25 juni 2009

Enfald

Tråkigt är det, men jag kände mig nu tvungen att slå på funktionen för kommentarsgranskning. Jag har i det längsta undvikit detta för att jag inte vill censurera några av era kommentarer och för att det ska vara enkelt att kommentera.

Tyvärr gick det nu inte längre. Beklagar detta och jag hoppas på att ni som seriöst intresserar er för privatekonomi, ekonomiskt oberoende och frihet fortsätter att läsa, begrunda och kommentera.

Ni andra som i er illa dolda anonymitet och med alltför mycket tid åt att ägna er åt trams, fånerier eller påhopp - varför inte skaffa er ett liv?

I sådana här stunder kan jag känna att jag ska lägga ned alltihop med skrivandet. Varför vill vissa människor förstöra för andra? Avundsjuka? Ren dumhet? Enfald? Min röst faller på den senare.

Nu tar jag semester och åker till Turkiet i fjorton dagar med familjen. Det ska bli väldigt skönt. Och kanske hinner jag med att fundera lite kring den här bloggens framtid.

Må väl, vänner!

21 juni 2009

Heta lån

Så som en uppföljning på vårt senaste husäventyr kan jag nu konstatera att kåken vi bjöd på såldes för det högsta kvadratmeterpriset sedan oktober 2008. Ett förfärligt högt belopp som jag aldrig hade betalt för denna kåk. Uppenbarligen ville köparen väldigt hett ha denna bostad?

Wimsey skrev en intressant kommentar kring 'skräckränta' och jag höjer på ögonbrynen när jag konstaterar att det finns ett sådant uttryck i många artiklar på nätet. DI skriver om det, bland andra. Skräckränta? Vad är det?

Idag, när räntorna i princip är obefintliga, så verkar denna ligga på 6 procent eller högre. Men? Där låg den ju i oktober förra året? Är minnet så kort?

Boindex steg till 134,4 första kvartalet från 110,6 kvartalet innan. Det är den största förändringen på riksnivå i Boindex historia under ett enskilt kvartal. Lägre bolåneräntor är den viktigaste förklaringen till att husköpkraften stärktes, allt enligt Swedbank. Ja, tacka tusan för det när räntan sjunkit till en fjärdedel på ett halvår! Formeln är säkerligen reversibel.

Belånar folk sig för hårt just nu? 2 procent i ränta får du ju oavsett var du lånar, i sämsta fall. Efter skattereduktion så kostar då etthundratusen kronor ungefär 120 kronor i månaden. Det är ju en limpa, några liter mjölk, ett paket ägg och en kvällstidning.

Lånar du 3 millar till kåken så är det då ynka 3600 kronor i månaden. Inga problem för de flesta.

Och så kommer konjunkturen på räls igen - räntan är når 6 procent på 5 års sikt som exempel. Och du har varit riktigt duktig på att amortera - 3600 kronor i månaden - under denna tid. Så nu är lånet bara 2 780 000 riksdaler. Räntekostnaden är däremot över tio lakan i månaden.

Det diskuteras i många spalter kring frågan om att amortera eller inte? Men att amortera är riskfritt och ett tryggt sparande. Annat sparande är ett bra komplement, så klart. Frågan bör inte stå mellan det ena eller det andra, eller vad säger du?

Riktigt lugn

Finanskvinnan finner det trist att börsen surar och det är hon inte ensam om. Jag vill ju tjäna stålar - mycket och snabbt. Otålighet är inte en dygd, men mänskligt.

Men med lite eftertanke så finns det all anledning att ta det lugnt. Om vi bara kunde hantera våra finansiella investeringar en aning mer som bostadsrätten eller villan? Den ger en ju säker långsiktig värdestegring. Så gör även aktier.

Jag är inte så glad i så kallade finansiella produkter som finansbranschen paketerar om likt skämd köttfärs. Det går liksom inte att kolla bäst före-datumet. Kostnader och risker är inte tydliga nog, helt enkelt.

Om du däremot köper och behåller aktier så får du långsiktig avkastning. That's it! Undersökningar visar att för det stora flertalet så är korta innehavstider och för många transaktioner bland sina aktier inte lönande. I längden är det istället de passiva som drar det längsta strået.

Så lär dig att spara i aktier. Köp investmentbolag om du känner dig osäker. Behåll dina aktier och återinvestera utdelningen. Lyssna inte på rådgivarnas sirensång - de är säljare och mest intresserade av sin egen bonus. Vill du ändå trada - gör det enbart med en begränsad summa du anser dig ha råd att mista. Trading kan göra dig rik - men också fattig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Mer om Avkastning:

19 juni 2009

Skuldfri en utopi?

De långa boräntornas botten är nådd, allt enligt SBAB. Visserligen lär det dröja ett bra tag innan räntorna börjar sin resa uppåt - men det kommer så sant som det är sagt.

Mycket talar för fallande bopriser framöver, så om du dessa dagar sitter med stora lån - glöm inte att amortera vad du förmår.

Bostadspriserna har skjutit i höjden och gör det fortsatt, mycket på grund av det extremt låga ränteläget. En mer normal räntenivå, som kan komma på kort tid, lär tynga prisutvecklingen. Arbetslösheten ökar nu också kraftigt och prognosen talar om bortåt 12 procent arbetslösa! Många kommer att tvingas sälja och köpa något billigare, vilket innebär prispress.

Den genomsnittliga amorteringstiden ligger på ungefär etthundra år för nyutlåningen. Att alltför många sitter på stora bolån och inte anser sig ha råd att amortera snabbare än så, tyder på att många riskerar få problem när räntorna stiger.

Nu när du kan - tänk till och agera klokt.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Mer om Amortering:

17 juni 2009

Hemtam

Familjen Penning har åter tittat på en villa i närmsta samhället - där barnen går i skola och på dagis och som dessutom ligger betydligt mycket närmre våra arbetsplatser.

Det är en fin villa med i princip inget underhåll de närmsta åren. Men det visade sig att folk blir tokiga vid budgivningar. Är det låga räntor som spelar ett spratt?

Stockman skriver idag ett intressant inlägg kring bostadskostnader som är värt att omnämnas. Att ha eget hus är ju inte bara att bo. Det finns ju inte minst:
  • Driftskostnader
  • Underhållskostnader
  • Kapitalkostnader (Räntorna)
  • Amortering
Dessa fyra punkter bör man absolut ta med sig i sin boendekalkyl. Sedan är det ju upp till var och en att sätta hur 'dyrt' man vill bo - och då inte glömma att 'stresstesta' sin privatekonomi med en framtida högre ränta och kanske att man blir arbetslös, inte minst.

Hur ska en bostad värderas på en marknad? Det finns ju lite olika sätt att ta sig an denna fråga. Och eftersom vi var rejält intresserade av denna kåk så var den värd en aning utredningsarbete.

Till att börja med så kan man på hemsidan Booli sondera kvadratmeterpris inom det område man är intresserad av, jämföra med aktuellt objekt och sådana som man tittat på tidigare. Standard, skick och läge, inte minst. Denna första utredning gav mig att utropspriset låg i underkant av vad liknande objekt sålts för under året som gått.

På skatteverkets hemsida går det att göra en förenklad fastighetstaxering för innevarande år. Med hjälp av denna kan ett lägsta värde eventuellt indikeras så som taxeringsvärdet delat med 0,75. Detta ger en indikator genom att beräkna ett K/T-tal för aktuellt objekt med liknande objekt. K/T-talet är prislappen dividerat med taxeringsvärdet. Också i detta fall var utgångspriset i underkant.

Är man sedan riktigt intresserad så går det att hos Villavärdet köpa en statistiskt framtagen värdering av objektet med en osäkerhet uppåt och nedåt. Denna kostar tvåhundra kronor, en modest summa vid sådana här kostsamma affärer. Denna värdering gav mig att utgångspriset var strax över medianvärderingen och ungefär 250 tusen kronor under maxvärdet.

Så vi bjöd på objektet med flera andra - men det visade sig att vi inte hade en suck. Det verkade som om de andra familjerna trodde att 'högst bud' verkligen vinner? Faran är att man blir fartblind och börjar att enbart räkna på hur mycket nästa höjning i budordningen kostar månatligen med dagens räntenivå. Ingen bra idé.

Vi stannade på den nivå som vi bestämt i förväg så som vår gräns baserat på ovan nämnda källor, privatekonomiskt försvarbart samt med hur pass intresserade vi var. Ikväll - 2 dagar efter vi kastade in handduken - bjuder de fortfarande över varandra på en nivå som gränsar på tokerier. Vi noterar att prisnivån nu ligger på nästan samma nivå som ett helt nytt hus i samma samhälle.

Frågan vi ställer oss nu är hur många stollar det finns därute som vi ska konkurrera med vid nästa intressanta objekt? I sämsta fall så får vi helt enkelt avvakta 'bättre tider' - det vill säga höga räntor - då kanske dessa köpare i sin tur kastar in sin handduk av lite tråkigare skäl.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Mer om Bolån:

14 juni 2009

Aktieportföljen denna stund

Då var det dags att fylla ytterligare ett år. Grattis på mig! Det är oerhört vad tiden går undan - jag känner mig inte en dag äldre än tjugofem eller så.

Jag har inte hunnit med att uppdatera min aktieportfölj här på sidan tidigare, så jag tog tillfället i akt nu under kvällen.

Tio små Axfood har jag skaffat mig. Axfood står tyvärr inte så högt kurs hos danska grisar, men det ska tydligen bli en ändring som jag följer med intresse.

Något fler Biosensor har jag skaffat och dessutom 100 BioGaia som tydligen slutit ett nytt distributionsavtal.

Utökat i Global Health Partner har jag också gjort, minskat i Industrivärden och ökat i Investor. I övrigt några småjusteringar.

11 juni 2009

Jobb ska bestraffas

Idag kom det en påminnelse ifrån Skatteverket om att vi inte hade lämnat inkomstdeklaration för dottern. Detta hade jag gjort via telefon men tydligen hade det inte fungerat.

Dotterns inkomst som skulle deklareras handlar om ungefär femtusen kronor. Men jag var ju tvungen att ta av min värdefulla tid och sätta mig i telefonkö till Skatteverket. Efter 10 minuters väntan var jag framme i kön och samtalet kopplades bort. Då blev jag sur.

På det igen, ringa, sitta i kö och slutligen var jag framme hos en trött handläggare som säkert hade pratat med fler sura typer än jag på den senaste tiden. Tydligen var jag tvungen att deklarera igen. Och smart som jag varit hade hennes blankett gått i soporna.

Jag hade gjort fel, systemet hade fallerat. Vem vet? Men nu är jag likväl irriterad, på exakt vad har jag förträngt.

Mer om skatter i Sverige!

Sverige ligger i topp internationellt att beskatta arbete. Och en viktig förklaring är att skatterna till stor del är dolda. De sociala avgifterna är en del av löneutrymmet och finansierar sjukförsäkring, a-kassa (ja, just det - återkommer till detta) och föräldraförsäkringen. Detta syns inte. I Danmark, som exempel, redovisas dessa avgifter öppet i marginalskatterna.

Sverige leder också punktskatt och momsligan. Och enligt lag ska momsen ingå i priset och inte särredovisas för oss vanliga konsumenter. Varför? Jo, för att kunskapen om skatteuttaget ska döljas.

Frågan är hur Sveriges arbetande befolkning kommer att rösta i nästa val? Vill vi ha än högre skatter så som Mona lovar oss?

Danmark har nu sänkt sin marginalskatt på arbete till 47 procent, så nu leder vi i Sverige igen.

Värdet av att jobba måste fortsatt uppgraderas i vårt land. Ronald Ingelhart, professor i Sociologi, skriver att 'det inte är en slump att kapitalismen uppstod i protestantiska länder. De odlar värden som att jobba hårt, ackumulera och spara, och man betonar dygder som hederlighet och pålitlighet'.

Kort om A-kassan avslutar jag med. Mona vill återställa denna till 80 procent. Tyvärr är det så att många svenskar tror att det är facket som betalar a-kassan och inte staten. Fel, tyvärr. Arbetslöshetsförsäkringen har under årtionden till ungefär 90 procent finansierats via löneskatterna. De sista 10 procenten har kommit från a-kassan. Den borgerliga regeringen har ökat andelen självfinansiering som så att staten numera står för 70 procent. Så notera alltså att dagens regelverk utesluter de som INTE är med i a-kassan från den ersättning de själva betalt in via löneskatten. Intressant men inte rättvist?

9 juni 2009

När kommer mormor?

Vi satt till bords en fredagkväll och åt middag, hela familjen. Det var mysigt och avkopplande. Alla trivdes och det var skönt att helgen stundade. Vi språkade om ditten och datten.

Lille sonen pratade på och var glad, men sedan tystnade han. Uppenbarligen funderade han ett litet tag innan han sade:

'När kommer mormor tillbaka?'


Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

8 juni 2009

Varselljus?

Jag tänkte att titta på hur skatteåterbäringen slutligen blev, men det blev tji. Någon datakörning skatteverket gör satte käppar i hjulet.

Troligen kommer vi att lägga merparten av dessa pengar på semesterkontot. Undantaget är att tio procent av penningarna läggs på sparande. Vi vill inte späda på finansoron genom att gneta.

Oroad är jag över min arbetsplats där nu uppsägningsvågen rullar in igen. Hittills har jag suttit hyfsat säker men nu börjar jag känna att så inte är fallet mera. Och jag har verkligen inte lust att bli arbetslös. I vilken riktning saker och ting går återstår att se. Klarar jag mig den här gången så blir det först till hösten vi ser vart det barkar. Men jag vill vara en optimist - må det bli bättre tider snart.

I år har vi för första gången en semesterkassa - något vi aldrig haft förut. På många sätt så börjar vi faktiskt få i ordning på kassaflödena så att de inte går rakt ut i intet. Och eftersom vi tänker stanna i Sverige på semestern så gör vi ytterligare lite positivt för gamla Svealand, eller hur?

6 juni 2009

Din skyldighet mot demokratin

Idag är det vår nationaldag! Hipp hipp för Sverige!

Samtidigt så är det ett val runt hörnet. Imorgon röstar vi till EU-parlamentet. Gå och rösta, gör din demokratiska plikt även om du lägger en blank röst.

Jag hörde på radion igår ett uttalande ifrån en företrädare för Revolutionär Kommunistisk Ungdom som menade att ett lågt valdeltagande är en tyst protest mot Sveriges medlemskap i EU. Har hon rätt i dina öron - bli på sofflocket. Om inte - visa det!

4 juni 2009

Frihet är frivillighet

Frihet är frivillighet. Så är det helt enkelt. Frihet är att fritt välja vad du vill och vad du inte vill. Och att ägna mycket kraft och energi åt att begränsa vår egen frihet - det är vi väldigt duktiga på.

Det kan handla om allt ifrån att inte stänga av mobilen - i fall att det kommer ett samtal eller ett SMS - när du umgås med vänner, till att känna att det är viktigt att en middagsbjudning blir perfekt med vikta servetter och en pösig sufflé istället för att fokusera på att det ska bli skoj.

Allt det som du gör frivilligt är din frihet. Att lägga tid och energi på sådant som du egentligen inte vill lägga tid och energi på är det motsatta.

Ekonomisk frihet ligger då nära till hands att diskutera. Det kan då lämpligen översättas till Ekonomisk frivillighet. Att jag i sann anda bara konsumerar pengar på det jag verkligen vill. Frivilligheten att välja eller att avstå.

Eftersom konsumtion faktiskt även kostar tid och energi undantaget pengar så borde flera av oss fundera mer än en gång innan vi verkligen väljer det ena eller det andra.

Vill jag verkligen ha en ny TV? Vill jag lägga mer tid att titta på de programmen? Vill jag lägga mer energi på att läsa bruksanvisningen och peta med inställningarna? 'Ja, det vill jag' säger en del då. 'Nej, det vill jag faktiskt inte' säger andra. Och allt oftare sällar jag mig till den senare gruppen.

Detta är essensen av ekonomisk frihet. Att känna frivillighet. Att välja eller att avstå.

Men att välja ATT konsumera, det kräver ju stålar? Ja, så är det. Men då talar vi om ekonomiskt oberoende och trygghet. Men det är ett annat kapitel.

3 juni 2009

Vad hände sedan?

Jag var ganska sliten efter en lång arbetsdag och valde att softa i soffan framför en repris av Lyxfällan. Det visade sig vara ett avsnitt jag inte sett tidigare.

Programmet handlade om det unga paret Sandra och Peder som hade bekymmer med sin privatekonomi - ja, det tema som går igen i det här programmet. Paret var visserligen slarviga med finanserna men samtidigt väldigt sympatiska, och jag önskade verkligen att det skulle gå bra för dem. Och programmet slutade med att paret kommit en god bit på väg.

De blev intervjuade i Expressen bland annat - men vad hände sedan? Lyxfällan var och hälsade på efter en tid.

Jag önskar dem alla lycka - men det tycks som om de nu försöker sälja sitt hus. Dessvärre verkar det inte helt lätt.

Unga människor som tidigt kommer i ekonomiska bryderier - det är synd om dem. Mer privatekonomiska kurser kanske behövs? Alla hade tjänat på det.

2 juni 2009

Otack är världens lån

I valet och kvalet att hitta en ny bostad så har familjen Penning härjat runt på olika visningar, rynkat på näsan och nickat gillande om vartannat. För stort, för litet, lagom. Men fel läge eller tveksam planlösning. Inte lätt.

Ikväll dök det dock upp ett objekt som jag fann intressant - nu återstår det att se om frugan tycker detsamma.

Bolån, ja. De flesta väljer idag att ligga med rörliga lån. Och det är väl klokt med tanke på ränteläget. Frågan är bara om man väljer att amortera mera eller att spara undan lite av överskottet? Nä, precis - det gör man inte.

Belåningsgraden är mycket hög i vart fjärde fall - uppemot 90 procent av priset. I en undersökning av Bostadsforum är den typiske köparen en barnfamilj där de vuxna är över 30 år. Medianpriset i undersökningen var 3,6 miljoner kronor. 60 procent amorterar inte alls. Av dem som amorterade var genomsnittssumman blyggsamma 918 kronor per månad. I mina öron låter det ganska ruskigt.

Ska man köpa bostad så vill jag rekommendera Booli. Denna sida har mycket spännande information som saknas på Hemnet kring inte minst slutpriser - du kan jämföra aktuella objekt med de som redan sålts. Mycket kraftfullt för dig - lite mindre intressant för mäklarna.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...