En ynnest

Det finns ingen anledning att beklaga sig. Väljer man att ta mycket för givet så blir det mindre kvar att uppskatta.

I Sverige är det så numera att det finns en osynlig norm för vad som är en framgångsrik livsstil. Att ha en bostadsrätt eller villa, en eller gärna två personbilar, åka på en skidsemester och en solsemester, kapitalvaror och kanske en egen sommarstuga? Jag vet inte exakt var det landar, men jag vet att skiljelinjen finns där i människors medvetande. Och så som de flockdjur vi är, så tenderar vi att följa med strömmen.

En normativ framgång kostar pengar. Alla har inte de resurser som krävs utan väljer att belåna sig. Det finns en otålighet i att passa in i mallen. Priset som man betalar är kanske en längre arbetstid, en stressande karriär, försummande av barn och vänner, ansträngda relationer och kanske skilsmässa.

Kanske vi borde ta oss tid att tänka igenom vad vi egentligen vill? Framgång måste väl vara den enskildes definition, inte kollektivets?

Det är en ynnest att få bo i Sverige och att åtminstone HA en påverkbar privatekonomi. För de människor i världen vars dagliga bekymmer är att ordna mat på bordet, där talar vi inte om någon privatekonomi som är möjlig att prioritera. Den möjligheten har däremot både du och jag - om vi så önskar, det vill säga.

Under femtiotalet så sparade svenskarna nästan åtta procent av sin inkomst. Idag når vi inte ens två procent. Skulderna har däremot klättrat från knappt åttio procent till etthundrasextio procent av disponibel inkomst. Varför spara till något som går att låna till istället?

När jag och fru Penning var studenter hade vi inte kunnat ana att vi en dag skulle göra av med så mycket pengar varje månad. Och inte på nöjen och det som förgyller livet - nej, utan på sådant som bara kan kallas utgifter. Och det är i detta gåtan och dess lösning ligger: vad vill vi göra med våra pengar?

Det förtroliga samtalet i familjen där korten läggs på bordet - hur ofta sker detta? För sällan, troligen. För de frågor som bör ställas och diskuteras kring, de kan bli många. Vad är viktigt för oss? Var ska vi bo och vad får det kosta? Hur mycket tid och energi ska jobbet få del av? Hur vill vi ta vara på vår fria tid? Vad anser vi att semesterresor är värda? Hur vill vi forma vår framtida ekonomi?

För de flesta av oss har möjlighet att anpassa vår privatekonomi så att den bättre stöttar våra val - de val som först kan tas då vi definierat vad vi egentligen vill. Och att kunna göra vad vi vill, det är en ynnest få förunnat.

Läs även andra bloggares åsikter om Framgång, Norm, Privatekonomi, Valfrihet, intressant?