Den största gåvan

En del människor stiger ur sängen på morgonen endast av den anledningen att de inte avled under natten.

Så skrev bloggaren Kerla i sina tankar då jag först upptäckte denna. Och visst är det ofta påtagligt hur lite tacksamhet jag visar att jag av livet erbjuds en helt ny, fräsch dag - varje morgon. Det är definitivt en gåva som jag borde förvalta bättre.

Det är lätt att tjata sig trött om att fånga dagen, carpe diem. Alla har ju hört det här till leda. Men om vi nu när vi slår upp de ljusblå på morgonen och kan känna att den nya dagen är en gåva som inte är självklar - då slänger vi nog heller inte bort den genom att sucka över den, allt jobb som ska göras under den, att vädret är dåligt eller att vi önskade att den var över. För vem vill ge oss en ny gåva om vi inte blev glada för den förra?

Visst, det är filosofiskt och inte direkt rationellt att resonera så här. Men alla knep som gör att du, när dagen är över, känner att idag, det var en bra dag - är de inte värda att pröva?

Stockman, som driver en ekonomiblogg, är så som jag begripit en natursjäl som ägnar mycket tid i skog och mark. Han skriver om ekonomi men knyter allt som oftast in till sina resor eller naturupplevelser, vilket ger en intressant blandning av sådant som är av vikt, men av olika skäl. Jag tror att djupt inne i vår så utvecklade och rationella hjärna finns en liten, liten uråldrig bit som ropar efter att få uppleva naturen, så som den en gång gjorde. Och om den bara fick det, så skulle den belöna oss med välbefinnande, ro i själen och kanske en större andlig förståelse - något den moderna människan tycks sakna oändligt mycket av.

Vi människor är mycket mera uråldriga varelser än moderna. Vi behöver nog lite till mans lyssna mera till vad vår kropp och själ ber om än vad vårt tänkande medvetande kräver av oss.

Läs även andra bloggares åsikter om Naturen, Upplevelser, Själen, Kroppen, Gåva