Förmågans privatekonomi

Människans hjärna är väldigt duglig till att känna igen mönster. Ett utmärkt exempel på detta är schack - en duktig shackspelare analyserar inte varje pjäs för sig utan har med hjälp av sin spelerfarenhet en mängd mönster registrerade i minnet. En enda blick på brädet ger information direkt vilka som är de mest lämpliga dragen härnäst. Mycket träning skapar denna förmåga.

Jag frågar mig om inte just mönsterigenkänning borde vara något för våra konsumtionsbeteenden? Hur står pjäserna på brädet när ett köpbehov triggas igång?

Mönsterigenkänning i tankar och beteende - en vetenskap för framtiden! Vi konsumerar allt mer i vår vardag vilket kräver mer tid på jobbet för att finansiera den ökande konsumtionen vilket leder till mindre tillbringad tid med familjen. Är det så vi vill ha det?

Jag är tveksam till att jag där på min dödsbädd viskar att 'jag önskar att jag jobbat mer i mitt liv och ägnat mig mindre åt mina barn'.

Företagen är långt före oss konsumenter i det här loppet. De vet vilka knappar de ska trycka på för att skapa fiktiva behov.

Ett exempel är Hästens sängar som grundar sina kampanjer till största del på kvalité och välbefinnande. Och vi köper dessa sängar - inte för att de är bättre, det finns det undersökningar som bevisar motsatsen - utan för att budskapet appellerar till våra känslor. Vi vill må bra och vi vill ha kvalitet!

Ett annat exempel är lyxklockor. De går sällan rätt och ska genomgå regelbunden service - men deras form framhäver status och tillhörighet. Med en Rolex eller Breitling så känner jag mig bättre än dig!

Företag försöker hela tiden skapa sig nya kunder, och behålla gamla genom att öka vår upplevda konsumtionsnytta. Genom att i förväg ha beräknat och analyserat våra attityder och vidare handlingssätt utvecklas nya handlingsplaner och reklambudskap.

Vi konsumenter måste löpa ikapp och börja inse att vi blir pådyvlade saker vi egentligen varken vill ha eller behöver. Vi måste börja känna igen våra tankemönster som förhindrar oss att tänka rationellt kring konsumtion.

'To be rational means to make decisions according to the cost-benefit criterion – that is, to take an action if and only if its benefits exceed its costs.'

Nästa gång du känner dig våldsamt sugen på att köpa något - försök att ta ett steg tillbaka, åk hem och fundera igenom vilka tankegångar som ledde dig fram till köpbehovet. Kommer du sedan fram till att du är rationell kring köpbeslutet - då är det bara att genomföra köpet. Om inte - då låter du bli. Lycka till!

Nöff said

Debattens våg går hög nu kring grisars väl och ve. Det var ju inga trevliga bilder som Djurrättsalliansen visade oss i ett utmärkt genomfört PR-arrangemang. Och perfekt placerat i tiden - nu inför julmånaden när skinkor och julkorvar säljs som allra bäst.

ICA, Coop och Axfood får stora skälvan och beslutar raskt att stänga av de utpekade gårdarna att leverera till deras butiker. Huruvida detta är en rättvis åtgärd eller inte är svårt att svara på. Djurrättsalliansen kan inte betraktas vara helt opartiska i sak eftersom de trots allt förordar att vi inte ska äta kött alls. Samtidigt kan jag inte annat än att hålla med dem - måste vi verkligen äta kött? Finns det alternativ om man trots allt inte vill ge upp biffen?

Flera av de utpekade grisuppfödarna känner sig orättvist behandlade. Och jag har svårt att se hela bilden framför mig. Men jag är väldigt osäker på hur det stora flertalet djur egentligen behandlas. Onekligen så blir man väldigt illa berörd av det som avslöjats.

Rimligen finns det oerhörd konsumentmakt i denna fråga. Och cynismen är stark då Ella Nilsson, VD på Svensk köttinformation, inte befarar bakslag inför julen: ”Kanske man inte springer till butiken idag men det är ju en månad kvar till julafton och då har man glömt detta”. Har du det glömt? Ella borde få en knäpp på näsan!

Vi får helt enkelt vad vi betalar för. För egen del blir det en julskinka ifrån Ängavallen, vars djur gått fria under bar himmel, som har levt ett gott liv och fötts upp på gårdens vegetabiliska foder som är obesprutat och naturgödslat. Djuren har sluppit medicineras och de slaktas på gården. Dessa nöffar kan du komma och besöka eftersom det finns både restaurang och boende på gården. Ängavallen både prisas och hyllas. Den här reklamen bjuder jag på eftersom jag verkligen själv tror på detta sätt att producera kött.

Oxkött kan med fördel köpas från KC-ranch, där djuren vandrar i frihet året runt. De har 2000 hektar betesmark att röra sig över. På fältet har de också god tillgång till vindskydd. Djuren lever uteslutande på gräs, hö och ensilage som produceras av KC-ranch, alltså ingen spannmålsbaserad kraftutfodring. På vintern stödutfodras djuren med hö och ensilage så att de får en ordentlig tillgång till foder. Veterinärer kontrollerar regelbundet djurens hälsoläge. Den harmoniska och biologiska djurhållningsformen gör dock att djuren håller sig friska. Bland annat smittspridningen är mycket låg.

Varhelst du bor i landet bör liknande företag finnas, tror jag. Det är du som konsument som avgör vad som ska finnas i affärerna imorgon. Blir det billigt? Nej, men det blir godare - både för gom och samvete. Och om vi väljer att äta lite mindre kött och lite mer grönsaker så kan det bli nog så ekonomisk mat på tallriken.

Köp och sälj nu!

Dessa ständiga köp- och säljrekommendationer som sköljer över en när man läser finanspressen. Det är ganska tröttande. Aktier ska väl aldrig köpas eller säljas baserat på en notis i en tidning?

Det är likväl intressant att läsa att en aktie som Skistar är populär att rekommendera. Jag innehar denna aktie sedan några år tillbaka och då betingade den 102 kronor. Idag ligger den på 137 kronor och Veckans affärer talar om en uppsida på ytterligare 30 procent på 2 års sikt. Det låter som ljuv musik i mina öron. Jag tycker dessutom om att äga aktier i ett bolag som ger mig ytterligare mervärde.

Vill du äga lite Skistar men indirekt så rekommenderar jag investmentbolaget Öresund eller småbolagsfonden Lannebo småbolagsfond. Idag på morgonen så rusar aktien. På en köprekommendation i en artikel, tro?

Även Beijer Electronics ligger på VA:s lista för tumme upp. Jag har tidigare ägt aktier direkt men numera istället indirekt via investmentbolaget Svolder. Jag tror visserligen att uppsidan är god men jag vill begränsa min risk en aning.

Att angöra en bryggare

Koffeinet - denna centralstimulerande drog - är helt nödvändig för att min hjärna ska fungera någorlunda under dagen. Inte minst i arla morgonstund behövs en kickstart med hjälp av en kopp Java.

Familjen Pennings kaffebryggare har börjat läcka, och med tanke på att denna apparat är viktigare än både varmvattenberedare och värmepump, så börjar det bli läge att införskaffa en ny maskin.

Min första tanke är 'Mocca Master'. Den mackapären vet jag, att den kan göra gott kaffe. Glädjande nog så fann jag då detta test, som i sig sågar de flesta bryggare vid fotknölarna.

Det visar sig att tre bryggare - Mocca Master, OBH Nordica och Electrolux - löser uppgiften bäst. Och lika bra. Prislappen skiljer sig dock åt. Så vilken ska man då välja? Den billigaste? Den jag verifierat att den gör gott kaffe? Det lutar åt en Mocca Master även om jag finner designen lite utdaterad.

Jag har råd med en ny kaffebryggare varje månad tack vare de skattesänkningar som genomförts sedan 2006 då vi fick vår borgerliga regering. Jag är väldigt tacksam för att vi fick detta regeringsskifte och hoppas på att ytterligare en mandatperiod. Dessutom så känns inte den alternativa makten så attraktiv ut.

Skattesänkningarna har också gett mig bättre råd att spara för framtiden, för en ekonomisk frihet och ett oberoende. Jag har nu för första gången köpt några mindre poster av råvarucertifikat - koppar och vete. Jag tyckte det kändes spännande att prova detta. Jag har visserligen handlat dessa via Aktiedirekt men Avanza har som vanligt en överlägsen nyhetskanal för råvaruhandel.

Inte att förglömma - även kaffe är en råvara och kan handlas som certifikat. För stunden är jag dock nöjd med att dricka den ljuva dryck.

Hävstång i pensionspengar

Idag så var jag och tog en spruta mot den beryktade influensan. Det var inte så värst lång kö och eftersom jag är glad i allt som är gratis, så blev det en sil.

Börsen tog ju ett rejält skutt idag och min egen portfölj gled över den senaste toppnoteringen. Inte minst så var Oriflame en glad aktie idag.

Nya PPM-pengar trillar in till fondbolagen den åttonde december. Börsen brukar gå upp i 88 procent av fallen inför denna utbetalning, så åtminstone så länge, plus några veckor, kommer jag att hålla mig kvar på börsen med viss del av kapitalet.

På lördag så är det en köpfri dag. Den ser jag fram emot. Och kan jag ha en sådan, borde jag kunna lägga in fler i kalendern. Julhetsen med överkonsumtion känns alltmer besvärande för varje år. Smart privatekonomi satsar till och med på en datorfri dag, något som känns väldigt främmande för mig.

I övrigt så fortsätter den tråkiga månaden November några dagar till. Och den har visat sin sämsta sida med mycket regn och blåst. Jag tjuvstartade dock December med en nyinhandlad ljusslinga i trädgården.

Kupongmanisk

Ja, inte för att det är min favoritaktivitet på helgen så är det ändå den bästa tiden, verkar det som. Att handla mat, det vill säga. Väldigt tomt på kunder i butiken, vilket jag föredrar. Jag tror jag lider av en släng torgskräck (heter det så?) eftersom alltför mycket folk i trängsel gör mig obekväm.

Jag är rejält nöjd med hur gårdagens inköp utföll. Jag shoppade i en större affär, sökte efter det som var billigt och nyttjade rabattkupong som jag både hittade i butiken och som jag hade med mig.

Dessutom så hade jag med mig en Coop-check och två checkar á 25 kronor stycket som jag fått ifrån Quakers efter att ha uppdagat dåligt med jordgubbar i min Havrefras. Detta påtalade jag så klart och fick en liten present tillbaka.

133,78 i rabatter på ett totalt belopp på 1 191,23 ger drygt 11 procents lägre pris! Sådant här går jag igång på - jag är antagligen sjuk - då jag gärna fortsätter att räkna på hur dylikt beteende lönar sig på exempelvis årsbasis.

Ponera att du handlar livsmedel i genomsnitt för femtusen kronor i månaden. Och du handlar utan kuponger, rabatter eller letar lägsta pris. Du handlar dessutom på vägen hem ifrån jobbet i en liten närlivs. Då blir det dyrt!

Du handlar alltså för 60 papp om året - skulle du kunna sänka denna kostnad med 11 procent så skulle du spara 6 600 kronor. Utan att ha gått miste om något mer än lite tid, kanske.

Tar du sedan de här pengarna och sätter i en indexfond (så som exempel) med en genomsnittlig avkastning på 10 procent så förräntar dessa sig till drygt sjuttontusen kronor på 10 år. Fortsätter du dessutom att vara duktig och handla på detta sätt så blir den totala siffran i din indexfond efter 10 år drygt 122 000 kronor!

En prima pensionsförsäkring ter detta sig också att bli om du har möjlighet att räkna på 20 eller 30 års sikt. Eller vad sägs om 422 000 alternativt 1 200 000 på ålderns höst? Då har du råd med att sluta klippa kuponger så som pensionär.

Så som den kloka person du är så slänger du också mindre med mat, vilket sparar än mer pengar och miljö. Dessutom så passar du på att välja dina varor med mer omsorg. Vill du dessutom ytterligare bättra på ditt samvete - sätt dina sparade slantar i mikrolån.

Kurviga Per

Min förkärlek för siffror och diagram gör att jag gärna ägnar mig åt att visualisera hur familjen Pennings privatekonomi utvecklar sig. Idag har jag ägnat några timmar åt att sammanställa husets nyckeltal.

Inköspriset är ett sådant, värdeutveckling några andra och även taxeringsvärdet får vara med på ett hörn. Följande vackra diagram blev det första av två.


Lånen är ett nyckeltal som krupit upp från sexhundratusen kronor till dagens dryga miljon eftersom vi renoverat omfattande. Taxeringsvärdet, som är ett gissel, har accelererat än mer. Den röda kurvan med två streckade bihang är uppskattade marknadsvärden - ett glädjevärde, ett 'i sämsta fall' och ett mittemellan. Dessa data kommer ifrån Villavärdet.
Någon vidare analys ska jag inte göra mer än att det känns skönt att lånekurvan vänt i rätt riktning.

