Hopplös, medellös och arbetslös?

Det har ju blivit paj av både planer och rapporteringar den sista tiden för Per. Motivationslöshet och indignation har nu däremot ersatts av ny beslutsamhet och ambition. Inte minst efter att ha läst kloka målsättningar hos exempelvis Mors Spargris.

Förändringens tid är här, skriver uppsagda Ekonomibloggen, och jag kan bara hålla med. Även Doktor Död är på besök på min arbetsplats och nu pågår diskussioner med facken om hur många och vilka som ska tvingas kasta in handduken. Sannolikt klarar jag mig - denna gång - men vem vet något om framtiden. Är vi inne i en 'vanlig' lågkonjuktur eller är det här ett paradigmskifte?

Vad väntar? Alla säger att det blir tufft. Samtidigt så har de privathushåll där man lyckas behålla jobben ett ljusare 2009 - stimulanspaket, räntesänkningar, skattesänkningar - vilket ger mer pengar i plånboken. Att konsumera eller att spara.

Och eftersom Ericsson överraskade positivt så kanske fler av börsbolagen framöver kan göra det också? Att företaget skär ned är i sig inget konstigt. Själv har jag sedan november en arbetslöshetsförsäkring som en ekonomisk trygghet för en orolig framtid. Det är visserligen arton månaders karenstid på den men var och när ekonomin vänder står fortfarande skrivet i stjärnorna. Och behöver jag inte nyttja försäkringen så är ingen gladare än jag. Att vara arbetslös i Sverige, enligt min uppfattning, är att vara en andra klassens medborgare.

Det är lite deppigt hos familjen Penning på grund av dödsfall, så privatekonomin saknar än så länge en plan. Men med ett mycket svalt köpintresse så sköter det sig själva en stund. Beroende på lön under januari så formar jag en plan 2009, men jag kan avslöja att förhoppningen är att kunna spara 30 procent av intäkterna - till oss själva, till buffert och till semester.

Läs även andra bloggares åsikter om Arbetslöshet, Sparplan, Spara
Intressant?

Mer om Arbetslöshet:

• Trygga räkan
• I klinch med chefen
• Var finns stoltheten?