till och med den 3 april 2009. Två (2) teckningsrätter berättigar till till teckning av en (1) A-aktie. Även allmänheten ges rätt att teckna aktier i emissionen. Teckningskursen har fastställts till 0,12 SEK per A-aktie. Den här aktien är en liten spännande krydda i min lilla portfölj.

Insnöad

Efter en underbar skidsemester med både sol och snö som var bättre än Smilla någonsin kunnat tänka sig, så är jag åter på jobbet med en trave uppgifter väntande. Men en mer avkopplande semester än att åka skidor, eller att röra på sig överhuvudtaget, har jag svårt att tänka mig.

Att vara aktieägare i Skistar och att gilla att åka skidor - det är en trevlig kombination. Med 200 aktier i din portfölj så är du berättigad till 15 procents rabatt på skidhyra, skidskola och liftkort på Skistar:s anläggningar. Att det just nu går riktigt bra för Skistar är inte fel det heller.

Något som jag kom att fundera kring på min resa var huruvida skidsemester och socialgrupp på något sätt hänger ihop? Utan att egentligen veta vad en socialgrupp är, så är mina observationer som följer.

På den skidort som jag var på semester på, var utan undantag alla vita (eller kaukasier om det låter bättre) människor från Norden, Tyskland, en och annan ryss och balt möjligen. De allra flesta var ekiperade i nyare eller nytt vintermode. Bilarna på parkeringen var till nittio procent nyare än 2 år (jag kan bilar rätt bra).

Kan några slutsatser dras ifrån detta, tro? Jag vet inte om jag vågar det. Kanske våra invandrare inte gillar skidåkning? Kanske just skidintresserade prioriterar att ekipera sig och att köpa ny bil vartannat år?

Det arbetade åtminstone en ättling från Afrika i skidliften, så pass mycket kunde jag se. Jag förmodar att han gillade skidor eller åtminstone att ha ett jobb.

Amen vaf..

Fredagen den trettonde! Ja, jag blir en aning vidskeplig.

Imorgon ska vi iväg på på skidsemester och sonen har blivit dålig med feber. Tusan! Och när jag kom till jobbet fick jag en trave med arbetsuppgifter markerade med 'Panik' som jag bara måste få undan innan arbetsdagens slut.

Så detta blir ett kort inlägg och det sista på en hel vecka. Stugan vi ska till saknar internetförbindelse, vilket kommer att bli riktigt behagligt. En brasa och en bok ser jag fram emot.

Bara nu lilleman repar på sig.

Må gott, vänner i etern!

Läsvärt och tänkvärt

Investerade idag en liten slant, närmare bestämt 140 riksdaler, på en ny bok efter att ha läst följande inlägg. Förhoppningsvis är den inspirerande och läsvärd. Även Hur jag blev rik skrev om boken. Jag kommer att återkomma kring den när jag läst den.

Plockade med en liten pocket också som heter 'Ditt kompetenta barn'. Jag tyckte den lät spännande och intressant. Alla föräldrar vill ju sina barn det bästa, och att de är kompetenta kan nog de flesta skriva under på. Men hur får vi den att blomma ut? Och undvika att kväva den?

Jag är svag för mina barn. Många med mig. Men jag vill verkligen, verkligen att de ska bli starka, självständiga individer. Att de förstår att livets orättvisor finns där, att inställningen till förväntningar betyder mycket, att de ska förstå att vi föräldrar vill dem deras bästa även om vi inte serverar allting på silverfat och att inget händer om man inte agerar själv.

Jag vill att mina barn ska tycka att jag gjorde ett hyggligt hantverk som pappa den dagen de själva är vuxna. Att de kan se tillbaka på sina barndomsår med ett ljust och vackert minne. Att de värderingar som de fått sig till livs ger dem de verktyg de behöver för att lyckas i livet - på det sätt de själva väljer att betygsätta det.

Läs även andra bloggares åsikter om Barn, Kompetens, Förväntan, Orättvisa, Agera

Semester med barn

Jag kanske slår in öppna dörrar, men på Barnsemester kan du nu registrera dig för ett så kallat Barnsemesterkort som det är kopplat en mängd rabatter till - inte minst till boende och aktiviteter i ett somrigt semester-Sverige.

Har du barn och ska semestra på 'hemmaplan' - den svenska kronan konkurrerar ju snart endast med Zimbawe-dollarn - så kan du spara en slant. Till exempel på Astrid Lindgrens värld eller på Skara sommarland.

Den gubben gick inte!

Vatikanen, med en gammal unken Hitler-jugend i spetsen, visar åter prov på vad som händer när gamla knastertorra böcker anses stå som moralisk laga grund i ett samhälle - flera tusen år senare. I en tid då det borde finnas total jämlikhet, inte minst mellan könen. En pedofil och våldtäktsman våldför sig på ett oskyldigt barn - om några gamla trevliga traditioner skulle tas upp nu så är det väl bålbränning, stegling eller kanske stupstock? Istället handlar diskussionen om vilka som ska bannlysas eller ej? Det finns mycket som den katolska kyrkan borde ta att göra upp med. Kanske en kvinnlig påve hade kunnat återställa något av dess förtroende? Men det skulle nog inte unkna 'gubbklubben' acceptera.

Fråga mig den förälder, vars barn skulle bli utsatt på detta sätt, som inte hade gjort detsamma? Personligen hade jag gjort mer. Troligen kört kräklan ned i halsen på den aktuella ärkebiskopen om jag fått chansen. Och förövaren skulle fått bikta sig även för mig, frågan är om jag gett någon nåd..

Privatekonomi? Ja, idag har jag äntligen blivit färdig med att föra över en del slantar till aktiesparkontot. Men jag måste medge att det känns en aning dystert med nya våningar nedåt i börsens källare. Visserligen gick börsen upp lite igår men min egen portfölj slutade på ett rejält minus. Vilka aktier som ska inhandlas följer av vad som finns att inhämta hos ekonomibloggarna.

Jag känner också av vissa varningssignaler i mina försök att snåla med pengarna. Lunchlådan blir alltmer sällsynt, jag köpte en CD på Statoil igår och plånboken innehåller nu endast 40 kronor. På mitt konto, som ska räcka den här månaden till 'eget', finns femtonhundra kronor kvar. Samtidigt så vet jag att Mars månad blir tuff på grund av digert VAB:ande under februari. Jag hoppas bara att Försäkringskassan hinner med att betala ut till oss i tid, annars blir det knapert. Ett självförvållat sådant, visserligen, men '10 % till oss själva' är heligt. Det är ju drivkraften att nå en passiv inkomst i framtiden som betyder något.

Det här med stop-loss har jag förstått har att göra med en sparstrategi. Jag har ju ingen men Vägen ur ekorrhjulet har skrivit en kompetent sådan, så kanske jag helt oblygt snor den och justerar efter eget huvud? Räntefonder som är poppis just nu hos svenska folket ska uppenbarligen undvikas. Ser fram emot vårens utdelningar.

Söndag minsann

Jag trillade ur internetvärlden för en dag eller två då min dator byttes ut mot en ny. Inget dramatiskt i sig - dottern fick min gamla maskin och jag ersatte den med en nyare, modernare. Ja, den är så snabb att till och med Microsoft Vista ter sig ganska snabbt, minsann.

Det är ändå alltid lite klydd med att byta dator - programmen som ska ominstalleras och alla filer och dokument som ska flyttas över. Inget hobbyarbete direkt, men nu hoppas jag att den här burken ska hålla en hög profil ett par, tre år.

Varför blev det inget Mac den här gången heller? Ren feghet, troligen.

Jag har inte ägnat ekonomi många tankar i helgen och det brukar vara bra. Inga uttag, inga kostnader heller. Jag har läst lite ekonomibloggar - synnerligen intressant var 40procent 20 år med sin Nyckeltallista.

Hunnit med att flukta på Lyxfällan och en bortskämd Stureplan-brat. Ett avsnitt att gäspa åt. Jag undrar snart om inte serien överlevt sig själva?

Och imorgon är det åter måndag. Jag har jobbet kvar. Det gäller att hålla ut ett tag. En arbetsvecka, en del Projekt S och sedan tar jag en veckas skidsemester.

Ur hand i mun? Svenskt sparande

Intressant men skrämmande läsning finns i 'Så sparar svenskarna' - en rapport baserad på intervjuer med 5663 svenskar mellan 16 och 79 år framtagen av Swedbank. Rapporten borde kanske byta namn till 'Så sparar inte svenskarna'?

För enligt rapporten har 14 % av Sveriges vuxna befolkning inget sparkapital alls! Och 21 % har högst 10 000 kronor undanstoppat. Och det gäller totalt sparande - buffert, fonder eller pensionssparande. Det här var faktiskt värre än vad jag anade, eller vad säger du?

Trots några goda år med högre realinkomster har en stor andel av svenskarna inte bättrat på sitt sparande och sin beredskap för sämre tider. Däremot är det fler bland dem som sparar regelbundet som har höjt sitt månatliga sparande. Andelen som exempelvis sparar mer än 2 000 kronor per månad har stigit från 16 till 22 procent.

