Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Ingen partner för min bil

Om du inte äger någon bil så är min rekommendation att du  inte heller köpa någon. Om du inte absolut anser att du behöver en. Och om du köper en bil till trots - inse att du köper dig ett svart hål för dina stackars pengar.

Jag har tidigare skrivit om hur en bilolycka med plåtskador fick sin upprinnelse. Den här gången handlar inlägget om en maskinskada.

Allt började med att jag hade min bil på en helt vanlig service på märkesverkstaden. Därefter började problemen och det veckan efter. En ilsket gul lampa lös från och till och emellanåt stannade bilen när det kände för det.

Nåväl. Jag åkte det verkstaden igen. De petade i en sladd i bilen som var kopplad till en dator och frågade sedan bilen vad den ansåg om livet. Bilen tyckte att den var trasig någonstans i en dyr komponent.

Min första muntliga prisuppgift var femtusen kronor från den första reparatören. En annan reparatör föreslog tio tusen kronor. Men dyrt skulle det bli. Dock skulle de vara så vänliga att dra av kostnaden för sladdinkopplingen av datorn som tog fem minuter ungefär - ettusen etthundra kronor.

En aning uppbragd över det hela så kontaktade jag mitt försäkringsbolag - det där trygga bolaget som jag alltmer ser som en god vän eftersom de är så snälla mot mig - och fick gråta ut lite. Där blir jag då upplyst om att detta fel är ett vanligt fel på denna bilmodell och faller under vagnskadegarantin. Min kostnad för reparationen skulle bli 25 procent. Jag blev så klart lättad och glad.

Sedan så blev jag sur. Varför informerar inte min bilpartner om att jag bör kontakta mitt försäkringsbolag då skadan möjligen faller under motorskada? Jo, det vet jag nu - för de tjänar mer pengar på godtrogna kunder än ett granskande försäkringsbolag. Jag som lekman kan de tuta i vad som helst. Om en reparation kostar si eller så - vem är jag att ifrågasätta det? Försäkringsbolaget däremot - de begär in en offert som de med sin erfarenhet av dylika reparationer granskar och eventuellt kräver sänkt pris på.

Jag har aldrig imponerats av märkesverkstäder. De var dock trevliga i tonen den här gången.

Kommentarer

  1. Själv köper jag bara bilar som är ca 5 år gamla, äger dom i ca 4-5 år (är inte så gammal, så har inte hunnit göra det så många gånger än dock). Betalar mellan 100-400 kr / timme för reperationer beroende på hur avancerad reperatör jag vill använda. Byta olja, oljefilter, tändstift kan vilken bilintresserad nisse som helst fixa för nån hundring. Och jag litar faktiskt mer på dessa personer än de mekaniker som finns på märkesverkstäder.
    Nä, bilföretagen skinnar en. Och det blir MYCKET pengar i längden.

    SvaraRadera
  2. Tänk på att en bil är frihet och det går inte riktigt att mäta i pengar. Att sitta låst i sitt hus eller lägenhet är inte värt att vara utan bil. Att kunna köra till stranden när lusten faller på eller vad man nu gillar att göra.

    Men precis som ni säger så ska man nog inte köpa en ny bil.

    SvaraRadera
  3. Jag köpte fär tre år sedan en nyare bil just för att möjligen slippa alla dyra reparationer som kan uppkomma på äldre bilar. Jag köpte den hos trygga märkesförsäljaren. Redan innan begagnatgarantin hade hunnit går ut (tre månader) hade jag haft bilen inne två gånger för att motorlampan lyste. Verkstaden hävdade dock båda gångerna att de inte hittade var det var och trodde att det berodde på oxid i kopplingen till den svarta lådan som de båda gångerna försökt göra rent. Lampan lyste både gångerna igen efter några dagar. När jag efter andra gången ringde igen sade de att det inte skulle vara nån ide att lämna in den och att jag fick köra med lampan lysande. Dumt nog stod jag inte på mig. Bilen gick ju utmärkt....tills något år senare då den stannade på motorvägen. Jag lämnade den här gången in den på Mekonomen och där konstaterade man att det var ett allvarligt fel på elektroniken som dessutom var välkänt på detta märke och årsmodell(!) Det skulle kosta mellan 15-20 tusen att fixa. Då ställde jag bilen och lät den stå i några månader medans jag funderade på varför jag alltid har otur med bilar. Till slut lämnade jag in den på en annan Meknomenverkstad utan att berätta annat än att lampan lyste (den gick nu fint igen efter att ha stått). Då konstaterade man direkt att det var ett felaktigt inställt bränslespjäll som var problemet. Kostnaden för att fixa blev strax över en tusenlapp och lampan lyste inte mer. Jag satte ut bilen på blocket direkt och tänker inte äga nån bil igen om det inte är *absolut* nödvändigt. Och då kommer det att bli en skrotbil som man kan fixa själv eller köra på skroten om det kostar mer än 500kr att fixa... I mitt liv har bilarna alltid varit mina absolut sämsta investeringar även om jag alltid kört både lite och försiktigt. "Svart hål" är en korrekt beskrivning av mitt bilägande. Skulle gissa att den genomsnittliga milkostnaden över dom år jag ägt bil säkert har legat mellan 50-100 kr... Det hade varit mycket billigare att göra som jag gör nu. Hyra bil när jag behöver.

    SvaraRadera
  4. Johan, precis som du skriver är bilen en frihet. Men en dyr sådan.

    Kalle - vilken skräckhistoria. Men troligen inte unik...

    SvaraRadera
  5. Glöm inte att även konsumentköplagen gäller vid köp av begagnade bilar hos bilhandlare. Alla fel som uppstår inom 6 månader från köp anses ha funnits från start och skall åtgärdas av bilhandlaren utan kostnad för dig.

    Har själv hävdat denna lag när de börjar tjafsa om "begagnatförsäkringen" efter att 3 månader gått. Fick en helt ny växellåda i min nyköpta begagnade bil när det visade sig att den gamla var riktigt dålig.

    Bra att ringa försäkringsbolaget också, de har mycket mer muskler i dylika fall!

    SvaraRadera
  6. Hyrbil, taxi eller 'bilprenemuration' är solklara alternativ! Precis som ovanstående säger så kan milkostnaden gå upp mot 50-100kr och då är t.om. taxi billigare! Gäller bara att komma ihåg att unna sig sin hyrbil när man sålt bilen.. när man betalar hela summan direkt känns det bara så mkt mer

    SvaraRadera
  7. Behöver man inte en bil eller två kan man spara mycket pengar som istället kan investeras.

    SvaraRadera
  8. Både jag och min pappa har haft problem med en framlampa på våra bilar vid besiktning. Han fick betala ca 5000 kr för att få det åtgärdat (Audi) medan jag köpte en begagnad från skroten för 250 kr (ford escort)samt betalade en mindre firma 250 kr (dock svart) för att byta den. Mitt tips till dom som ska köpa en begagnad bil, köp en som det finns gott om på skroten (om man nu kan tänka sig en 8 år gammal bil). T ex golf etc.

    Sen är det en rejäl kapitalbindning om man köper en nyare bil också.

    SvaraRadera
  9. tipsar om sidan: www.pengakoll.nu
    där kan du även blogga om du vill..

    SvaraRadera
  10. Att köpa personbil och att äga densamma - min erfarenhet säger mig att jag hade varit bra mycket stinnare i kassan utan.

    SvaraRadera
  11. Hade min bil på märkesverkstad för service och den kom tillbaka repig. Kan aldrig hända på vår verkstad sa dom. Nästa vecka byter jag märke, hej då Audi.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg