Att det är så kallat bolånetak på gång har troligen inte undgått någon som är intresserad av att äga sin bostad. Framtiden blir sådan att nya bostadslån inte får överstiga 85 % av ett marknadsvärde. För egen del så är denna reglering i sig ointressant eftersom familjen Penning aldrig skulle belåna sig så nära taknocken. Däremot så är följderna av den intressant att följa. Kan det tänkas att vi får en prispress nedåt? Eller kommer det att segla upp en alternativ bolånemarknad med blancolån som dyra komplement?
Det är inget som går att sia om. Mäklarstatistik säger
en sak medan enskilda mäklare ser en annan verklighet. Vad jag själv ser är att de bostäder som vi är intresserade av ligger allt längre ute på marknaden innan en försäljning sker. Den ystra optimistiska dansen säljare och mäklare emellan tycks det inte vara någon hejd på. Köparna däremot ter sig allt kallsinnigare till prisgaloppen.
Allra mest spännande är
Finansinspektionens siffror som säger att av hushållens skulder står bolånen för över 90 procent och att
skuldkvoten är stadigt stigande. Tydligen så har omkring 12 procent av låntagarna har en belåningsgrad på över 90 procent av bostadens marknadsvärde medan omkring 20 procent har en belåningsgrad över 85 procent. Sammantaget ligger alltså cirkus 32 procent av låntagarna redan över bolånetakets gräns. Jag är fascinerad.
Hade jag haft lån idag runt 80 procent eller mer av dagens marknadsvärde - som jag anser är historiskt högt och på gränsen till tokerier - då hade jag amorterat som en tok. För om vi inte redan har
en bostadsbubbla så kommer vi att få en - hur stor den blir återstår att se.
Andelen hushåll som amorterar har minskat från 71 till 66 procent under de senaste fem åren. Främst är det yngre bostadsköpare i storstäderna som inte amorterar. Det visar en undersökning från Demoskop. Hur många av dessa har en belåningsgrad över 85 procent, tro?
Vad är en lämplig belåningsgrad? En rekommendation från en större svensk bank är 50 procent. Där kan man sedan stanna, tycker de. Själv anser jag att alla lån är en belastning på privatekonomin, så även bolån. Ju mindre desto bättre, resonerar jag. Skuldfri är fri, men vad som i varje situation är taktiskt rätt - att amortera eller att spara - är upp till var och en. Men att inte amortera och inte spara med stora lån är på tok för farligt.
Läs även andra bloggares åsikter om
Bolån,
Skuldkvot,
Bostadsbubbla,
intressant?
"Tydligen så har omkring 12 procent av låntagarna har en belåningsgrad på över 90 procent av bostadens marknadsvärde medan omkring 20 procent har en belåningsgrad över 85 procent. Sammantaget ligger alltså cirkus 32 procent av låntagarna redan över bolånetakets gräns."
SvaraRaderaDe som är över 90% är väl rimligtvis även över 85%? Så 20% har en belåning på över taket. Så skulle jag tolka det iaf.
Visst är "vi" relativt högt skuldsatta, men att 90% av "våra" skulder kommer från bolån är väl i sig snarare bra än dåligt (om man nu tycker det är en hög siffra)?
SvaraRaderaVad skulle vara bättre att ha lån på?
Tycker du brukar vara klok, men detta inlägg känns helt fel och skrivit av en som är född senast på 60 - talet.
SvaraRadera1. är du född på 70 el 80 talet kan du knapaps förväntas hosta upp de summor i rena pengar som du och FI pratar om.
2. Att ha lån är inte dåligt om du kan förränta pengarna bättre, säg det företag som skulle klara sig med en 100%-ig soliditet.
I övrigt är prisbilden på bostäder en effekt av lån långvarig räntedoping skapad av den generation som får detta landet att gå från en högutbildad och välmående nation till att efterlikna en dålig USA kopia.
Skärpning!
Hej Anonym. :)
SvaraRaderaSå tolkade inte jag det, men jag tror att du har rätt. Tack för insikten. Trots det ligger alltså en av fem låntagare över 85% vilket enligt mig är alldeles för högt.
OH, ska man ha lån så är bolån de 'vettigaste', det håller jag med dig om. Det intressanta enligt mig var att skuldkvoten ökar och att det är bolånen som står för försämringen i privatekonomin.
Hej Linus. :)
Du har rätt - jag är sextiotalist. Min generation är uppväxt utan snabba krediter och lättillgängliga lån - och att låna är lite av ett tiggeri. Mössan i handen på banken, ungefär. Jag tycker att jag är ganska klok men min självbild är ju min egen.
Dina punkter:
1. Jag håller inte med FI. Jag hade hellre sett att räntesubventionerna helt togs bort före denna reglering - det hade varit bättre. Sedan så är det ingen rättighet i sig att kunna köpa sin bostad. Adapt and overcome. :)
2. Håller med dig och jag tror inte att jag skrev motsatsen? Men berätta för mig om du hittar något underlag som säger hur många av våra bolånetagare som väljer att förränta sina amorteringspengar istället.
De låga räntorna är och har varit ett stort problem. Nu försöker man medelst reglering att dämpa de framtida effekterna. Jag är rädd för att många ändå tvingas att gå ifrån hus och hem de närmsta åren.
Hej igen =)
SvaraRaderaKul detta, sälla jag pratar om sånt här med mer än mina "egna".
Skillnaden mellan dig och mig(är 80-talist om inte det framgått) är att om jag ska slänga in 15% i kontantinsats på mitt första boende så får jag hosta upp minst 150 tkr(vilket man inte har när man är nyexad). Jag bor i Stockholm, för det tyvärr är här man hamnar i de flesta fall om man som nyexad vill komma någonstans i sin karriär. hyresbostad är inte på tal eftersom staten har lyckat men den vettiga regleringen så ingen med halvhyfsad begåvning lyckas räkna hem ett nybygge av en hyresfastighet om man inte räknar in värdestegringen på fastigheten, vilket man sällan gör.
Alltså, i grund och botten tycker jag inte det är bra med den bostadsmarknad vi fått(önskar att priserna följer inflationen), men regleringen riskerar att smälla fatighetsmarknaden och de som drabbas är jag och mina jämnåriga, vi som i mångt och mycket inte haft så fantastiskt mycket val, och tagit ett beslut där vår boendekostnad inte överstiget 25% av vår disponibla inkomst.
Felet tycker jag är räntesubventioner, låga räntan i sig, och hyresregleringen. Du kan inte förvänta dig en frisk marknad när du reglerar en närbesläktad.
Kul att höra dina tankar!
Glömde svara,
SvaraRaderaFör få sparar sin hypotetisk amortering, helt klart, synd bara att man inte ska kunna lita på marknaden och att de visa män och kvinnor som ska leda oss inte kan förhindra en krasch på annat sätt. den låga räntan håller jag med om är ett problem, räntevapnet är "dödat".
Tack Linus för dina tankar. :)
SvaraRaderaRäntesubventionerna borde tas bort, det håller jag med om. De genererar 'värdestegringar' i sig. Att unga har svårt att hitta hyresbostäder är ett allvarligt problem, det var mycket lättare när jag var i din ålder. Nu stänger man dessutom dörren för yngre i och med kravet på kontantinsatsen. Bättre hade varit ett tydligare krav på amortering.
Per, av dina månadssammanställningar skriver du att du i din privatekonomi har en skuldkvot på senast 68%. För att vara född på 60-talet så tycker jag det verkar vara väldigt mycket och du är högt skuldsatt i relation till din årskull...Du har ju haft 20 år extra tid att spara på jämförelse med 80-talisterna. Dessutom så har du ju haft 20 års prisuppgångar på bostäder i jämförelse med 80-talister. Men ändå har du en skuldsättning 68% och hinner du betala av till du blir pensionär?
SvaraRaderaSå jag tycker nog inte du skall kasta för mycket sten i glashus.
Nu är inte detta en kritik mot dig utan jag tycker också det är synnerligen sunt att lägga in minst 15% i kontantinsats. Men jag kan nog tycka att det är ett hårt slag för t.ex. en nyutexaminerad civilingengör eller läkare med god lön men där man inte hunnit spara så många år och jag är kluven inför statliga regler i alla stycken.
Kunde vara intressant om du skrev lite om dina egne boenden du haft genom livet? och när du tecknat bolån och hur mycket?
SvaraRaderaHej Stina! :)
SvaraRaderaJag vet tyvärr inte vem jag har kastat sten på?
Jag försöker heller inte vara förmäten - har aldrig påstått mig vara speciellt duktig. Däremot så har jag kommit till insikt, anser jag - om än väl sent, kanske?
I familjen Pennings skuldkvot ingår alla lån, även studielån. Rätt eller fel? Skuld som skuld. Dessutom räknar jag mycket pessimistiskt, för vår egen skull. Räknar jag enbart bolån mot dagens marknadsvärde på kåken landar vi på ungefär 52 procent i skuldkvot.
Och tack för tipset - jag ska skriva lite om våra usla lån framöver. :)
Hej Per, tror att bolåne taket kan vara bra, hade dock varit bättre med amortering. Tak eller inte tak alla bör ha en kalkyl som stödjer en skuldkvot på 0% den dagen de går i pension....det finns inget bättre eller säkrare pensions sparande. Detta skulle kunna bli en regel vilken skulle innebära att du måste ammortera av till 65, då skulle 80 talisten som behöver låna lite mer få fler år på sig (ca40), 60 talisten skulle få ca 20...men då kanske man redan har en bättre kontantinsats om man byter boende....???
SvaraRaderaEn skuldfri pensionär är en glad pensionär! :D
SvaraRaderaBubblor er lättast å upptäcka i efterkant, även fastighetsbubblor.
SvaraRaderaFrån SCB's Fastighetsprisindex ser man huspriser har ökt mycket mera enn infationen i månge år. Det er også högre enn den reale löneutväcklingen i samme period.
Det borde vara klart at husprisene inte kan stiga i samme takt i all evighet, men det betyder inte at det kommer ut prisras som vi har sett ellers i Europa och USA. Et annat scenario er at husprisene öker mindre enn inflasjonen/löneutvecklingen for en lengre period.
Japp - det är sant. En bubbla behöver nödvändigtvis inte brista. :)
SvaraRadera