Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak...
Hehe, lite kreativ bokföring skadar väl ingen ;-)
SvaraRaderaSkämt åsido, men jag delar upp soppakortsräkningen i olika kategorier, så att inte ev mat/fika köpt på macken hamnar i transportkategorin. Likadant med vanliga kreditkortet (som jag knappt vågar nämna att jag har).
Rikskupongerna är visserligen avdragna när jag räknar inkomsten netto, men däremot syns det inte att jag faktiskt äter lunch varje dag. Maken däremot, som köper sin lunch med Visa-kortet, har väldigt höga lunchkostnader jämfört med mig.
Lurad???
/Fru Krona
Lurigt, fru Krona! ;)
SvaraRadera