Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Bodum

Inte då. Det bidde inget hus den här gången heller. Sammanfattningsvis för krångligt och för dyrt. Sörjer inte överdrivet - det går fler tåg.

Men kanske inte för alla? Länsförsäkringar har gjort en undersökning kring boendekostnader och marginaler i privatekonomin. Och folk har minsann inget folkvett. Varför är det så? Kan de inte ta hand om sig själva, vuxna människor?

34 procent uppger att de inte har råd att bo kvar i sin nuvarande bostad om kostnaden ökar eller den disponibla inkomsten minskar med 2 000 kronor i månaden. Tvåtusen? Det är ju vad man lätt förlorar om ungarna är snuviga i ett par dagar.

Undersökningen säger också att:

16 % inte klarar en tusenlapp i försämring.
50 % inte tretusen.
61 % inte fyratusen.
69 % inte femtusen.

Vad säger ni? Är det inte underligt?

Familjen Penning skulle klara tio lappar lätt. Säga upp tidningen och sälja en bil, jo vars. Men det skulle gå. Femtontusen också, men då blir det riktigt fattigt. Men att gå från hus och hem? Inte då. Tjugotusen ner? Kanske - om jag säljer min kropp. :D

Visserligen drömmer jag om ett nytt hus. Eller ett nyare hus, men den personliga kalkylen nagelfars noga innan. Så varför har folk så små marginaler? Är det drömmen om en täppa? Lägenhet på rätt ställe? Just nu faller ju exempelvis villapriserna. Säljer vissa på grund av marginellt högre räntor?

Läs här en intressant krönika om 'husfrossa'. Swedbanks boindex är också spännande läsning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer

  1. Jag begriper mig på hur folk kan försätta sig med så pass höga lån att man inte klarar av räntehöjningar.
    Att ha minst en årslön sparad borde att hushåll med stora lån ha. Om inte annat så för oförutsedda utgifter.

    Johan

    www.ekonomisajten.com

    SvaraRadera
  2. Vi skulle klara ett mycket stort inkomstbortfall. Skulle bortfallet bli så stort så skulle jag först minska sparandet och skulle vi bli ÄNNU fattigare så skulle jag minska amorteringarna.

    Runt 2000 kr är ju faktiskt det bortfall vi ofta har, just genom VAB osv. Hade varit i ekonomisk ruin ofta om vi inte klarat det...

    SvaraRadera
  3. DN nämner att de som ligger sämst till är ensamstående med barn i hyresrätt, dvs de har inte bolån alls.

    SvaraRadera
  4. Det beror ju på hur höga inkomster man har också. Jag skulle INTE klara 2000 kr extra utgifter (eller mindre inkomster) i månaden under någon längre tid, eftersom jag har en hyra på 4300 och får in kring 9000 i månaden om jag har tur. Då har jag ändå högre inkomst än de som lever på studiemedel eller grundnivå av a-kassa, sjukpenning osv. Så jag förstår definitivt att det finns många som lever ganska nära marginalen.

    Däremot skulle jag aldrig ta lån (om jag inte var absolut tvungen pga hyresbostadsbrist eller annat) om jag inte var absolut säker på att klara åtminstone räntekostnaderna även om jag fick radikalt lägre inkomst. Detsamma gäller för en mycket dyrare bostad, jag skulle inte vilja ha en bostad som jag skulle tvingas flytta från om jag blev arbetslös.

    SvaraRadera
  5. Hej vad synd att det inte blev något hus, men det kanske inte var rätt tillfälle just nu, känns ju ändå som om det är något ni vill göra... Jag förstår mycket väl att så många lever på marginalen,eller inte är beredda att minska disponibel inkomst med 2000kr, jag försvarar det inte dock. Ibland är det så man har det...Varken man vill eller inte och ibland sätter man sig i sitsen medvetet. Jag tror att man blir försiktigare med åren...efter att ha gått på några ekonomiska smällar. Men en del tror jag också är så vana att spendera mycket pengar på det de vill och därför inte kan avvara tex 2000 kr till högre boendekostnad. Tycker mig ha märkt att de som är mest rädd om kronorna och inte vill avvara är de som faktiskt har. Och med ovanstående mix på människor så förstår jag resultatet....

    SvaraRadera
  6. Nu ska jag vara lite jobbig igen :) Men jag tillhör faktiskt den lata generationen och efterfrågar därför en tom version av ditt Überexel ark :)

    SvaraRadera
  7. Det är väl mycket en "tävling" bland grannar, släkt och vänner om vem som har koolast prylar, hus, bil m.m.... Helt galet!
    Skulle tro att vi (jag och min sambo) klarar oss nåt år helt utan inkomst, kanske två om vi snålar. Bor i eget hus med låga driftskostnader, har inga stora lån och lite sparat.

    SvaraRadera
  8. Tror att ni delvis diskuterar olika saker, visst finns det de som inte har marginaler (sjuka, studerande etc) men dessa motsvarar inte de höga procent satser som finns i sammanställningen. En mycket stor del av sveriges befolkning är ända heltidsarbtande med hyfsade inkomster och då bör man kunna ha marginaler. Tex om ensamstående mammor får ihop det ekonomiskt borde alla som är sammanboende med barn i stor sett kunna klara sig på en inkomst!! Tror inte det är många som har de marginalerna....och det kan man inte skylla 'samhället' för utan det är eget ansvar!!

    SvaraRadera
  9. Jonas har en poäng, samtidigt som det är en förvånande stor procent som inte har en marginal på femtusen kronor. Personligen hade jag sovit oroligt på nätterna - men jag kanske är en kontrollfreak?

    SvaraRadera
  10. Det jag reagerade på var att människor som lever på marginalen sas "sakna folkvett" och inte kunna ta hand om sig själv, vilket jag tyckte lät arrogant (sorry, Per Penning, jag antar att du menade det humoristiskt) med tanke på att det är en väldigt stor skillnad mellan att ha två inkomster och att ha en inkomst som kanske inte ens är på en normal lönenivå. Enligt GP är 4 av 10 hushåll i Sverige singelhushåll, och jag kan tänka mig att det är många av dessa som ligger såpass nära gränsen. Vet inte vad arbetslösheten och sjukskrivningar ligger på för procentsats eller hur många som pluggar eller är föräldralediga i Sverige, men det är väl en hel del också.

    Jag håller verkligen med om att det även finns många som konsumerar mer än de egentligen har råd med, jag ville bara visa på att alla med små marginaler inte är slösaktiga människor som inte fattar att pengarna kan ta slut.

    SvaraRadera
  11. Förresten hade det kanske varit mer relevant om undersökningen frågat om ett visst procentuellt bortfall istället för en viss summa. 2000:- på 10 000:- är ju en helt annan sak än 2000:- på 40 000:-.

    Men nu ska jag sluta spamma din blogg. :-)

    SvaraRadera
  12. Snart rikare student, jag funderade också i de banorna - procentuellt av disponibel inkomst är också ett intressant mätetal.

    Jag är ju inte så glad över att barn far illa av föräldrars dåliga ekonomi. Det finns absolut människor som sitter i kläm. Men jag tror också många sitter i skuldfällan av egen kraft.

    SvaraRadera
  13. Per,

    dom allra flesta sitter i skuldfällan av egen kraft.
    Man måste helt enkelt se till att utgifterna inte överstiger inkomsterna.
    I Sverige har vi försörjningsstöd (socialbidrag), det täcker mat, kläder och en viss nöjesnivå. Ok, inga Thailandsresor, men du kan leva acceptabelt på andra människors arbete.

    SvaraRadera
  14. hej!
    jag har en inkomst på under 10.000kr ut efter skatt och 2.000 mindre i inkomst, ja, det skulle inte hända mig för jag ligger redan på lägsta!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg