Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Enfald

Tråkigt är det, men jag kände mig nu tvungen att slå på funktionen för kommentarsgranskning. Jag har i det längsta undvikit detta för att jag inte vill censurera några av era kommentarer och för att det ska vara enkelt att kommentera.

Tyvärr gick det nu inte längre. Beklagar detta och jag hoppas på att ni som seriöst intresserar er för privatekonomi, ekonomiskt oberoende och frihet fortsätter att läsa, begrunda och kommentera.

Ni andra som i er illa dolda anonymitet och med alltför mycket tid åt att ägna er åt trams, fånerier eller påhopp - varför inte skaffa er ett liv?

I sådana här stunder kan jag känna att jag ska lägga ned alltihop med skrivandet. Varför vill vissa människor förstöra för andra? Avundsjuka? Ren dumhet? Enfald? Min röst faller på den senare.

Nu tar jag semester och åker till Turkiet i fjorton dagar med familjen. Det ska bli väldigt skönt. Och kanske hinner jag med att fundera lite kring den här bloggens framtid.

Må väl, vänner!

Kommentarer

  1. Per Penning! Jag läser din blogg så gott som dagligen, ser alltid fram emot dina inlägg! Snälla, sluta inte att skriva!

    SvaraRadera
  2. Trist med dom enfaldiga... Lägg bara inte av, då har dom ju "vunnit". Dom får säkert någon form av kortsiktig kick av att tracka någon så dom tappar sugen... och det ska du väl inte bjuda på? Bättre att bara radera och glömma. Tänk teflon och låt det rinna av utan att fastna!

    Ha det så bra i Turkiet! Jag hoppas på att få läsa ett nytt inlägg om två veckor.

    SvaraRadera
  3. du ska absolut inte sluta skriva! Är beroende av din blogg!
    Ha en trevlig semester och njut av vackra turkiet!

    SvaraRadera
  4. Trist att du blivit tvingad till det.

    Ha en riktigt skön semester!

    SvaraRadera
  5. Jag har ca. 70 bloggar i min rss-läsare, men det är bara din jag alltid läser. Fortsätt skriva så ska jag klicka på dina sponsorer!

    Skriv gärna från nåt internetcafé i Turkiet, det finns ju överallt!
    Två veckor är lång tid att bara slappa med familjen.

    SvaraRadera
  6. Ha en underbar semester nu, vila upp dig och ladda batterierna. Hoppas du fortsätter skriva. Du är en av favoriterna :)

    SvaraRadera
  7. Håller med de andra om att det är tråkigt om du måste sluta med din blogg. Skulle sakna den, eftersom det är en av dem jag läser varje dag.
    Ha en trevlig semester, bada sola, och ät gott!

    SvaraRadera
  8. Ha en riktigt trevlig resa.

    Låt för allt i världen inte några idioter få dig att sluta blogga. Problemet är väl att de kan gömma sig bakom anonymitetens ansikte. Det problemet har påtalats ganska nyligen här.

    SvaraRadera
  9. Nej sluta inte att skriva! Är själv van att ta skit från några andra sammanhang (skolvärlden) och det är värst i början innan man vänjer sig. Sedan utvecklas en teflonhud (på gott och ont) som ngn skrev här i kommentarerna

    SvaraRadera
  10. Vill bara instämma med ovanstående och säga att jag verkligen skulle sakna din blogg om du slutade skriva.

    Hoppas semestern blir skön och utvilande. Här blev det husköp istället. Roligt, men inte vilsamt :)

    SvaraRadera
  11. "The Tragedy of the Commons"
    http://en.wikipedia.org/wiki/Tragedy_of_the_commons

    Se det positivt dock, uppenbarligen har din blogg uppnått någon form av kritisk gräns vad gäller populäritet!

    SvaraRadera
  12. Tolkar ditt inlägg som att jag inte är den enda som har blivit kallad menlöst våp av anonyma lirare i den smaskiga världen av bloggkommentarer. Det känns både upplyftande och tragiskt.

    SvaraRadera
  13. Tack ska ni ha, alla. Nej, jag ska fortsatta skriva och jag har ett drapande inlagg pa gang om internets anonyma krak. ;)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg