Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak
Då vet jag ett plejs med lite schyssta snubbar du säkert vill lära känna också:
SvaraRaderahttp://ubermenschen.blogg.se/
Läs och förundras... ;-)
Mvh
Carolus
Hehe, rojalist har jag "alltid" varit, men idag kan jag inte riktigt förstå varför :-)
SvaraRaderaJag har inget emot att bli oförskämt rik, det kunde till och med vara riktigt angenämt, men oförskämd, och tro att jag kan bete mig hur som helst för att jag har en fet plånbok, det vill jag aldrig bli.
Torekov kan jag inte uttala mig om, men det är säkert fint där ;-)
Carolus, sicken sorglig samling smågossar.
SvaraRaderaFru Krona, Torekov är fint, men där är för många rika knösar, bara. ;)
Jag tycker att jag har det kunglig i mitt lilla rike på tryggt avstånd från Torekov.... det hade varit trevligt att vara så rik att man kunde köpa/laga precis den maten man har lust till, utan att man behöver tänka på plånboken.Så kan man välja mellan läckerheterna!
SvaraRaderaDet låter super...
SvaraRaderaMen det skulle hända nu, med de erfarenheterna som vi har i bagaget så att vi uppskattar och förvaltar rikedomen väl.
Om vi alltid hade haft pengar-hur skulle vi då kunna leta fram uppskattningen....
Tänk att kunna handla utan att kika på prislappen, kunna sticka till en vän ett par tusenlappar, då man ansåg att det behövdes.
Men tänk egentligen, det är inte så fasansfullt höga summor man skulle behöva för att kunna leva så-lagom lyxigt. Läste oxå en skvallertidning idag hos tandläkaren, om en dansk baronessa, född baronessa, som ärvt sin fars slott i Danmark. Hon hade även lyckats gifta sig med arvtagaren till den tredje rikaste familjen i England. Och där finns det ju plenty med deg så man kan ju bara ana hur mycket pengar de har. Baronessan har man kunnat följa på tv1 eller 2 på söndagar i ett program som heter "Mitt liv som baronessa" eller nåt sånt. Där hon visar upp sitt hem och sitt liv.
Hursom helst-maken tyckte tydligen inte om exploateringen av deras familjeliv så de hade skilt sig. Och vet du vad hon fick vid skilsmässan? Vårdnaden om de 2 barnen och 49 miljarder. MILJARDER!!! (Detta enligt tidningen) Snacka om underhåll, och då har hon redan ett helt slott och umgås med det danska kungahuset.
Själv fick jag inte ens barnen helt och fullt och inte ett öre...Dessutom en väldigt gnällig exman...:)
Men jag kanske har något annat som inte hon har.
Men med 49 miljarder kan man komma långt, skulle nog inte ens tänka just på Torekov i den situationen, även om det är väldigt fint där :).
Eller som prinsessornas kära far sade: -Det flyger inte stekta sparvar in i din mun.
SvaraRaderaDet kom ju från rätt person?
Ekonomisk fighter, jag hade varit mer än nöjd med 49 miljoner. :)
SvaraRaderaAnonym, kungen har ingen verklighetsförankring men han har aldrig vetat annorlunda, så vi får kanske ha överseende med sparvarna, jag menar grodorna.