Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Varför amortera?

Varför amortera på sina bostadslån? Den frågan ställs lite här och var på nätet - svaren skiljer sig också åt.

Min egen favorit Stockman skriver sakligt kring mytbildningar om amorteringar och lån, så därför tänker jag inte göra en egen utläggning kring detta ofta infekterade område.

Däremot så har jag gjort en excel-ark som i reda siffror kan förklara effekterna kring tre varianter av lånebeteende.

  1. Du lånar och amorterar
  2. Du lånar och amorterar inte
  3. Du lånar, amorterar inte samt lånar upp mer pengar
'Den försiktige' hänger sig oftast till att amortera, även om det kan kännas fruktlöst när du har stora bolån. 'Dagsländan' tar bolånen med ro, tror sig veta att lånen 'urholkas' och konsumerar 'amorteringspengarna'. Slutligen, 'Den som inte förstått' lånar, amorterar inget och lånar upp mer på bostaden för att köpa bil, båt, möbler med mera. För enkelhetens skull har jag utelämnat 'de som inte amorterar men investerar' - jag håller mig strikt till bolån.

Jag har petat upp filen i tre format - XSLX, XLS och ODS - för att fungera för de flesta.

I arket bollar du med 6 parametrar:

  • Ursprungligt lånebelopp
  • Genomsnittsränta
  • Amortering per månad
  • Skattereduktion, normalt 30 %
  • Slutvärde på bostaden vid försäljning
  • Upplåning per år
Excelarket räknar med en tid på 30 år - kanske en begränsning - men du kan alltid modifiera det för att passa dig.

När du öppnar arket första gången så har jag lagt in exempelvärden enligt följande:

  • Lånebelopp 1 miljon
  • Genomsnittsränta 4%
  • Amortering per månad 3000 kronor
  • 30 % skattereduktion
  • 4 miljoner vid försäljning
  • Upplåning 50 tkr per år
I detta exempel går 'Den som inte förstått' med mer än 600 tkr minus, 'Dagsländan' 1,5 miljoner plus och 'Den försiktige' med knappt 2 miljoner plus. Det är alltså oerhört påtagligt vad även en upplåning på 50 tkr per år innebär på sikt. Dessutom - vad händer om bostadsvärdet vid försäljning är 200 %  av inköpsvärdet? Ingen omöjlig framtid - då går även 'Dagsländan' med förlust efter skatt.

Vem gör rätt - vem gör fel? Gör din egen bedömning om vad som är rätt för dig. Räkna på!

Kommentarer

  1. Ett annat alternativ är ju att låna, inte amortera, men vid sidan av bygga upp en buffert som kan användas exempelvis till amortering.
    Jag tycker det känns tryggare på många sätt eftersom man blir mer flexibel än om man amorterar varje kvartal. Går räntan långt över vad man tror att man får i avkastning på sitt sparande kan man göra en stor och hastig amortering, samt har pengar till de ökade räntekostnaderna.
    När bufferten är tillräckligt stor kan man förstås lika gärna amortera om räntan är tillräckligt hög.

    SvaraRadera
  2. När man läser Din blogg står det att Du räntesparar skillnaden mellan dagens ränta och 5%.
    Var har Du de pengarna sparade? Ingår de i likvida medel eller i värdepapper?

    SvaraRadera
  3. Jag håller helt med Johan T och jag praktiserar den metoden själv. Det vore idiotiskt att göra annat i dagsläget då man kan få mer i ränta på sparkontot än vad man betalar på bolånet.

    SvaraRadera
  4. Johan T - ett utmärkt alternativ. :)

    SvaraRadera
  5. Det är ett bra ark du har gjort för såna beräkningar! Dock är exemplen kanske lite extrema. Att låna till konsumtion är ju per definition fel och detta är bara ett av bevisen för detta.

    Att däremot låna till investering kan vara mycket lönsamt. Med detta menar jag naturligtvis inte att belåna sina aktier eller försöka maximera avkastning utan att tänka på riskerna, utan att investera det som man annars skulle ha amorterat för.

    Logiken i detta är förstås att avkastningen på börsen över tiden, t.ex. 30 år, vida överstiger låneräntan.

    Glöm inte heller att eftersom en bostad på lång sikt är en god investering (den stiger ju i värde med den övriga ekonomin utveckling) blir avkastningen på investerat kapital större ju mer man har lånat- en kontantinsats på 100 000 kr och lån på resten ger ju vid en värdeökning på en miljon fram till försäljningen 1000 % vinst medan man "bara" hade haft 100 % vinst om man hade pytsat in en miljon kontant från början.

    SvaraRadera
  6. Lou, kanske jag är för försiktig - får fundera mera på om amorteringspengarna kan göra bättre nytta. Hur går du själv tillväga?

    Tro mig - folk lånar mer på sina bostäder än vad som är sunt. :)

    SvaraRadera
  7. Hej igen Per.

    Maximal belåning vid köp, dvs 100 % av köpeskillingen, rörlig ränta och sedan bara amortera vad banken kräver som minimum. Alla överskott investerade, väldigt klokt investerade förstås ;) Alla investeringar i huset (ny pump m.m.) finansieras med utökad belåning, absolut inga lån till konsumtion!

    Min etikett "Privatekonomi" rymmer alla inlägg jag har producerat i ämnet: http://fundamentalanalys.blogspot.com/search/label/Privatekonomi

    SvaraRadera
  8. Tack Lou, ska bli spännande läsning. :)

    SvaraRadera
  9. I exemplen amorteras med nästan lika mycket som räntekostnaden (3,6%), en intressant jämförelse är att jämföra med om man använder amorteringspengarna till att betala räntan på ett störe bolån, dvs köper dubbelt så dyr bostad.

    Sen är väl tillväxten 400% på 30 år i värdeökning lite mindre än jämfört med historien?

    SvaraRadera
  10. Nettovinsten i min kalkyl räknar in räntan som betalts över tiden, så som en kostnad för lånet. Ju dyrare bostad du köper desto högre behöver värdeökningen över tiden vara för att gå 'jämnt skägg'. :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg