Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Packa ihop eländet

Bilen var så trasig och reparationen blir så dyr att det är lätt att deppa ihop. Men det ger jag tusan i. Istället så sätter jag på en låt med Eliza Dolittle på grammofonen, packar ned bekymren i en gammal väska och slänger i sjön. Sedan känns allt bra igen.





I get tired, and upset
And I’m trying to care a little less
And on Google I only get depressed
I was taught to dodge those issues, I was told:
Don’t worry, there’s no doubt
There’s always something to cry about
When you’re stuck in an angry crowd
They don’t think what they say before they open their mouth, you gotta


Pack up your troubles in your old kit bag
And bury them beneath the sea
I don’t care what the people may say
What the people may say bout me.
Pack up your troubles get your old grin back
Don’t worry about the cavalry
I don’t care what the whisperers say
'Cause they whisper too loud for me


Hot topic,
Maybe I should drop it,
It’s a touchy subject,
And I like to tiptoe 'round the s**t going down,
You got penny, no pound
So if your business is running out
It’s not my business to talk about
They don’t think what they say before they open their mouth, you gotta


Pack up your troubles in your old kit bag
And bury them beneath the sea
I don’t care what the people may say
What the people may say bout me
Pack up your troubles get Your old Grin back
Don’t worry about the cavalry
I don’t care what the whisperers say
'Cause they whisper too loud for me

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

  1. Upp med hakan herr penning det är bara ett antal kilo plåt på några gummihjul,Världsliga saker.Så länge barnen är hela och gumman din blir glad när du kommer hem från dagsverket så får du inte hänga läpp för länge. Jag håller på dej och dina funderingar. Videon va en riktig måbralåt.

    SvaraRadera
  2. Tack du! Helt rätt - plåt och gummi är inget att hetsa upp sig över. :)

    SvaraRadera
  3. Vilken bra artist Eliza är,har aldrig hört talas om henne förut.Kanske en kommande stjärna,hon har i alla fall starguality.

    SvaraRadera
  4. Nisse, inte jag heller förrän häromdagen. Mkt trevligt låt..

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg