Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Jag tänker därför är jag

Albert Einstein sa en gång att 'fantasin är viktigare än kunskapen'. Han menade att kunskap faktiskt är begränsad till det som vi känner till och förstår medan fantasin famnar allt som vi någonsin kommer att förstå eller ha kunskap om. Fantasins makt är enorm.

Men utan tänkande och funderande så finns heller ingen fantasi. Vi behöver alla ägna oss åt att tänka mer. Tänka över. Fundera kring. Tänka om. Tänk om? Tänka framåt. Och tänka annorlunda. För då någon anser att det bör vara sluttänkt, då kommer dumheten smygande och det finns det oändliga bevis för överallt i världen och genom tiderna. Det finns inte en endaste anledning att sluta fundera, det står skrivet i stjärnorna.

Det finns så mycket spännande tänkande. Eller vad sägs om lateralt tänkande som gärna leder till att enkla lösningar hittas på svåra problem eller kreativt tänkande där vilka tokiga idéer som helst kan visa sig geniala. Divergent tänkande? Många bra lösningar. Konvergent tänkande? En, enda bästa lösning. Alla pysslar vi med dessa olika varianter lite till mans.

Jag läste om ett tankenöt som lyder som följer. Låt oss säga att du organiserar en utslagsturnering med 128 deltagare. Hur många matcher behövs då för att kora en vinnare? Hur skulle du fundera ut lösningen? De allra flesta människor skulle halvera 128 till 64, vidare till 32, 16, 8, 4, 2 och 1 och med denna pyramid listat ut att 127 matcher var svaret.

Men om vi istället hade 111 spelare i turneringen? Blev det då inte mer komplext? Nej, inte om vi tänker 'annorlunda' och slutar fixera på vinnaren. Vi ställer frågeställningen på huvudet och tittar istället på förlorarna. Eftersom det är en utslagningsturnering så kan en spelare bara förlora en match vilket då ger oss svaret 110 matcher att spela. Tänka annorlunda ger oss nya möjligheter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg