Alla sätt att inspirera sig för att spara är bra, tycker jag. Tidigare skrev jag till exempel om att införa ett eget jämförpris när du är ute och handlar - det är ett sätt att tänka till mer än en gång när jag konsumerar.
Ett annan sak som jag funderat på är att tänka på sin inkomst som en 'penningkran'. Låt oss säga att du har en kran, likt vattenkranen i köket, där det trillar ut en guldtia då och då. Hur ofta beror på hur mycket du tjänar.
30 dagar med 24 timmar med 60 minuter ger 43200 minuter på månaden - ungefär. Har du exempelvis en lön efter skatt på 18000 kronor så innebär detta att ur kranen faller en guldtia - var tjugofjärde minut! Inte är det så att det forsar ut pengar ur kranen direkt, utan det är ju bara en rännil.
Så under din 8 timmars arbetsdag trillar det ut tjugo stycken mynt, precis som under din skönhetssömn. Men när du sover så gör du inte av med några pengar - och valet är ditt under din dag hur mycket av de få guldtiorna du ska spendera.
En fånig liknelse? Ja, kanske det. Men för mig blir det en perception som fungerar och ger eftertanke.
En annan tanke jag har är att räkna med procent när det gäller min lön. Låt oss fortsatt säga att din nettolön är artontusen kronor. Du går ut och äter lunch som kostar 75 kronor - det är då 0,42 % av hela lönen. Nästan en halv procent. En tvåhundradedel!
Du fortsätter att äta lunch ute varje dag under hela arbetsmånaden, totalt 22 dagar. Då har du käkat upp nästan 10 procent av din lön - bara på lunchen!
Jag tycker det är ett intressant sätt att tänka. Det går ju även att tänka på årsbasis - du väljer att slå till på en platt-TV för 13 lakan - nämen oj! Det bidde 6 % av allt du sliter och släpar ihop på ett år! Eller ta hela ditt återstående arbetsliv? Ponera att du är trettio år och har 35 år kvar i arbetslivet - med lite tur och hälsan i behåll. Du köper en ny personbil för 218 tusen kronor, en ganska billig bil om det är en familjebil, och därmed räcker du över nästan 3 procent av din återstående livslön till den leende bilförsäljaren.
Det går att variera det här med att 'tänka pengar' i all oändlighet - hur du gör spelar ingen roll, huvudsaken är ATT man tänker pengar och skapar sig en sann bild av inkomst kontra kostnader - hur de förhåller sig till och är helt beroende av varandra.
Alternativet är annars att vara med i TV. Lyxfällan kanske? Eller att leva fattig ett tag, för att vara kung för en dag.
Läs även andra bloggares åsikter om
Spara,
Pengar,
InspirationIntressant?Mer om Inspiration:
Hej Per,
SvaraRaderaJag gör på liknande sätt och försöker hitta mätbara enheter och jämförelser. Exemplevis köper vi i princip aldrig plastkassar när vi handlar mat. Vi tar istället med oss bra tygliknande kassar (inköpta i Malaysia) som kan ta mycket större laster. Miljövänligt och billigt. Om du handlar totalt för 150 kronor och du har köpt 2 kassar för 1,50 kr per styck försvinner faktiskt 2% till “skräp“ (kan i och för sig utnyttjas till soppåsar men det finns betydligt billigare soppåse alternativ).
I Malaysia kostade en lunch cirka en tia. I huset jag jobbar i Sverige tar dom 95 kr för en dagens. Det finns lite billigare alternativ i närheten men kostar ändå 65-85 kr. Numera tar jag nästan alltid med egen lunch. Billigt, gott och oftast nyttigare. Dessutom kortar man ned lunchtiden och man får tid över till annat.
Jag känner många som lånat stora pengar till sina hus utan att blinka. 2,3 eller ännu flera miljoner. Många amorterar skrämmande små belopp eftersom de inte har råd, räntorna tar helt enkelt for stort anspråk på deras disponibla inkomst eller man väljer att konsumera. Få tänker på att ett bostadslån om 3 miljoners tar hela 25 år att amortera även om man amorterar så mycket som 10000 kr/månad. Mycket pengar och mycket tid. Som man bäddar får man ligga heter det ju och vem vill inte ligga skönt?
