Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak
Jag och min fästmö har pratat om det men kommit överens om att så länge vi inte har några barn tycker vi att vi ska klara av det själva.
SvaraRaderaVi får se hur prioriteringarna hamnar när vi sedan har barn.
Så, tyvärr kan jag inte hjälpa dig här. Så varför skriver jag ens?... Trött idag.. :)
Ha en bra kväll :)
Min hustru och jag ser olika på det där... Vi har inte någon hemhjälp alls, men hon skulle inte ha några problem alls med att anställa någon...
SvaraRaderaSjälv tycker jag inte det är några problem att hålla hemmet i ordning på egen hand, men i) vi har inga barn och ii) min hustru skulle gapskratta om hon visste vad jag skrev här om att "hålla hemmet i ordning": vi har olika definitioner av begreppet... :-)
Kommer själv från en medelklassmiljö och varken min familj eller någon av mina kompisars hade någonsin hemhjälp... Så för mig personligen skulle det kännas konstigt (dock inte av ideologiska skäl)...
Carolus
Själv är jag mycket tveksam till hemhjälp och då ffa av ideologiska skäl. Vilket inte hindrar att jag har haft hjälp med exempelvis fönsterputs under stressiga perioder. Dubbelmoral javisst!
SvaraRaderaTyvärr ingen erfarenhet av det själv. Men visst finns tankarna där, det skulle vara rätt trevligt att slippa ägna tid åt städning. Och dessutom slippa vara irriterad över oredan. Jag trivs när det är relativt städat och rent, även om jag inte är pedant.
SvaraRaderaDet får bli senare ... :-).
Min första reaktion på ditt inlägg är : Varför byter han inte jobb om det är en Golgatavandring att gå dit?" Sedan inser jag ju att alla inte är som jag, som hellre trivs med livet än går till ett arbete jag inte skulle trivas med. Jag är mycket arbetsam, men på mina egna villkor. :)
SvaraRaderaVisst skulle det vara skönt att ha allting rent och fint när man kom hem men jag är uppvuxen med "själv är bäste dräng" och därför skulle jag aldrig släppa en främmande människa över tröskeln att utföra ett jobb jag klarar själv. De pengarna kan jag lägga på att spara till min egen pension...
Min farsa hade en filosofi som innebar att om det tog mer än två timmar att plocka upp och städa undan till vardags, då fanns det för mycket prylar i hemmet. Det i sin tur ledde till att jag och mina syskon snabbt lärde oss att plocka upp våra saker om vi inte ville leta efter dem i soptunnan... :D
Hm. Men vänta nu, vem ska städa hemma hos den person som städar hos er då? Personligen tycker jag att det skulle kännas lite väl 1800-tal att ha en "husa" som tog hand om min smuts. Håller dock med dig om att kampen mot stöket är tröstlös och att det är minst sagt svårt att få tiden att gå ihop.
SvaraRaderaMen kanske jobba mindre är melodin? Eller att ha lite mindre grejor och mer lättstädat?
Tack för kommentarerna. Jag tycker det är tråkigt att städa och plocka undan, och det hjälper inte på situationen med ungarnas alla prylar. Deras leksaker är som en gas, de sprider sig jämnt fördelat i hela huset. :)
SvaraRaderaJag funderar på att försöka hitta en städfirma som kan komma och göra en storinsats en gång i månaden medan vi för kampen sporadiskt i mellantiden.
Jag tycker fattigpappans pappas (fattigfarfar?) filosofi lät bra. Så vill jag ha det hemma.
SvaraRaderaTyvärr hindrar inte det att det är damm och hundhår överallt för jämnan... Kan mycket väl tänka mig att anlita någon en gång om månaden för storstädning när jag har vettig lön. Speciellt för fönsterputs.
Jag tycker att det är en utmärkt ide, anlitar man en städfirma där de får avtalsenlig lön och socialt skyddsnät är pigdebatten förlegad. Det är ett arbete som vilket annat arbete som helst. Jag tror att människor hellre har ett arbete än inget alls. Det är en av de första sakerna jag ska unna mig när jag blir ekonomiskt oberoende. En ordentlig storstädning varannan vecka eller 1 gång i månaden. Men det innebär inte att resten av familjen kan slänga sina saker hur som helst utan man får plocka upp kläder och grejer som ligger kringströdda innan personen ifråga kommer. DET ska vi göra själva, för det är så astråkigt för någon annan att göra, dessutom vet man var sakerna är. När jag var gravid sista gången blev jag förbjuden att städa och dammsuga och hade då städhjälp en gång i veckan, då gällde dessa regler hemma och det funkade toppen.
SvaraRaderaHihi, skrev precis, fast efter dig, om att jag verkligen BEHÖVER tjänsterna ... men tyvärr, där rök min budget. Kanske JAG ska åka till er och städa, jag behöver ju pengarna ;-) Dock är jag just för tillfället för TRÖTT. Nä, jag får nog hålla mig till mina torsdagsstädningar ... jag och barnen hjälps åt och det är både mysigt ... (ehum, ok, ibland) och gratis (i alla fall). Tycker du ska skaffa tjänsterna om du känner att det är "en stor sak" i livet.
SvaraRadera