Tio

Ibland tänker jag tanken att alla människor borde vara tio år gamla. När jag ger luft åt den tanken utbrister min dotter, som är mellanstadielärare: 'tioåringar, de är ju de värsta minipoliserna!'

Just det - de är minipoliser av den bästa sorten. Tioåringar är kloka och god människor. Deras sätt att tänka präglas inte av hämnd utan av rättvisa. Den som har gjort fel ska erkänna det och tioåringen är sedan beredd på att dra ett streck över det som har hänt. Tioåringar erkänner själva, utan påtryckningar, vad de själva har gjort inklusive handlingar som de vet är fel. Tioåringen är noggrann och uttrycker sig eftertänksamt och ärligt.

Tioåringen tycker att den som är fattig har rätt att få det bättre. Den som är riktigt liten eller gammal ska behandlas med respekt. Människor ska helt enkelt vara snälla mot varandra. Och mot djur och växter.

Varje gång jag får möjlighet att tala med en tioåring, förundras jag över det allvar som präglar dem. Tioåringen är en blandning av en människa som både är i början av livet och en människa som tycks ha levt ett händelsrikt och långt liv. De vet att de snart lämnar barndomen för att gå in i tonårstiden, som många av dem fruktar, med alla de krav som den tiden medför. Och de vet att de sedan ska bli vuxna med allt det ansvar och allvar som det medför.

Om tioåringar styrde vårt land, då skulle det vara slut med mobbing i skolan och på arbetsplatser och inte minst på nätet. Ingen gammal människa skulle behöva dö ensam, inga barn behöva växa upp i misär och kriminella skulle få be sina offer om ursäkt och därefter få ett straff som gjorde att de slutade begå nya brott - och blev goda människor. Och ingen skulle behöva svälta, inte en bomb skulle fällas och det skulle definitivt bli ett slut på miljöförstöringen.

Utdrag ur 'Tankar för dagen' av Birgitta Hübinette en augustimorgon tjugohundratretton. Tack för dessa fantastiska tankar, Birgitta.

Läs även andra bloggares åsikter om Det som är livet, Inspiration, Motivation, intressant?