Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak...
8 kommentarer
Läs mer
Etiketter

Att skada sin nästa med de bästa

Usch, jag är helt slut idag. Har tyvärr knappat orkat läsa mina favoritbloggar eller kommentera dem.

Nej, idag var jag med lille sonen på sjukhuset och opererade in nya rör i öronen och tog bort polypen. Låter kanske som nada i era öron, men för mig är det en Golgatavandring.

Jag tycker så illa om att behöva utsätta mina barn för sådant som gör ont, vilket det gärna gör på ett sjukhus. Än värre tycker jag det är att se något av mina barn somna in under narkos. I mina ögon är det som om jag tar livet av dem! Jag har en katt och en hund i minnet som jag avlivat hos veterinären, båda de händelserna gjorde mig rejält deprimerad. Jag kanske är morbid?

Till det positiva hör dock personalen på sjukhuset. De är underbara, fantastiska.. ja, jag har inte ord. Hade alla människor i vårt samhälle haft samma engagemang, kunnande och empatiska förmåga på sitt jobb, då hade vi haft det bästa av samhällen. För tusan, ge de här människorna dubbelt upp i lön. De flesta av oss hamnar ju där någon gång i deras kärleksfulla omvårdnad.

I jämförelse så är mitt dammiga kontorsjobb som inbringar mycket mer i inkomst synnerligen meningslöst.
Skicka inlägg
Etiketter:

Kommentarer

  1. Växla ner21 januari 2008 kl. 16:05

    förstår precis hur du känner dig, hemskt att behöva se sina barn sjuka eller skadade och att bli sövda. skickar tröst och apropå det,
    på din fråga så vet jag inte vad som hänt, men det har smällt till på sista tiden, har oxå fått många pengar/tryck. men jag är glad, för de är behövliga pengar.

    SvaraRadera
  2. Per Penning21 januari 2008 kl. 17:12

    Ekonomisanering, det glädjer mig! :) Ser fram emot när du bollar med miljonerna på din blogg!

    SvaraRadera
  3. Poor me21 januari 2008 kl. 18:27

    Jag håller med dig om att sjukvårdspersonal förtjänar mycket mer i lön än dom får. Jag opererades några gånger som barn och enligt källor tyckte jag att det var jättekul och såg fram emot det. Antagligen för att jag gillar när folk tycker synd om mig... :)

    SvaraRadera
  4. tinajo21 januari 2008 kl. 19:25

    Usch, jag vet vad du menar - har varit på lasarettet med min son när han verkligen lyckats göra sig illa. Jag sov inte ordentligt på många nätter efteråt, men för honom var det (som tur var) glömt snart efteråt. Tyckte också personalen var guld värda; de lade ned lika mycket energi på att trösta den ledsna och oroliga mamman som sonen. :-)

    SvaraRadera
  5. Life21 januari 2008 kl. 20:47

    Makalöst skönt ... men ledsamt för dig ... att höra att det finns fler som lider som jag när barnen blir "utsatta". Det slår mig alltid när jag pratar med vänner som jobbar inom vården och jag sitter faktiskt och SKÄMS lite över att ha så mycket mer än vad de har. SKAM är det. Som du säger, vi hamnar alla där någon gång, vare sig vi vill (tro) det eller ej.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg