Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Nyckeln till ekonomisk frihet

Dagens 'I brännpunkten', skriven av Anna Unsgaard, är så fullständigt i mål! En cykelspark rakt upp i krysset! Den handlar om svenskarnas totala oförmåga att planera sina liv privatekonomiskt.

Lite synd att de som bäst hade behövt läsa den här artikeln aldrig kommer att se den - ledarsidorna är inte de mest lästa i dagstidningen, eller har jag fel? Oavsett, så länkar jag till den här i hopp om att många läser den.

Ekonomisk frihet stavas buffert. Så enkelt är det. Jag vet det, de flesta andra ekonomibloggare vet det, de flesta vet det. Så varför har vi inga buffertar? Varför konsumerar vi gladeligen upp varje möjlighet till att sova lite bättre om natten? Ja, vad ska jag själv skylla på?

Jag väljer att INTE skylla ifrån mig alls. Jag är, åtminstone tills för ett tag sedan, en privatekonomisk medel-svensson - ingen buffert, inget sparande, ingen planering och ingen omtanke om familjen. Jag, liksom många, är skapelser av det socialdemokratiska arvet att det alltid finns någon som tar hand om en om man misslyckas, inte gitter eller bara struntar i det i största allmänhet. Men inte ens en socialdemokratisk regering efter nästa val gör om det misstaget. Den tiden är förbi.

Nu gäller 'själv är bäste dräng'. Skaffa dig en buffert. Jag jobbar på det, gör det du med! Dessutom så innehåller vår framtid en hållbar konsumtion eller kanske ingen alls. Framtid alltså.

Vem vill inte ha en Wibble-buffert? En årsinkomst undanstoppad? Vad krävs det egentligen för att nå en sådan? Troligen en för stor uppoffring för många om den ska byggas inom en rimlig tid, exempelvis fem år och 20 procent av inkomsten. Men det dubbla då? 10 procent i månaden på 10 år? Inte orimligt, eller?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
Intressant?

Mer om Buffert:

Kommentarer

  1. jag ångrar bittert att jag inte har sparat innan. Dum har jag garanterat varit, men samtidigt är jag också lite arg hur lite det görs i skolan för att lära barnen sparandet och ekonomi. Överallt på tv är det bygglov, göra om hemma program. Bloggar om mode kan man drunkna i! Ingen pratar om privatekonomi. Dom klippen man ser i tv som gäller ekonomi är låneföretag och banker som lockar med låna nu, lev ditt drömliv osv... man borde upplysa folk mer om vikten av att spara osv. Det borde redan göras i grundskolan! Ofta ser man sina misstag först förran det är för sent! Tyvärr...
    Nej usch, nu jäklar skall det sparas här=)

    SvaraRadera
  2. Satt och tänkte på just detta med buffert och årslönen på banken tidigare idag, när jag läste om Anne Wibbles uttalande i "Alla svenskar...". Det som slog mig också, var just det där att man inte KAN spara ihop till en årslön på banken. Men hur ska man veta det om man inte har försökt?

    Visst är det så att många faktiskt inte kan spara ihop en årslön, men inte ens av de som skulle kunna göra det så är det särskilt vanligt att man gör det. Då måste man ju "offra" något.

    Varför skulle det vara mitt fel att jag inte har en buffert? Nu förstår jag inte hur du tänker ;-)

    /Fru Krona

    SvaraRadera
  3. En buffert ger frihet - inte till att konsumera mera - men till att slippa att bekymra sig för att överraskande utgifter skall bidra till en ekonomisk kris. Jag är glad för varje öre jag klarar att spara, men är fullständigt klar över att det kan framstå som rena "lyxen" för de som lever på lite pengar. Det var en utopi för mig själv i många år, men nu har det blivit nödvändighet jag inte tycker att jag har råd att avvara.

    SvaraRadera
  4. Helt av samma åsikt. Bra inlägg. Försöker spara ihop till en ordentlig buffertar men oftast äts den upp av något stort inköp. Borde bli bättre att inte gå och nosa på bufferten då något läckert dyker upp.