Diagram två visar lån dividerat med de tre marknadsvärdestalen. Intressant att konstatera är att det var en tydlig värdeminskning mellan 1996 och 1997. Våra lån var alltså ett tag ungefär 115 procent av marknadsvärdet. Det var nog då som mina gråa hår började titta fram på huvudet.

Mellan 1998 och 2003 var det en påtaglig uppvärdering som därefter har planat ut. I nuläget ligger vi därmed på ungefär femtio procent i belåningsgrad.

De här diagrammen har jag tagit fram med hjälp av QlikView - ett fantastiskt spännande verktyg för analys av i princip vilka data som helst du matar det med. Du finner en fri version att ladda ned från Qliktech.

Inte lön för mödan

I vårt avlånga land är det många gånger privatekonomiskt vansinne att utbilda sig. I Sverige är det inte självklart att högre utbildningar ger högre lön. Borde det inte vara det?

OECD gör en årlig genomgång hur mycket mer pengar som man kan tjäna på att skaffa sig en högre utbildning ur ett livslångt perspektiv. Kostnader i samband med utbildningen är borträknad.

Den senaste rapporten visar att studenter i Polen, Tjeckien, Portugal och Italien tjänar ungefär en miljon mer under sina liv än de som inte studerat. Motsvarande belopp i Sverige är etthundrasextiotusen kronor. Denna jämförelse gäller för män.

För en genomsnittlig svensk kvinna lönar sig utbildning inte alls. Detta beror på höga skatter, platta lönestrukturer genom fackföreningarnas försorg och offentliga monopol. Och kvinnor är mer representerade än män inom offentlig sektor.

Är detta inte ett problem för Sverige eller vad anser du?

Per Pennings åldrar - del IV - De trettio

Det här är det fristående fjärde avsnittet i en läsvärd serie om Per Pennings åldrar. Och är den inte läsvärd, så är den åtminstone sedelärande. Alla behöver vi ett dåligt exempel.

Har du lust att läsa de tidigare åldrarna så finns de här:

• Del I - Barndomen
• Del II - Tonåren
• Del III - De tjugo
  

När Per passerade trettio års ålder så var han gift med kvinnan i sitt liv, hade köpt ett hus och en kombi, en telning på väg och hade inga pengar. Det fanns inga besparingar, ingen buffert, inget av egentligt värde att sälja. Men Per var ändå glad - pengar är inte allt i livet.

Dessvärre var huset som införskaffats inte friskt alls. En yster dans med besiktningsmän, säljare, advokater och tingsrätt följde och den avslutades med en knaper förlikning - säljaren hade snabbt gjort sig medellös och istället fick till dom att betala ett belopp månatligen i sju år. Lite tårar och underläppsdarr ordnade dessutom så att familjen Penning fick en slant från småhusskadenämnden.

Ett renoverande både helg och vardag gjorde huset i ordning. Nya lån fick tas och när allt var på rätt köl igen så bodde vi bra. Telningen kom till världen och livet blev sig aldrig detsamma igen. Herr och fru Penning var föräldralediga och jobbade om vartannat, men inga pengar lades på hög. Vi levde utan tanke om sund ekonomi.

Per blev arbetslös. Utslängd i en lågkonjunktur. Först förhoppningsfull, sedan beslutsam, slutligen indignerad. Per lärde sig att en arbetslös person är en andra klassens medborgare. Bara ordet 'arbetslös' andas tillkortakommanden, invaliditet och oförmögenhet. Det var en svår tid. Det var en läxa med - mycket få människor vill slippa vara en del av ett sammanhang och inte bidraga till något, det lärde jag mig.

Åter på banan - lycklig att åter jobba - började en tanke gro hos Per. Kanske man borde spara något? Lite trevande med fondsparande påbörjades - sexhundra kronor per månad. Fonderna gick inget bra - det blev mindre kvar än vad som sattes in. Att spara tedde sig meningslöst.

Men mången plan gjordes i Excel av Per. Hur nå en miljon, exempelvis? Vid tillfället jag fyller fyrtio så har aktier och fonder ett värde av 150 000 kronor. Detta är familjens totala besparingar.

Tidigt samma höst så föds den här bloggen. Utan egentligt syfte mer än att dryfta tankar och idéer om privatekonomi. Det allra första inlägget var det här.

Drygt två år har Per Penning varit en av mina drivkrafter tillsammans med alla kloka och underbara ekonomibloggare därute. Och färden går vidare mot nya mål.

Någon del V om Per Penning kommer troligen runt 2017 skulle jag tro.

Den rika halvan

Tillhör du den rika halvan av den svenska befolkningen?

Nästa år är det valår och det börjar bli intressant att fundera kring hur ett regeringsskifte kan tänkas slå emot din privatekonomi.

Mona Sahlin har gått hårt åt Anders Borg och hans skattesänkningar. De har enligt henne varit 'skattesänkningar för de som redan har mest'. Det är den 'rika halvan' av folket som tjänar på regeringens politik. Men vem är den 'rika halvan' tror ni?

Jo, den 'rika halvan' av befolkningen börjar ungefär vid en förskollärare. En månadslön på 19 700 kronor räcker för att du ska kvala in i 'rikemansklubben'. Även barnskötare och köksbiträden kan enkelt få medlemskap i 'den rika halvan' genom att jobba några timmar extra i veckan. Du är på tok för rik, käre bibliotekarie eller lagerarbetare.

Vad det rödgröna blocket säger är att det är fel att den som jobbar heltid får en större skattesänkning än den som jobbar deltid eller inte jobbar alls.

Mona talar också om 'de mest privilegierade' som är sanna skurkar i socialdemokratiska ögon. Dessa uslingar är de som är 'den rikaste tiondelen' av folket. Tvi vale för dig farmakolog, tandläkare och ingenjör - ni tillhör denna grupp.

'De privilegierade' har ofta skaffat sig en mångårig utbildning via studielån och hårt arbete, inte sällan under en tid med mycket låg inkomst. Själv är jag akademiker med en rejäl studieskuld i bagaget, ett antal förlorade inkomstår och - javisst - en ganska bra lön. Men jag har mycket svårt att se mig som en av 'de privilegierade'.

Det är sällan jag uttalar mig kring politik på min blogg, men när det handlar om så tydligt uttalad populism som i nästa led drabbar vanliga, hederliga löntagare - då blir det bara för mycket. Jag vill inte ha dig som statsminister i höst, Mona!

Otursdagen

Idag har vi fredagen den trettonde - en klassisk rysardag när det gäller otur. Tvi, tvi! Glöm inte en näve salt, gå inte under stegen och sparka grannens svarta katt i rumpan!

Vidskeplighet ligger kanske inte för de flesta av oss. Men vi kanske skapar associationer som egentligen inte finns?

Börsen är en sådan plats där ett rykte eller en reaktion snabbt kan knytas till en akties plötsliga fall eller rusning. Och det är många svenskar som nu klivit på aktiefondståget och hoppas på lättillgängliga slantar framöver. Och många har ju redan sett värdet av sina tillgångar stiga brant.

Och samtidigt som vi köper mer aktier och fonder, så lånar vi också mera pengar. Dessa lån går till bostäder till största del. Sedan finns det säkert en hel del blancolån och krediter därute. Och i fartblindhet lånas det säkert pengar till att investera än mera i aktier, inte minst via Avanza:s billiga lån. Vissa kanske vet vad de gör medan andra definitivt inte gör det, dessvärre.

Att känna sig rik när man sitter med en bostad som är högt värderad och med en stinn aktieportfölj är självbedrägeri om bostaden dessutom är högt belånad och om dina aktier är belånade, även om bara till en del. I ovan 'kapital' finns det ingen förmögenhet - den faller först ut den dagen du säljer med vinst - om det så är bostaden eller aktierna. Och denna vinst ska dessutom skattas, inte att förglömma.

Att öka sin belåning utan att göra en rimlig kalkyl ökar också risken för en riktig otursdag i framtiden. Det kan bli en riktigt svart dag, i allra sämsta fall ställs du på gatan av kronofogden.

'Nu hade du tur, Stenmark' klämde en reporter till med när Ingemar Stenmark vann ett slalomåk med liten marginal under 70-talet. Ingemar själv konstaterade torrt att 'det är konstigt - ju mer jag tränar desto mer tur har jag'.

Det ligger mycket i det här. Ju skickligare du är att lära privatekonomi och dess 'lagar' desto bättre blir du på att 'ha tur'. Tur och förmåga hänger väldigt mycket ihop. Chansningar och infall skyller man på otur.

Risken att få en otursdag minskar radikalt om du tränar. Träna dig i privatekonomi. Din första dag i ekonomisk frihet blir säkert din turdag. En turdag som du själv skapat.

Bakbunden

Handelsbanken signalerar nu att de tycker att det börjar bli dax att binda sina bolån nu. Räntorna är på väg upp och det kommer att blir dyrare att ha bolån framöver.

Prognosen enligt Handelsbanken är att den första höjningen kommer i april nästa år. Rörlig tremånaders ränta stiger från dagens 1,55 % till 2 % i april, 2,75 % i november och 3,75 % i november året därpå.

Samma prognos för ett bundet femårslån är från dagens 4,1 % till 4,5 % i april, 5 % i november och 5,3 % i november året därpå.

Om du nu är snabb och följer bankens kloka råd för att ge dig god nattsömn, så kommer det rådet att kosta dig drygt 47 tusen kronor till och med oktober 2011 - per miljon du har lånat. Detta känns inte som en god affär?

Gör istället som familjen Penning - stoppa undan räntepengar motsvarande 5 % räntenivå, sätt undan överskottet i en buffert och sov sedan lika gott som någonsin. Bufferten använder ni sedan när räntorna överstiger 5 %. Om ni behöver.

Men när ska man binda då? Enligt mig - inte alls. Men med två reservationer.

Reservation ett är att jag anser att du aldrig ska låna mer till bostad än att du kan hantera minst 7 procents bolåneränta. Reservation 2 är att du och din familj dessutom bör kunna hantera samma förutsättning på en inkomst.

Är det för tuffa reservationer? Nej, anser jag. Hävstångseffekten på ett bolån vid stigande räntor är ganska skrämmande och risken för att bli arbetslös, långtidssjuk eller arbetsoför är inte noll för någon. I svåra livssituationer underlättar det inte att dessutom komma på privatekonomisk onåd.

Att Handelsbanken anser att det är ett gott tillfälle att binda sina bolån nu är dock inte helt fel om du redan lagt dig i en aning för tung lånesituation. Det ger dig möjlighet att göra en stramare budget och börja amortera av lånen i en raskare takt.

Mitt råd är att göra så som de gjorde 'förr' - gör en amorteringsplan på maximalt trettio år alternativt se till att lånen är betalda när du går i pension. Ryck inte på axlarna och säg att dina lån inte är amorteringen värd - en säkrare investering existerar inte.

Så amortera på - och den dagen du kan räkna hem mina ovan reservationer - lägg dig med rörliga lån och buffertspara om räntorna är låga.

Om du inte vill amortera så tufft - fundera istället på att sälja din bostad och skaffa en billigare. Livet handlar om så mycket mer än att bara bo, eller hur?

Kliva av med ett ben

Igår fick jag en aning kalla fötter och valde att lyfta ut ungefär 40 procent av aktiekapitalet till likvida medel. Det känns som om det snurrar på lite för fort, helt enkelt. Och jag vill därmed inte heller exponera alla slantarna familjen Penning har för framtiden undanstoppat.

Ni ser det säkert dagligen på nätet och i pressen. Det är mycket köptips nu. Aktierna som du bara måste ha!

Men att köpa bolagsandelar för sina slantar, som man trots allt slitit ganska många timmar för, på samma sätt som man kan slå till på något som verkar billigt i butiken - det är egentligen ingen bra idé, även om det är samma psykologiska aspekter som styr.

Mycket handlar helt enkelt om risk. Vilken risknivå i förhållande till avkastning är du beredd att ta? Helst ska man nog undvika att se börsen som ett spel - det kan vara lätt att dras med av bara farten när alla tips sköljer över en.

Troligen är det bättre att läsa mer av branschernas egna bedömningar och även konjunkturanalyser än analytikernas sälj- och köptips. Och inte minst lita till sin egen förmåga att tolka signaler och nyheter.

Det finns mycket som talar för att vi ser fram emot ljusare finansiella tider. Men mera exakt när är svårare att sia om. Ta det lugnt med dina slantar!

Alla vill ha dina pengar

Alla vill ha dina pengar. Helst utan motprestation och så många av dem som det går att roffa åt sig.

