Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak
Tack för dem fina orden! Jo, det är en kamp och samhället är inte speciellt pigg på att få ut vissa grupper i samhället. Bland min diagnosgrupp läggs knappt inga pengar alls och det anses kosta mer pengar att få ut oss än att hålla oss kvar, därför skapas denna onda spiral.
SvaraRaderaJag håller absolut med om att det måste, bör och ska finnas en plats för alla. Det finns så himla många saker som behövs, så det vore konstigt om inte alla skulle kunna bidra, eller snarare tillåtas bidraga. Alla är helt enkelt inte intresserade av samma saker, eller lagda åt samma håll. Det finns helt enkelt oändliga möjligheter, om man bara ser dem ... Vilket vi (vi = samhället) inte alltid gör, tyvärr.
SvaraRaderaSjukpensionär - förbaskat omänskligt! Du borde kanske skriva lite om det i din blogg?
SvaraRaderaPlupp, pengar styr, om passivisering är billigast så blir det så. Man skulle kanske gå in i politiken? :)
Ja, du har rätt i det. Pengar styr. När man funderar över varför saker och ting är som de är kommer man ju nästan alltid till det som en av de viktigaste faktorerna till sakernas tillstånd.
SvaraRaderaPolitik, ja man ska ju inte gnälla utan får ta tag i saker och ting. Jag tror inte jag skulle klara det tyvärr, jag skulle avliiiiida av frustration antagligen *s*. Men jag tycker du ska fundera på saken, du tycks besitta endel tålamod :-) .
Jo, egentligen skulle man ta och skriva ett inlägg om det. Känner mig fortfarande lite obekväm bara att skriva om saker som ligger mig för nära. Skulle säkert få fler besökare om jag öppnade mig lite mer.
SvaraRaderaHar fortfarande inte bestämt mig riktigt hur personlig jag ska vara på bloggen. Det blir ju helt klart intressantare för läsaren, men samtidigt är man rädd för personangrepp och dylikt nojig som man är.
Men helt klart borde detta belysas mera!