Fallhöjd

Lite skojigt då jag hittade ett excelark ifrån 2001. Där kunde jag läsa att familjen Pennings totala inkomst för Juni månad var 26 300 kronor och utgifterna uppgick till 21 600 kronor.

Av dessa var 1 730 kronor studielån och amortering 2 368 kronor. Sparandet uppgick till 4 150 kronor. Vi hade 10 468 kronor sparat i fonder.

Detta är nu nio år sedan. Vi var definitivt inte välbeställda men vi hade det hyfsat ekonomiskt.

Idag är nettoinkomsterna betydligt högre. Men jag kan inte påstå att vi har mellanskillnaden kvar varje månad. Hur kommer det sig? Jo, vi tenderar att öka våra utgifter i takt med att inkomsterna ökar. Detta betyder också att vi gör oss allt mer beroende av att bibehålla den högre inkomsten - fallhöjden blir högre i privatekonomin.

När dina utgifter är relativt blygsamma är risken att du slår dig ganska liten. Är dina utgifter stora kan du slå ihjäl dig på grund av höjden - privatekonomiskt, det vill säga.

Det finns ingen ekonomisk trygghet i att tjäna mycket pengar om du kombinerar detta med ett vidlyftigt leverne, det talar kronofogdens statistik om för oss. Så är du klokare än jag så ser du till att vara försiktig med att skaffa dig stora kostnader.

Vad är då stora kostnader och var går gränsen för att vara ute på gungfly? Det finns inga klart definierade sanningar, men min egen övertygelse är att den bästa garantin för att skydda sig själv är att inte ha kostnader som överstiger vad du erhåller i a-kassa och eventuell arbetslöshetsförsäkring. Det tål att räknas på det här så att man vet vad som kan hända. Vissa kostnader går att dra in på och eliminera medan andra är svårare att hantera, så som boräntor och korta krediter.

Läs även andra bloggares åsikter om Fallhöjd, Inkomst, Kostnad, intressant?