En av roffarna är SMS-låneföretagen. Affärsidén går ut på att på ett mycket enkelt, tillgängligt sätt tillhandahålla korta krediter till orimligt höga räntor. Låntagarna är de människor som snabbt behöver pengar i sin hand, inte kan låna någon annanstans, har ett känslomässigt problem med banker eller helt enkelt inte begriper bättre.

SMS-lån är märkligt nog väldigt lukrativt eftersom företag poppar upp som svampar. Följer du Lyxfällan på TV3 så märker du snart att just SMS-lån är en stor del av problematiken för de som hamnat på privatekonomisk onåd.

En annan roffarekategori är de jag vill benämna pensionstjuvarna. Detta gäng är de som vill åt dina PPM-pengar, de pengar som du så generöst fått äran att förvalta själv. Affärsidén här är att för ett årligt belopp förvalta din PPM-pension utan någon som helst garanti för att det ska ge dig en bättre avkastning - briljant, helt enkelt. Kundkategorin som lockas här är de som finner det jobbigt och besvärligt att behöva engagera sig in sin framtida pension och som därmed lockas av att någon annan kan göra det bättre än en själv.

Kostnaden för PPM-rådgivning ligger genomsnittligt på en femhundring om året. Detta motsvarar ungefär 1,2 procent av en genomsnittlig PPM-portfölj. På fyrtio år motsvarar detta ungefär halva det sparade beloppet. Läs gärna mer på DN debatt.

I alla de sammanhang där du gör en dålig affär, så gör någon annan en god affär. De sammanhang där båda parter är vinnare finns, men är väldigt mycket sällsyntare. Så håll i dina pengar! Roffarna är kreativa.

Bolåneränta

Idag ligger min lilla börsportfölj och darrar på nollstrecket. Fortsätter det uppåt eller inte? Frågar man de svenska hushållen så är det uppåt som gäller - optimismen är hög.

Och det är ju hushållen som dessutom köper villor och bostadsrätter i högt takt och med allt högre belopp. Vi lånar allt mer eftersom konkurrensen om bostäderna pressar upp priserna. I sig är det här inte så skojigt för familjen Penning, som letar ny bostad, eftersom vi inte kan tänka oss att åka med i vilka rallysvängar som helst. Enligt vår kalkyl ska vi mer än bara 'klara av' framtida sju procents boränta eftersom livets nöjen oftast kostar en slant. Å andra sidan så kanske en del förköper sig vilket kan ge tillfällen.

Vill du lära dig mer om hur räntan avseende bostadslån fungerar? Då föreslår jag en titt här hos Ekonomifakta - en lärorik artikel tycker jag.

Snabbare snygging?

Ser man på? Försäkringskassan har fräschat upp sin hemsida. Nya läckra ikoner och snygga färger. Undrar om det kostade några skattepengar?

För det underliggande gränssnittet verkar vara detsamma. Liksom funktionerna. Och de trötta dialogerna. Undrar om de bara slängt in en webdesigner med en pensel?

Nu var det ett tag sedan jag begärda föräldrapenning, men nu är det dax igen med sjuka barn. Ska bli spännande och se om ett fräscht utseende främjar handläggningstiderna.

Bett

Imorgon är det dags för ett besök hos tandhygienisten, inget jag ser fram emot. Jag är helt enkelt tandvårdsrädd och får kallsvettningar och hjärtklappning av bara tanken att låta någon rota i munnen på mig. Och detta skyller jag på sjuttiotalets Folktandvård.

Elaka tandläkare som plågade mig, borrade upp alla kindtänder och fyllde dem med amalgam, bortsåg ifrån att ge mig en tandställning och gav mig tandläkarskräck.

Så idag har jag en samling för tätt sittande tänder, några en aning krokiga och en liter amalgam i flabben. Så utöver detta ser jag dessutom fram emot en tid med fortsatt dyr tandvårdshälsa - det är svårt att hålla rent, gamla amalgamfyllningar expanderar ochs spräcker tänderna vilket kräver nya lagningar. Men trots min skräck masar jag mig en gång om året till tandhygienisten för en timmes fasa och betalar en hutlös summa pengar. Och är det något strul så får tandläkaren ett besök.

Tandvård är något som kan bli dyrt och ju äldre man blir desto dyrare ingrepp. Det finns möjligheter i utlandet till billigare tandvård idag, men hur det ter sig om 10-15 år år svårt att sia om. Kanske vi alla borde räkna in tandvård i vår buffert?

Banktankar

Alla har vi förutfattade meningar även om det kan vara svårt att erkänna. Fördomar eller myter - en del tar vi till oss utan att granska fakta.

Vilka tankar dyker upp när du får höra om finansbranschen? Att de är ockrare och lurendrejare, kanske? Strama herrar med yacht och hus i Spanien?

Nu har du chansen att testa dina fördomar i Finansförbundets nya test, som visserligen är en del av deras rekryteringskampanj, men likväl rätt skojigt.

Själv blev jag 44 procent fördomsfull. Så tydligen är finansbranschen en aning annorlunda än mina initiala tankegångar.

Jag har inte vattenkammat, bakåtslickat hår men kanske det finns ett finansjobb till mig därute?

Jaktsäsong

Gör om - gör rätt? Att komma på onåd kan smärta.

Det är riktigt trevligt att följa DN:s Sparskolan. Att Ann-Sofie Magnusson, som är en jävig bankanställd, ger rådgivning på ett sätt som gynnar kunden i första rummet är hedervärt. Eller så har hon kanske läst mina klagomål kring förklädd tjänsteförsäljning i dagspressen?

Oavsett vilket så är det gott att se hur storheterna Buffertsparande och Amortering kommer som första prioritetsordning. Och en präktig barnfamilj får också visa sig på styva linan. Prima!

För just sparbuffert och låga lån är vägen mot en behagligare vardag. Lite mindre oro i magen om jobbet riskerar att försvinna. En hög lön i sig är ingen trygghet, vilket kan vara lätt att invaggas i. Eftersom kronofogden jagar f.d. höginkomsttagare, så borde det vara en tankeställare i sig. Ett vidlyftigt leverne baserat på månatlig inkomst är riskabelt, mer riskabelt än att leva på marginalen. Att bli lånebegåvad är all idé. Skåningar är exempelvis duktiga på att tömma kontot i god tid före nästa löning.

En högt belånad bostad är också en oroshärd och att amortera gynnar alltid din nattsömn i förlängningen. Oavsett vad din bostad kan anses vara värd vid ett tillfälle, så ska likväl räntor betalas kontinuerligt.

Att få kronofogden efter sig är inget kul, eller hur? Inte ens att spara och amortera är lika trist.

Månadssummering Oktober 2009

Det har varit en aning motivationlöst sparande denna månad - endast några få kronor stoppades undan. Trots det fortsätter balansräkningen i rätt riktning, så jag tillåter mig inte att beklaga mig.

Utfall (inom parantes årsskiftet)

Omsättningstillgångar: 38 803 kronor (+22 467 kronor)
Värdepapper: 247 472 kronor (+107 106 kronor)
Bundna tillgångar: 1 751 399 kronor (-1 421 kronor)

Skulder: 1 554 119 kronor (-55 911 kronor)

Balansen har förbättrats 7 388 kronor denna månad vilket ger en förbättring med 184 063 kronor sedan årsskiftet.

Inga spökerier

Familjen Penning tog en kort paus ifrån ekorrhjulet och drog söderut för en vitaliserande semestertripp med sol, bad, goda viner och mat. På samma gång tog jag själv semester ifrån privatekonomin, vilket var behagligt. Några dagar utan börskoll har varit uppiggande. Man bör unna sig något då och då.

Egentligen så är det idag en avstämningsdag för månaden som gått. Tyvärr lär jag inte hinna med detta utan får bero tills imorgon eller dagen efter.

Imorgon är det en ny vecka och det spekuleras om att det kanske blir nytt börsrekord? Tja, vem vet? Att börsen inte är rationell, det vet vi ju alla. Men långsiktiga sparare, som jag, tar det hela med ro och tittar istället efter köpvärda aktier.

Skistar är jag fortsatt glad över att inneha, dessutom närmar sig utdelningsdagen. Norden som populära vinterturistmål är bara i sin linda, tror jag.

Investor är också ett innehav jag är nöjd med. Rabatten är hög och en kurskorrigering lär komma i en inte alltför avlägsen framtid.

Haloweenhelgen är över och jag har inte sett en enda häxa eller hoande spöke. Ska bli intressant och se om det blir några skrämmande nyheter imorgon.