Vilken härlig helg det varit. Sol, vin och vatten har det blivit och dessutom en del vind. Har firat min födelsedag tillsammans med min lilla familj. Uppvaktades med både färdigköpta och hemmamålade födelsedagskort och fina kläder som kommer väl till pass i min rudimentära garderob. Ett gott skratt fick jag lagom till frukost då radion spelade 'Pärleporten', en munter bit som kanske var ägnad mig? Sedermera en biltur till grannbyn och där en god middag utomhus men under tak. Störtregn och åska ramade in måltiden som förgylldes med ett glas rött. Ja, till mig då - frun fick köra bilen hem.
Att fylla år är allt en förunderlig företeelse. Ett år går så snabbt numera. Det är blott på barnen som tiden syns då de växer snabbare än snabbt. Fyrtiosex år har nu lagts till min livslinje och det blir allt mer uppenbart att jag nu mest troligt passerat hälften av mitt leverne. Inte den mest välputsade statistik kan lova något mer än så? Nej, det finns inga löften alls om något långt liv men däremot så kanske ett långt liv i lycka? Så som Bert Ljung? Ett liv i lycka blir automatiskt långt, kan jag tänka mig.
Ett stort hus, en fin bil och mycket pengar
hjälper inte alltid. Ingen blir långlivad och lycklig med en väggränning och kollaps på grund av jobb och karriär. Maslows behovspyramid blir mer aktuell för varje dag som går men självförverkligandet - som är toppen på pyramiden - kommer allt oftare före både hälsa, mat och sömn. Inte konstigt att många människor mår allt sämre.
Jag är ingen karriärmänniska och jag trivs med det konstaterandet. Jobb och arbete är inte en särskilt stor del av mitt liv. Inte pengar heller, för den delen. Jag föredrar
att leka mig igenom livet och jag vill aldrig bli riktigt vuxen, det får andra ägna sig åt. Väldigt många människor tar sig alldeles för mycket på för stort allvar, vilket blir ytterst komiskt, egentligen. Lite mer tack och hej,leverpastej på tråkiga möten och uppstyltade företagsevent hade kanske fått fler att lätta på slipsknuten?
Helgen avslutades med att familjen Penning bokade en söderhavsresa till jul. Så som evigt förälskad i den svenska sommaren - oavsett väderlek - så är det den bistra vintern som är den tid på året som jag helst vill befinna mig någon annanstans. Svenska sommar är aldrig överskattad, vill jag hävda.
Läs även andra bloggares åsikter om
Det som är livet,
Jobb,
Ledighet,
Livet,
Lycka,
intressant?
Bra! :)
SvaraRaderaOj texten försvann. Bra inlägg alltså, härligt att leka, underbart med tack och hej leverpastej :)
SvaraRaderaJa leka är ju underbart. :-)
RaderaRoligt och lättsamt skrivet om ett allvarligt och seriöst ämne. Visst är det många som byter ut 40 av sina mest värdefulla år mot jobb och slit för att kunna njuta till fullo efter 65. Jag vill tro att vi som kan njuta av det lilla varje dag i genomsnitt är lyckligare, mer tacksamma och har ett mer värdefullt liv, än vad karriäristerna kommer ha sina sista 10-30 år. Trots att de kör om mig i sin dyra, snabba bil och bor i sitt onödigt stora hus.
SvaraRaderaEller vad tror du?
Tack så mycket! :)
RaderaFörnöjsamhet i sin vardag är också enligt mig nyckeln till lyckan. Den eviga jakten på något 'mer eller annat' kommer att bli ett sorgligt uppvaknande en dag för många. Att på ålderns höst beklaga sig över att man jobbade för lite och var för mycket tillsammans med sin familj är sällsynt förekommande. :)
Får jag fråga var i Söderhavet? Tonga kanske?
SvaraRaderaDet är en lång resa. När ni ändå är där borde ni även besöka ... hmm ... nä, så kan man ju inte hålla på. Hur som helst lovar jag att ni aldrig kommer att ångra den resan!!