Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Vanligt folk

Lyssnade på före detta VD Christer Elmehagen, AMF Pension, i en intervju på radion i bilen på väg till köpcentret. Där diskuterades det mycket kring etik, moral och ersättningsnivåer.

Ni har säkert läst ett och annat om Elmehagens vidlyftiga pensionsavtal. Gubben har sitt på det torra nu. Vem kan klandra honom, egentligen? Hade jag blivit erbjuden liknande summor hade jag tackat och tagit emot och begravt min moral och mitt samvete. Att vara om sig och kring sig - är det i sig fel? Inget kriminellt har begåtts, eller?

Mer intressant är egentligen skillnaden mellan den så kallade finanseliten och oss vanligt folk. Själv har jag det inte så fattigt som många andra, men spannet mellan min privatekonomi och en socialbidragstagares är försumbar - om jag även blandar in en lämplig direktör och dennes villkor för inkomsternas förvärvande. Jag har heller inte valt att göra karriär och jag har heller inte det ansvar som många andra med bättre inkomster - ett medvetet val.

Det kapitalistiska systemet handlar väl om att tjäna pengar, eller hur? Själv gick jag in på köpcentret med en tjugofem kronors rabattcheck och handlade mat utifrån de röda prislapparna. Till skillnad från många andra i affären, som fyllde sina vagnar med allt möjligt dyrt och onyttigt. Det börjar redan här, i det lilla. Alla kan inte bli en Elmehagen med en stor kassakista. Men alla kan bli ekonomiskt fria - om man tänker mer kring sina slantar och sina kostnader. Vete tusan om Elmehagen är lyckligare än jag i långa loppet?

Kommentarer

  1. Vet inte hut lycklig han är - men klandra honom för att han skaffat ett bra avtal kan man inte göra.
    Däremot, tycker jag, för att han flyttar sina pengar strax före ett återtag. Borde sortera under insiderlagen.

    Ja, jag häpnar ofta när jag ser vad folk stoppar i kundvagnarna. Men dom handlar kanske åt Elmehagen?

    SvaraRadera
  2. Hmm.. ja pensionsuttaget håller jag med om.

    SvaraRadera
  3. Per,

    Jag har haft nöjet att följa din mkt läsvärda blogg sen några månader tbx...(snubbla över den en dag jag var ute och surfa)
    Känner igen mig i mångt och mkt i dig som person och dina vardags tankar...
    Tack,för alla tänkvärda/roliga inlägg som du skapar i din vardag.

    Keep up the good work!
    cheers!
    //Johan

    SvaraRadera
  4. Tack Johan! Det värmer alltid med en ryggdunk! :)

    SvaraRadera
  5. Nej, som tur är det inte storleken på plånboken (eller innehållet..) som bestämmer om och hur lyckliga vi är. Läser alla jämförelsepriserna på hyllorna i butiken (av nödvändighet, inte för glädjens skull) men är lycklig, förälskad och glad i livet ändå! Tack för detta livet med alla sina "ups and downs". Hade inte velat vara dem förutan! Jag har trots allt ett jobb, och är ju klar över att det inte är lika lätt när man kämpar med en jätteliten inkomst. Pengar ger ju en viss frihet, det går inte att komma ifrån. Även om jag inte behöver massor av dem, bara vardagen går i hop.

    SvaraRadera
  6. Jag tror mig ha läst någonstans att man blir lyckligare av mer pengar upp till en viss nivå. När man når den nivån när man egentligen inte behöver mer blir man heller inte lyckligare av att ha mer. För mig skulle i alla fall den nivån inte uppnås så länge jag kände mig tvingad att jämföra matpriser - märk att jag inte säger att du är det, det vet jag ingenting om. Det är bara för att jag gillar min dyra mat så mycket...

    SvaraRadera
  7. När det är sagt, så äter jag hellre en liten bit gott kött än mycket kött som är mindre bra. Poänget är bara att det går faktiskt att laga mycket god mat för lite pengar. Det som verkligen är dyrt, är ju alla halv- och helfabrikat. Och dem är ju som regel varken speciellt goda eller nyttiga.

    SvaraRadera
  8. Bra skrivet! Håller med mycket.

    SvaraRadera
  9. Det är precis med Elmehagen som med Pettersson i Skandialedningen en gång. Dom agerar rationellt i ett system. Men det är något som har gått fel när årets pensionsavsättning är mycket större än årets lön. Man kan inte först motivera en jättelön som prestation för arbete, och sen flerdubbla ersättningen för en obestämd tid framåt då denne inte arbetar. Det är ologiskt och sjukt

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg