Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Det kommer regniga dagar

Ja, vad är pengar egentligen när tillvaron ställs på sin spets av andra anledningar? Exempelvis när barnen blir riktigt sjuka så försvinner alla funderingar kring privatekonomin.

Timotheos dotter blev sjuk härförleden och jag känner igen precis hur det är. När vardagen blir en kris tänker man knappast på ekonomin.

Därför bör man väl se till att titta på den de soliga dagarna i livet och inte skjuta det framför sig. Det gäller både sparande och försäkringar, så att det finns något att falla tillbaka på de dagar det mulnar och börjar regna. Timotheo, jag hoppas verkligen att dottern mår gott för gott nu.

Sjuka barn leder ofta till att försäkringskassan måste kontaktas för att få sin ersättning. Det nya systemet med att behöva skicka in ett underskrivet och stämplat papper från dagis har tyvärr redan visat sig krångla. Jag vill poängtera att syftet är gott, men jag anser att metoden fallerar.

Det papper jag skickade in lästes tydligen av felaktigt, för nu fick jag brevledes en påminnelse att skicka in det. Eller så försvann det på posten. Så nu måste jag plåga dagispersonalen igen med en ny underskrift. Nej, det här är inget bra system.

Jag förordar istället stickprovskontroller, gärna utifrån någon slags mönsterigenkänning. Det är inte speciellt svårt att åstadkomma. Men i Sverige får ju ingen känna sig utpekad, då är det kränkning hit och diskriminering dit. Men personligen skulle jag inte ta mer illa upp än om jag blir stoppad för att blåsa ett alkotest. Vad säger ni, barnföräldrar?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommentarer

  1. Skulle gärna se stickprovskontroller i stället för detta omständiga system - det känns som att F-kassan backade 10 år i smidighet...

    Extra trist är det när man - som jag just nu - väntar på en hel veckas VAB-ersättning som jag vet kommer dröja länge... En veckas lönebortfall märks ju rejält ändå (för mig i alla fall). :-(

    SvaraRadera
  2. skickar du in papper?
    själv åker jag dit med bil och KRÄVER att se på när de stämplar pappret(inkommande)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg