Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Uppskov


Att ha en skatteskuld är något jag ser som att vara på obestånd. Det är en skuldsedel som skaver och oroar mig. Likväl finns den i vår balansräkning och vi är inte ensamma om det - att ha en skatteskuld på en bostadsförsäljning. En bostad som ökat i värde ska vid försäljningstillfället beskattas med 22% på denna fiktiva vinst. Köper man en ny bostad inom en viss tid är det tillåtet att skjuta upp inbetalningen av denna skatt.  

2011 sålde vi vårt första hus där vinsten ansågs vara nästan en miljon kronor. Av denna vinst skulle vi betala tvåhundratiotusen kronor till statsapparaten. Men det är ju så att även en annan bostad som man avser att köpa också stigit i värdering. Därför behövde vi varenda krona för att hantera insatsen i det nya huset. Sonika sköt vi beskattningen på framtiden och som belöning för det har vi sedan dess betalat en halv procent årligen på detta uppskov. 

Det var ett enkelt beslut då kostnaden för detta uppskov landade på drygt en tusenlapp årligen. Men ser man över de tio år som snart passerat är det ackumulerat ganska mycket pengar. Så klart att jag välkomnar att uppskovsräntan slopas. Eller rättare sagt kan slopas. Vi är inte där ännu. 

Det är ett riksdagsparti som driver frågan och detta parti kommer att trilla ur just riksdagen vid nästa val. Oavsett så kalkyleras prislappen för slopandet till 1,7 miljarder kronor. Men vad vill man uppnå egentligen? Jo, man vill att folk flyttar mera. Men är detta lösningen?

Uppskov i all ära men om du säljer ska du likväl betala vinstskatt. Och de som man fokuserar på är seniorerna som bor för stort i villa eller bostadsrätt. Men dessa flyttar inte på grund av de obskyra vinstskatterna. Man har inte råd att flytta, helt enkelt. Många äldre flyttar inte till en mindre bostad då de inser att det innebär högre kostnader. Spontant ser jag inte det här som en lösning. Vi skattar för inflationen. Vi skattar för en allmän prisökning. Orimligt som jag ser det.

En stor villa blir lätt en liten bostadsrätt och sedan är pengarna slut. Det finns dock inga riksdagspartier som vill ta bort eller minska skatten. Inget av partierna nämner samhällsnyttan med att seniorer frivilligt lämnar sina stora bostäder. Enligt beräkningar skjuter man upp behovet av hemtjänst och särskilt boende hos en senior som flyttar i tid till en tillgänglig bostad och trivs där. I detta ligger enorma besparingar samtidigt som individens livskvalitet ökar.

Liberalerna och Kristdemokraterna har störst välvilja kring denna problematik och kan tänkas göra fler förändringar. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är sämst i klassen och vill inte göra några förändringar alls. Det finns alltid lösningar men finns viljan?

 

Kommentarer

Populära inlägg