Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak...
Ha inte ångest över dina banklån- det är inte banken som äger ditt hus som du skriver, det är du. Banken kan bara komma åt det om du under en längre tid inte betalar av ditt lån och sedan vägrar att betala till kronofogden. Om du har ett bra kapital är du helt skyddad mot det även om du skulle förlora ditt jobb.
SvaraRaderaHuset är som guldklockan (som alltid måste fixas) vilken du har lämnat in som pant, fast huset är ditt att disponera fritt.
SvaraRaderaBry dig inte om att grubbla på hur det är finansierat, runt år 80 ska vi alla vandra vidare, livet är de största investeringen man gör i. Man har bara ett, en gång.
Spara en buffert och sov gott på kuppen :)
Nä, det är ju sant. Men det hade känts bättre om vi var 'bolånefria'. :)
SvaraRaderaAnonym - rätt och riktigt! Ett liv, en tid...
SvaraRaderaJag räknar ibland på hur mycket pengar vi kommer att ha till exempel i slutet av nästa år och det är en riktig kick. Är helt övertygad om att det finns många familjer som likt vår får ut runt 45k/månad men som konsumerar allt. Jag inbillar mig att vi gjorde så för några år sedan, men vi har faktiskt vänt vår nettoskuld på 235000:- 2005 till en nettobehållning på över 300000:- 2010. Bortser man från värdeökningen på lägenheten har vi jobbat upp oss runt 400000:- på fem år vilket åtminstone jag anser vara ganska bra.
SvaraRaderaÄndå tycker jag att vi slösar något fruktansvärt. På de här fem åren har vi nämligen gjort av med nästan 500000:- på enbart bilar, renoveringar, semestrar, hemelektronik osv, till största delen med lånade pengar.
Å andra sidan är jag nöjd med att min nuvarande plan verkar vara hållbar på längre sikt: Spara hälften av överskottet kortsiktigt och hälften långsiktigt. Vi har nu jobbat upp oss till det ekonomiska läge där vi förmodligen aldrig mer kommer att behöva ta ett konsumtionslån eller renoveringslån.
Jag håller ändå med Per, jag känner mig också fattig... Men om fem år kommer vi förhoppningsvis ha ett kapital där avkastningen täcker räntan på bolånet med råge, samtidigt som vi har ett nyrenoverat badrum, en "ny" bil samt ett par rejäla semesterresor i bagaget.
Anonym, jag tycker att ni har jobbat väldigt bra. :) Det ger alltid en kick att höra andra och deras framgångsberättelser (framgångssagor än något helt annat).
SvaraRaderaVarför räknar Du med huset i Dina beräkningar?
SvaraRaderaDu blir väl inte rikare för att huset har ett högre värde? Om Du vill känna Dig rikare ska
Du nog spara mer på Din buffert, då har Du en beredskap om utgifterna ökar eller inkomsterna sinar.
Anonym, det är riktigt - men det blir tydligare då att bostadens värde inte spelar roll alls. :)
SvaraRaderaRedan när jag var 20 fick jag insikten att du är som rikast dagarna före lön, Det är då du vet att du har pengar över. idag är jag 47 och har tagit en tidig pension med golf och resor.
SvaraRaderaAnders, något jag ångrar idag är min dumhet då - i tjugoårsåldern.
SvaraRadera