    SvaraRadera
  5. minna: själv tycker jag nog ansvaret bör ligga främst på familjen. Är det inte dina föräldrar tycker du som borde dragit det tyngsta "lasset" när det gäller att lära sina barn sköta ekonomin?

    Det är så lätt att hävda att skolan ska sköta allt, men det är ju att skylla ifrån sig på "samhället" som så mycket annat. Borde inte rimligtvis ens egen familj ha större ansvar än samhället i stort? Att skolan sedan kompletterar på något vis är bra naturligtvis.

    /evanne

    SvaraRadera
  6. Minna, precis som Evanne menar så tycker jag också att det delvis är ett föräldraansvar. Lära den lille cykla och föra kassabok. :)

    Fru Krona, att offra lite för att kunna skapa en buffert, det finns det alltid ursäkter för att inte göra. :)

    Grön, låter klokt. Langoljärerna kommer. Vem vet när pengarna kommer till pass?

    Whimsey! Yes! Yes! ;)

    Finansfilosofen, har samma problem - min lösning är att försöka göra bufferten lite svårare att komma åt. :)

    SvaraRadera
  7. I Var femte hushåll saknar ekonomisk buffert ser vi at de fleste har en bra ökonomi, dock er det en del hushåll med bekymmer oberoende av inkomst.

    Från Överskuldsättning - omfattning, orsaker och förslag till åtgärder ser vi at skilsmissa, arbetslöshet, sjukdom och egenföretagande er de störste årsakene til personlig ökonomisk ruin.

    Det er många myter om folk med ökonomiske bekymmer: Elizabeth Warren: The Middle Class on the Precipice Rising: financial risks for American families. Relevant even idag, eh?

    Hun har også skrevet en annan bok som har en review her: Elizabeth Warren: All Your Worth: The Ultimate Lifetime Money Plan.

    SvaraRadera
  8. Semester och andra resor är största bufferttjuven hos oss. Men jag tycker att det är för krångligt att ha allt för många konton så jag sparar allt på ett ställe. Det är säkert inte det smartaste...Men så länge mina buffertplaner inte handlar om en årslön på konto, men snarare två - tre månadslöner, så får det duga.

    SvaraRadera
  9. Insåg själv vikten av en buffert för två år sedan när jag blev arbetslös. Hade en riktigt kämpig period som jag är glad att jag är ur nu då jag sedan drygt ett och ett halvt år har ett fast jobb och en löneutveckling på 28% på ett år. Är "glad" över att ha upplevt hur det är att ha det ekonomiskt knapert för det gör att jag hela tiden tänker till när jag konsumerar något. Behöver jag verkligen det här?

    På ett års sparande har jag lyckats få ihop mer än en halv årslön, så visst går det att få ihop en bra buffert. Det handlar bara om tråkigt tålamod och lite tidsödande kupongklippande, men tryggheten en buffert ger är ovärdelig.

    / A

    SvaraRadera
  10. En sparkvot på 50% av disponibel inkomst er mycket bra, specielt då dette er över en period på ett år.

    Det er de faste utgiftene som ställer til det för de flesta, dvs räkningar som må betales oavsett personlig situasjon. Exempelvis at eta på en dyr krog en gång i veckan er en utgift som kan reduseras om man måste, men en tilsvarende (i storlek) räntebetalning på lån er svårt at minska på kort varsel.

    Vi kan leva på den minsta inkomsten åtminstone 6 månader utan at röra våre besparningar, och dette först och fremst då vi inte har så store faste kostnader.

    SvaraRadera
  11. Håller med. En halv årslön är prima. :) Och de kämpiga perioderna ger mycket tillbaka - när man är igenom dem.

    SvaraRadera
  12. Mina föräldrar har alltid pratat om ekonomisk buffert men jag likt många andra valde att inte lyssna på mina föräldrar i tidig ålder. Så det går inte att skylla på t.ex. föräldrar eller TV enligt mig. Intresset måste finnas hos lyssnaren, det är svårt att tvinga på någon kunskap och tips.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg