Puls

Det var svårt att hålla kontrollen. Skidorna gled isär hela tiden på det isiga underlaget som emellanåt övergick i barmark. Det gick fortare utför än jag någonsin åkt. Det var spännande och skrämmande på samma gång. Jag njöt och jag fruktade. Jag tjoade och skrek.

Solen hade jag dessutom i ögonen, så det var svårt att se framåt - att planera min åkning. Jag fick köra på känsla och ta varje svårighet direkt när den dök upp framför mig. Då ringde väckarklockan..

Jag vaknade med adrenalin pumpande i blodomloppet och med hög puls. Jag fick en kick - i sömnen.

Detta fick mig senare att fundera mer kring hur torftig vardagen lätt blir. I den känns det sällan att jag lever - det finns inga faror och allt är tillrättalagt. Och ju äldre jag blir desto viktigare känns det för mig att varje dag jag lever är en unik företeelse - med sina egna attribut och tillfällen av glimmande guld. Jag vill leva varje dag och känna att jag lever!

Söker du spänning och kickar? Eller trygghet och invandhet? Onekligen är det lätt att göra det senare, men jag tror att risken för att inte 'leva' är större i det hänseendet.

Skaffa sig en utbildning, ett tryggt jobb, köpa villa, vovve och Volvo, skaffa barn, renovera köket.. är det kul? Är det vad du vill? Har du ställt dig frågan vad du verkligen VILL med ditt liv? Har du en plan eller glider du med i strömmen?

När det mest spännande händer när jag sover - det ger mig allvarliga funderingar vad jag håller på med. Jag vill ha mer, känna mer, urskilja mer och njuta.. Inte Carpe Diem utan Crea Diem - Skapa dagen.

Läs även andra bloggares åsikter om Puls, Spänning, Risk, Njuta, intressant?