Upp till bevis

Att bankens rådgivare inte är din vän och ser till ditt bästa är väl inget nytt i sak. Du är naturligtvis en kund som man önskar att tjäna pengar på. När du har det fullt klart för dig så är det också lättare att bli kritiskt granskande och en bättre förhandlare i din kontakt med din bank. Att få rådgivning är bra men något som bör följas upp och ifrågasättas. Även de produkter som banken kanske vill erbjuda dig måste ställas i jämförelsens ljus.

En sparform som Avanza och Nordea nu gärna vill sälja till dig är så kallade räntebevis. Ett sådant värdepapper är en strukturerad produkt som lockar spararna i hopp och tro om en avkastning på 4 procent eller mer under en tid då börsen vacklar och ett Europa i fortsatt finanskris. Räntebeviset är en variant på företagsobligation och är knuten till stora, välkända bolag så som Volvo och - huga - Nokia. Under fem år betalas ränta utan vid fyra tillfällen per år. Minst tiotusen kronor behöver du lägga upp för att kunna investera.

Att banker gärna paketerar sina sparlösningar på ett sådant sätt att de blir synnerligen lönsamma för egen del är inget konstigt - alla verksamheter vill tjäna pengar. Bloggaren 40Procent20år har skrivit kritiskt om räntebevis och förtydligar vad det hela handlar om - högre avkastning och mindre risk för banken.

Namnet på denna strukturerade produkt - räntebevis - är finurligt. Ränta på sparkontot anses ju vara en garanterad, riskfri avkastning, även om den är låg. Att kunna få betydligt fler procent lika riskfritt är väl bra? Många har nappat på denna sparform och banken gnuggar händerna. Självfallet är risken inte helt oväsentlig utan du kan naturligtvis gå minus även på denna typ av affär. Det gäller att läsa på själv - exempelvis saknas statlig insättningsgaranti för produkten.

I vanliga fall så sätter du in pengar på banken som denna kanske sedan lånar ut till ett företag. Om ett sådant lån går i putten så får banken inte tillbaka sina pengar. Detta är den risk som banken tar och som låntagaren får betala lite extra för. Det stora flertalet av lånen banken ger är en god affär i slutänden och detta ger kanske en liten slant tillbaka till dig i form av ränta. Men när det gäller ett räntebevis så lånar du praktiken ut dina pengar direkt till ett företag - möjligen Nokia - och du tar hela risken, inte Nordea. Det finns en potentiell risk att förlora hela din investering. Banken tar ut en avgift på räntebeviset varje år under löptiden -  utöver courtaget vid själva köpet - utan att riskera något alls.

Jag påstår inte att räntebevis behöver vara en dålig sparform - möjligen kommer du ut hel och ren på andra sidan med dina sparslantar i behåll. Men själv anser jag att aktier alltmer visar sig vara en god idé att öka på sitt innehav i - en renodlad sparform som är enkel att förstå sig på. Och där banken inte fyller sina fickor med dina sparslantar.

Läs även andra bloggares åsikter om Spara, Etik i ekonomi, Strukturerad produkt, Aktier, intressant?