Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

En folksjukdom

Jag har redan påbörjat snickrandet av ett nyårslöfte. Det kallas socker i maten. Per börjar bli rund om magen och det är inte klädsamt enligt mig.

De flesta av oss får i sig mycket stora kolhydratmängder tack vare all pasta, potatis och allt det bröd, flingor, ris och godis som vi äter. Merparten av dessa kolhydrater har precis samma effekt på kroppen som socker. De är helt enkelt socker i en annan förklädnad eftersom de, precis som sockret, omvandlas till kroppens eget bränsle, glukos.

Två och en halv deciliter pasta ger samma effekt som tio rågade teskedar rent socker och en potatis motsvarar en halv deciliter rent socker! Ju mer vi äter desto mer sugna på mer och desto hungrigare blir vi.

Vad innebär det att vara socker- eller kolhydratkänslig?

Kolhydratkänsliga är ofta överviktiga. I princip alla överviktiga lider av kolhydrat- eller sockerkänslighet eller sockerberoende. Gemensamt för dessa människor är att de har ett mer eller mindre ständigt sug efter fel slags mat, som i sin tur leder till kraftiga humörsvängningar och låga energinivåer. Ena stunden kan de ha en humörsvacka och vara irritabla och aggressiva, bli oförutsägbara och disträa. Nästa sekund, när de har ätit, blir de plötslig kreativa, klarsynta, charmiga, energiska och generösa. Sådana personer mår inte bra och är svåra att umgås och arbeta med. Undrar om jag är sådan?

För att komma ur den här härvan av blodsocker- och hormonsvängningar krävs en kombination av åtgärder. Kunskap om hur kroppen fungerar är en viktig del. God mat utan för mycket kolhydrater är en annan.

Mitt 2011 ska inledas med ett program kring att begränsa mitt sockerintag. Häng gärna med. Vi börjar den första januari, om du vill.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Bra Per!
    Har själv slarvat senaste 8 veckorna och det märks tydligt!
    Annars kör jag låghydratkost och är hyfsat insatt. Nu är det nya tag och några kilo bort! Ett bättre humör och mer energi får gärna komma på köpet :-)
    Lycka till!

    SvaraRadera
  2. Jag började med LCHF för snart två månader sedan och den största förändringen är inte viktfall (även om jag gått ner ett par kilo) utan väldigt jämnt och stabilt blodsocker och blodtryck. Övergången var dock inte så rolig för mig med trötthet, kraftlöshet , svimfärdighet. Men man skall tydligen kunna minska dessa symptom under de få dagar de uppträder genom att dricka mycket vatten och äta mer salt än vanligt. Totalt är jag dock väldigt nöjd. Man blir sällan hungrig eller sugen och jag får inte heller den där klassiska blodsocker-chocken efter lunch då man nästan somnar framför datorn. Kanske inte passar alla men jag kan i alla fall rekommendera att pröva. Sök på "kostdoktorn" för mer info...

    SvaraRadera
  3. Kan rekommendera boken "Jag vill ju bara se bra ut naken", finns även en kokbok att komplettera med. Mycket klok man den där Colting.

    SvaraRadera
  4. Tack, Jobb och Firma. Jag ser fram emot en piggare Per :)

    Intressant länk, Jonte. Den där slöheten efter maten vill jag gärna slippa.

    Tack för boktipset, Andreas. :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg