Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Sluta när jag vill

En segdragen, molande huvudvärk dras jag med. Och jag är ganska övertygad vad det är som stimulerar den. Jag är uppe i varv och mycket stressad. Stressad över jobbet som tar för mycket tid, energi och svämmar över både min vakna och vilande tid. Jag vet orsakerna och just nu måste jag bara försöka hantera situationen och härda ut ytterligare en och en halv månad. En underlig vår i år för mig, jag som brukar älska årstiden. Att mentalt försöka koppla av så ofta det går är mitt halmstrå.

Ödets ironi måste vara det brev jag fick idag från Arbets- och miljömedicin med en forskningsenkät kring stress i arbetslivet. Den ska jag definitivt ta fasta på och delta i, det ska bli mycket spännande. Och jag tror att det är helt rätt vecka för mig att fylla i den. För när detta arbetsprojekt är till ända så lovar jag mig själv att inte hamna i dylik belastning igen - för det är inte hälsosamt för mig.

Jag läste en text skriven av Olof Röhlander som är mental tränare vilken jag tyckte var intressant. Frågan som ställdes var vilket tåg du måste med?  Att vi helt enkelt bara kör på. Ingen tid att förlora eller till att fundera. Vad är det vi har bråttom till, egentligen?

Det sägs att vi inte vet vad vi sysslar med förrän vi slutar med det. Och visst ligger det något i det. De gånger vi stannar upp, klivet åt sidan och observera stigen vi trampar - först då börjar vi fundera på vart vi är på väg. Det är inte förrän du lämnar de snurrande hjulen för en stund och kan se på livet och allt runtomkring med lite perspektiv som du inser vad du sysslat med. Tänk på de tre senaste gångerna då du kände "det här borde vi göra oftare". Se sen till att det verkligen händer igen. Ordna så att det också händer oftare. Varför inte? Vad vill du ha mer av och vad vill du ha mindre av i ditt liv? Två bra frågor som kanske först kan besvaras på riktigt när man slutat att bara köra på. För om du inte har tid att göra det du egentligen vill - vad är det för tåg du måste med?

'Sluta när jag vill' av Thåström från hans nya album 'Beväpna dig med vingar' kanske kan ge rätt känsla för eftertanke?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Du är längre ifrån att bestämma över din egen tid än någonsin för du har större lån än du någonsin haft. Dina totala tillgångar är negativa.

    När ska du "walk the talk" och se till att du blir skuldfri och sedan se till att bestämma över ditt eget liv?

    Eller ska du bara fortsätta att drömma, och skriva om drömmen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åååååh va jag älskar negativa människor. Dom tar så mycket av min överskottsenergi som jag annars inte vet var jag skulle göra av. Tack så mycket.

      /J

      Radera
  2. http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/langvarig-stress-kan-ge-dig-livslanga.html jag läste en universitetskurs om arbetsmiljö och stress och det är viktigare än du kanske tror att du slutar stressa.. :) jag har gjort ett blogginlägg om det som är rätt bra och sammanfattande omkring hur stress fungerar och varför det är så farligt! Ta hand om dig, jobbet är inte allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Rymdis, mycket bra läsning. Och du har helt rätt - livet är så mycket mer än jobb. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg