Höga hästar

Hos min förra arbetsgivare sitter ledningen på höga hästar. Det talades, och gör det fortsatt, mycket om hur bra arbetsplatsen är utan att egentligen koppla det till något konkret. Från insidan var det istället många kollegor som mådde dåligt på grund av dåligt bemötande, arbetsplatsmobbing och hög belastning. Och att försöka locka arbetskraft via konferensresor och en ny iPhone är mest patetiskt. Istället borde de kanske skaffa sig ett kollektivavtal och ge fullgoda möjligheter till en framtida pension - inte minst eftersom många anser detta av största vikt.

Den chef jag hade på denna arbetsplats hade hamnat helt fel. Han är helt enkelt inte lämpad. Och det kan vara ett dilemma på mindre företag där karriärvägarna är begränsade. Men eftersom unga av idag, allt enligt en Sifo-undersökning, värderar ett bra ledarskap högst av allt borde man fundera både en och två gånger innan någon får ta på sig ledarhatten. Kollegor och stämning är viktigt för unga - framför både lön och förmåner.

Men något av stort intresse är också det som kallas värderingar och kultur - där en av de viktigaste aspekterna är hur vi bemöter varandra. Det är så lätt att säga hur det ska vara när det i verkligheten blir något helt annat. Ett exempel från verkliga livet är hur min chef, efter att jag varit svårt sjuk under flera veckor, påpekade under ett gruppmöte att månadens dåliga siffror berodde på mig. Ett annat är att han inte bemödade sig att tacka eller ens hälsa på mig när jag slutade - han visade sig inte alls. Vissa kallar detta värdegrund, själva kallar jag det uppförandekod. Det är dyrköpt att inte hantera dylika frågor då varje missnöjd medarbetare renderar tummen ned i alla sorters rekommendationer. Oavsett sammanhang är han nu paria i min yrkesvärld.

Inom området värdering/uppförandekod ryms också, enligt mig, vilka leverantörer och kunder som man väljer att arbeta med. Vilken etik ryms här? Vad har leverantörens anställda för villkor? Vad pysslar kunden med? Glömmer man bort detta så riskerar man att smutsa ned sina händer vilket i nästa steg kan innebära förlorade intäkter.

Internt gick man ut med att en ny lovande kund var Söderberg & Partners. Vad man helt glömde bort var att ens göra en enkel omvärldsbevakning kring bolaget som varje år vinner priset branschens värsta sparprodukter med sin fond Trygghet i spetsen. En enkel google-sökning är allt som behövs. Vill man förknippas med ett företag som lurar folk på deras pensionspengar? Ett företag som får allvarlig kritik av Finansinspektionen? Ja,  fonderna som tidigare hette Trygghet 75, Trygghet 80 och så vidare tvingades av Konsumentverket att byta namn på grund av att de inte är trygga. Det nya namnet Proaktiv infördes därför nyligen i smyg. Trots kritik från medier och myndigheter är det mängder av svenskar som sparar häpnadsväckande 55 miljarder dessa fonder. Vem vill förknippas med en sådan kund?

Värst var dock kollegan som var verkligt utsatt av det som kallas mobbing. Det är lätt att tro att mobbing är hugg och slag men det är istället så mycket mera delikat och subtilt. I det här fallet handlar det om utfrysning, skvaller, förtal och kränkningar - av tidigare nämnda chef. Jag själv förstod inte hur allvarligt det var förrän långt senare. Det är så svårt att se och upptäcka.

Min kära kollega har senare berättat hur vederbörande såg på situationen - och glädjande nog har ett nytt jobb att gå till där etik står betydligt högre upp på agendan. Men att det ska behöva gå så långt? Varför agerade inte ledningen långt tidigare? Min korta analys är ett enda ord: inkompetens. Det positiva är dock att de flest kan lära sig nya saker.