Anders, visst är det bra att tänka i jämförelser? :)
SvaraRaderaAmortering av boende, ja. Det är ett intressant ämne. Hur många procent av disponibel inkomst anser ni andra att boendet får lov att kosta? I förhållande till det - hur många procent amorterar ni? Kan ge två mycket intressanta jämförelsetal.
PerP> personligen tycker jag man absolut inte skall ha boendekostander över 25% av disponibel inkomst. Denna siffra 25% skall då också innehålla några tusenlappar i amortering per månad och en "normal" ränta som kanske ligger på 5%. och driftskostnader.
SvaraRaderaDvs (lånet*0,05)/12+driftskostander+2500kr i amortering
Har man mao då lån på 1 Mkr (räntekostand 4166kr per månad) och 2500kr i driftskostnader och 2500 i "grundamortering"= totalt 9166kr i månaden så bör man minst ha en disponibelinkomst efter skatt per månad på över 36000kr
lånar man 2 mille med i övrigt samma förhållanden så bör man i familjen ha en disponibel inkomst efter skatt på minst 53 000kr.
Tänk också på arbetslöshetsrisken...
Anonym, din kalkyl låter sund. Men som i mitt fall där jag ev. ska ha huset kvar når jag inte ned till några 25% enligt ditt sätt att räkna.
SvaraRaderaEnligt min bedömning och med 5000 kronor i drift och amortering landar jag på 48 % vid 5% ränta.
Intressant men ändå inte är följande:
(1) Enligt bankernas riktlinjer skall "Kvar att leva på" vara minst 6.000 kr per vuxen och 2.000 kr per barn.
(2) Enligt bankernas riktlinjer skall Boendekostnadsandel vara max 50%.
Låter inte klokt, eler hur?
I det fallet att boendekostnader skulle utgöra 48% av disponibel inkomst så skulle jag personligen avråda dig i från att ta över huset.
SvaraRaderaFör det första så kommer du få leva ganska fattigt (ekonomiskt sett) och din möjligheter att spara/amortera åka på semester med dina barn osv blir dåliga.
I ett sådant läge kommer du också bli ganska oekonomisk då du alltid över tiden kommer ha höga bolån, få låna pengar till bilköp osv. Mycket pengar kommer gå till räntor..
Du kommer också hamna i en ganska otrygg situation om du ex. skulle bli av med arbetet eller om du skulle bli sjuk/skadad.
Du bör verklgien ställa dig frågan om ditt hus är värt detta? och vad ditt livs prioriteringar är.
Självfallet om huset är ditt liv är ju det mycket svåra övervägningar.
Anonym, det är en knivig situation och inget är kalkylerat eller bestämt ännu. Egentligen håller jag med dig - det är för mycket. Återkommer med kalkyl för er att begrunda framöver.
SvaraRaderaHär har det visst hänt mycket. Har varit bortrest och datalös en lång stund, prövar att ta igen det mesta. Många goda tankar till dig Per!
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaSättet att tänk som du beskriver i ditt inlägg gör att pengar får ett helt nytt värde! Jag använder mig ofta av samma eller liknande tankesätt och då är det faktiskt mycket lättare att avstå onödiga inköp :-)
Hej själv vännen, tack för dina gulliga rader. Är inte så bloggig av mig för tillfället, tröstar mest folk i min närhet. Igår kom ytterligare en smäll, min mammas grannpojk, som hon haft GOD kontakt med ... hängde sig i garaget, de såg när de bar iväg honom och allt ... suck, hon blev helt förstörd. Tre självmord i vår omkrets på bara några månader ... vad HÄNDER med folk?!? Så här är det inte så muntert. Blir ledsen att höra att du inte heller är på topp, hoppas att det kan ge något att besöka psykologen, det borde alla göra då och då. Skönt att se att det finns jävlar anamma i dig i alla fall, det kommer hjälpa. Tänker på dig och tittar snart tillbaka. Stor kram till dig!
SvaraRaderaGrön, tack.
SvaraRaderaEkonomibloggen, tipsa mig gärna om fler sätt. :)
Life, det är fanken inte klokt. Jag håller med dig, vad händer i din närhet? Ja, jag är inte rädd att besöka en psykolog, vårt kemiska inre blir ibland så rörigt att inte vi själva kan reda ut det. Det är OK att falla, men inte att inte resa sig upp igen.