Utvald
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
Negativ amortering en framtida fluga
Denna typ av bolån riktar sig till bostadsköpare med osäker kreditvärdighet, huvudsakligen på grund av tidigare betalningsproblem. I USA har dessa lån tagit en ände i förskräckelse. I Sverige har vi, än så länge, en hårdare kreditprövning, men det finns aktörer, så som Blue Step, vars kreditgivning har vissa likheter med subprimelånegivarna - marknadsföring mot en kundkrets som vanligtvis nekas lån av andra långivare, oftast på grund av okontinuerliga inkomster eller med låg tolerans för eventuella räntehöjningar.
På den amerikanska marknaden utnyttjades denna målgrupps förmåga att skjuta utgifter på morgondagen, varpå låneperioden oftast inleddes med en lägre ränta som sedan höjdes successivt, alternativt markant efter ett par års tid. Räntan under de två första åren var vanligtvis låg, eller mycket låg, för att sedan anpassas efter rådande marknadsränta.
I och med kundgruppens oförmåga att överskåda dessa framtida kostnader var risken hög att de inte kunde betala tillbaka sina lån. Denna kundkrets tenderade dessutom att inte ha för vana att ha något sparande utöver investeringar i sin bostad och blev därför extra sårbara för ökade ränteutgifter. De förlitade sitt sparande till stigande fastighetspriser och hushållen hade sällan utrymme eller intresse för amorteringar.
Vad tror du? I en snar framtid så kanske det kommer bolån i Sverige som uppvisar samma egenskaper? Och det är alltid på ett ungefär samma människor som råkar illa ut. Om du tar ett SMS-lån idag så varför inte ett 'subprime'-lån imorgon?
Läs även andra bloggares åsikter om Amortering, Ränta, Negativ, Lån, Bolån
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
Kommentarer
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.
Sverige (och även resten av Norden) testade några av dessa lånevarianter i slutet på 80-talet. Många minns ännu hur det slutade så därför tror jag inte att fenomenet kommer hit.
SvaraRaderaPå den tiden kunde man t.ex. belåna sin aktieportfölj 100%, liksom huset och en hel del annat. Dessutom (i början på 90-talet) kom iden att ta lån i utländsk valuta för att dra nytta av lägre räntor. Problemet var naturligvis att ingen riktigt tänkte på valutarisken och det gjorde lånen betydligt dyrare i slutändan.
Erfarenheterna från detta får man hoppas att lever kvar i banksystemet. Om inte, är nog dagens bankaktier i dyraste laget...
Hej Itrader, hoppas du har rätt. Men girigheten är utbredd.
SvaraRaderaHeh, heh... Gillar bilden!
SvaraRaderaVet inte om det blir just på bostadslånesidan (inte omöjligt), men jag tror att kriser (bubblor?) för olika tillgångsslag alltid kommer att finnas med oss.
Hoppas att itrader har rätt, men det är ju inte samma människor som jobbar idag på bankerna som det var på slutet av 80-talet/början av 90-talet...
När IT-bubblan blåstes upp fram till mars 2000 var det slutet på den längsta bull-marknaden vi hittills haft. Från 1982 till 2000 var det en fantastisk uppgång (visst fanns det tillfälliga nergångar), men alla de med levebröd i den finansiella sektorn upplevde aldrig någon "istid".
Det var precis tvärtom efter börskraschen 1929 -> en generation av amerikaner undvek i stort sett aktier helt. Då var sinnesstämningen den motsatta ("doom and gloom forever and ever").
Har läst att vissa (erkänt duktiga) ekonomer menar att 1982-2000 är en anomali och att kommande decennier inte kommer att avkasta lika mycket på aktiemarknaden.
Förr eller senare blir det dock nog en "ny era" i samband med uppkomsten av nya fantastiska teknologier, där gamla sätt att värdera bolag på inte gäller längre ("this time it's different") -> vips har vi en ny aktiefeber... Detta kan säkert hända även på bostadsmarknaden eller för vilken tillgång som helst.
Den som lever får se!
Carolus
Carolus har rätt i att dagens bankanställda inte var med i början på 90-talet. Däremot har myndigheterna inte glömt och vi fick en hel del regler från den tiden som ska motverka dylika lånevarianter.
SvaraRaderaJag skulle heller inte säga att bullmarknaden mellan 1982-2000 var obruten. 1990-1993 var ett mycket stort hack i kurvan för de som var på aktiemarknaden, även om det på dagens graf ser ut som en tillfällig nedgång. Precis lika "tillfällig" som nuvarande aktiemarknad kommer att se ut om 15 år!
Jag vill ändå inte ge en alltför positiv bild av banksektorn. Som Per Penning mycket riktigt påpekade ska man aldrig underskatta girigheten...
Man skall därmeot inte vara allt för pessimistisk. De svenska bankerna är i en initernationell jämförelse mycket starka och stadda i kassan. Det som egentligen har hänt är värdenedgångar på likviditetsportföljen och något lite högre kreditförluster. Några tramisigheter a la subprime finns inte alls på samma sätt i Sverige även om det givetvis är så att många svenska hushåll är hårt belånade
SvaraRaderaMin uppfattning är att det är situationen runt 89-94 där vårt svenska banksystem i stort sett höll på att fallera fullständigt som idag har skapat dessa starka banker som vi har idag.
I framtiden kommer det säkert en mängd med excesser till Sverige i banksystem och i överiga finans och tillgångsmarknaden.
Men i dagsläget står Sverige stadigt i en allt mer kall och blåsig omvärld. bara det faktum att Svenska staten har betalat ned sin statsskuld med över 100mdr de senaste åren är väldigt bra då detta ger möjligheter att bedriva en någon mer expansiv finanspolitik utan att äventyra statsfinanserna i händelse av en rejälv konjunkturdipp.
i USA, Tyskland, Frankrike, Spanien mm har ju statsskulden ökat under brinnande högkonjunktur..
itrader,
SvaraRaderaKloka synpunkter!
(Sparar själv i aktier, så jag ser positivt på index på lång sikt)
Och visst, girighet försvinner nog först tillsammans med den sista människan...
Mvh
Carolus