Det känns som det går en viktig skiljelinje här. De som redan sparar har insett allvaret, utnyttjat utrymmet i den förbättrade ekonomin de senaste åren och ökat sitt sparande. De som inte sparar har valt att inte försöka ens i tider av bättre privatekonomi. Hur kan det vara så?

Hela rapporten finns här.

Månadssummering Februari 2009

Märkligt, det är alltid lättare att skriva om när det INTE går så bra ekonomiskt. När det för en gångs skull finns goda finanser så känner jag mig illa till mods att berätta om det. Underligt?

Men tiderna är goda just nu - ur ett familjärt mikroperspektiv. I skrivande stund, innan månadens sparande är fördelat färdigt så tala iCash om som följer

Omsättningstillgångar: 21 538 kronor.
Värdepapper: 142 242 kronor.
Bundna tillgångar: 1 754 880 kronor.

Skulder: 1 596 558 kronor

I praktiken innebär detta att omsättningstillgångarna ökat med 5202 kronor sedan årsskiftet, att värdepapper har repat sig och gått om lite grann; 1876 kronor upp och att skulderna minskat med 13472 kronor. Balansen har bättrats på med 12241 riksdaler! Sedan årsskiftet blir det 20 550 kronor.

Bilarna har återigen lyfts in som bundna tillgångar, jag är mästare i velighet. Dessa två plåtlådor har värderats lågt och jag kör med en rak värdeminskning om 12 % per år. Jag kommer också att värdera upp huset med 1 % årligen.

Tittar jag på månad februari jämfört med januari så har skuldsättningen ökat med 5014 kronor. Detta är skidresan som ligger som en skuld att betala i mars månad.

Sparprocenten - 10 % till oss själva kommer att nås med råge, det blir slantar till semesterspar och till buffert. Till och med sparandet till barnen att återupptagits. Utdelningar är på gång som ska återinvesteras. Projekt S ger nya friska slantar under Mars månad. Jag börjar bli misstänksam - vilket elände lurar bakom hörnet?

Inlägg i debatten

Jag tyckte den här seriestrippen var så bra att jag helt sonika lånade den från Hans Lindströms galleri. Kanske han har överseende med det om jag rekommenderar dig att köpa hans eminenta, träffande serieböcker? Ingen kommer undan hans elaka penna! Men den retar kanske upp några?

Stormkråka

Helgen är över - ny arbetsvecka för mig med flera. Och jag gillar måndagar, jag trivs med mitt jobb. Lyckliga jag.

Var på en fest i helgen och fick till bordsdam en kvinna som inte var det. Ni vet, människor som man inte känner så väl, de brukar det bli språkande kring saker som kanske inte är så personliga - så som jobb, exempelvis. Men jag inser att det kanske inte är en så opersonlig fråga? Och egentligen borde jag veta bättre.

Kvinnan ifråga var inte glad i sitt jobb, utan hon längtade till den kommande helgen. Varje vecka. På söndagen hade hon ångest över att helgen snart var slut och det var dags att gå till jobbet igen. Hon räknade dagarna till den kommande semestern. Ja, rent ut sagt - hon kämpade sig fram i tillvaron, stred i gungflyt i veckorna och pustade ut på öarna av helg. Ska jag hårddra det så önskade hon livet av sig. Det känns inte riktigt bra nu, så som de säger i Proviva-reklamen.

Men vi gör ju kul saker på helgen, då lever vi ju? försökte hennes man trösta och släta över. Jag tyckte inte direkt att hon såg gladare ut efter de välmenta orden.

Vid ett annat tillfälle under kvällen hamnade jag i ett samtal kring den låga boräntan som råder. 'Ja, nu är det så otroligt billigt att låna, så vi ska renovera badrummet' sa en av männen. För något år sedan kunde det ha varit min replik. Men det känns inte riktigt bra nu.

Blind som jag var skulle också jag enbart ha tittat på månadskostnaden. Inte på totalkostnaden, inte på riskerna, inte på återbetalningsförmågan.

Jag gav mig aldrig in i den livliga diskussionen kring kakel och badrumsmöbel utan gick och tog mig ett glas bål. De hade ändå sett mig som en surkart, kanske även en avundsjuk sådan, om jag hade nämnt något kring att 'ja NU jag är det billigt, men imorgon..'.

Läs även andra bloggares åsikter om Trivsel, Ångest, Renovera, Surkart
Intressant?

Mer om Ekonomisk frihet:

• Hålla ut
• Du vill, du kan och du ska
• Helgfrid är rikedom
• Oberoende eller frihet?
• Älska det du gör
• Nyckeln till ekonomisk frihet