Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak
Gräsligt. Detta måste gå att göra något åt. Vi övriga måste gå in och skydda dessa barn med en fungerande lag.Snacka om att ha sämre förutsättningar från början...
SvaraRaderaDet låter helt otroligt! Var inte klar över att det var så utbrett. Är väl allt för naiv, för det ser ju ut som om några sätter det i system.
SvaraRaderaJag tycker det är hemskt att föräldrar gör så. Jag känner till åtminstone två sådana fall i min bekantskapskrets och det är personer som har stora ekonomiska problem. De skriver över "tillgångar" som bilar på sina barn för att de inte ska kunna mätas ut av kronofogden. Sedan får barnet stå där med obetalda fordonsskatter osv. Ännu mer tragiskt är att barn med sådana föräldrar förmodligen aldrig ha fått lärt sig ett jota om hur man hanterar sin privatekonomi. Detta bäddar för ytterligare ekonomiska problem för dem i framtiden.
SvaraRaderaFruktansvärt ... det skulle nästan kunnat vara vi ... men några spärrar fanns det tydligen hos mitt x ändå ...
SvaraRaderaLänge sen jag hälsade på dig, nu ska jag försöka mig på att börja blogga igen. Behöver all peppning jag kan få, det är tillbaka lite i kaosläget känner jag ... lite tillbaka på ruta ett, eller till och med back. Känns tungt men bäst att ta tag i det nu!
Ja, det är illa att barn ska hamna i skuldfällan till och med utan att ha gjort det minsta fel.
SvaraRaderaLife, trevligt att du är tillbaka. :)