Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Girl on film

Jag var på hugget för ett par år sedan då jag letade fram alla våra gamla videoband till vår videokamera. Vi filmade en hel del med den kameran, framförallt då vår dotter var liten. Och de här videokassetterna har vi varit rädda om och därför nästan aldrig tittat på, då vetskapen att varje visning sliter på dem. Så de har helt enkelt legat länge, länge i en låda. Så en vacker dag tog jag fram dem och skickade dem till Uppsala bildteknik för att föra över dem på DVD. Det blev totalt fjorton skivor och därmed så blev de gamla filmerna väldigt 'tittarvänliga'. Det blev ett familjenöje många kvällar.

De senaste dagarna har jag tagit nästa steg i tillgängligheten. Med hjälp av en prisvärd programvara som heter AVS Video Converter har jag konverterat filmerna till ett 'internetvänligt' format som jag kan dela med mig av till vänner och släkt. Jag sparar dessa videofilmer på min DropBox och där kan jag sedan dela dem säkert och tryggt.

Ja, jag har suttit vid datorn och gjort annat medan filmerna har konverterats, och medan det har gjorts har en förhandsgranskning rullat, vilket har varit nästan omöjligt att inte titta på. Jag konstaterade raskt att man glömmer fort. Och man glömmer hur fort tiden går. Lilla dottern sjunger, leker med sitt dockhus och busar på filmerna. Det var igår. Idag är hon fortfarande min underbara dotter men längre än sin mamma, med smink och nagellack och på väg mot att bli vuxen. Var tar tio år vägen? Och så snabbt?

I två veckor har hon nu varit på scoutläger och på söndag ska jag hämta hem henne. Det har varit tomt utan henne här hemma. Hennes rum, som hon städade innan hon åkte, är också tomt och stilla. Det är nyttigt för henne att komma bort lite men också nyttigt för oss föräldrar. För det blir allt tydligare att hon är vår - men till låns. En dag flyger hon för gott och då vill jag att hon verkligen behärskar tekniken.

Så som förälder till perfekta barn - ja, som som alla föräldrar känner det i sina hjärtan - så inser man att man själv har många brister. Misstag har vi alla gjort som vi mer eller mindre önskar ogjorda. Och helst vill man att ens barn låter bli att göra samma dumheter. Men det fungerar väl inte så, tyvärr.

Men något som jag kommer att säga till mitt barn den dagen hon står där med resväskan på väg mot egna äventyr är att när du står inför ett vägval, välj inte på måfå. Sätt dig ner och vänta, ta ett djupt andetag och lyssna på vad ditt hjärta säger. Välj sedan den vägen. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

  1. Usch ja vad tiden springer iväg, barnen växer så det knackar. Fint inlägg!

    SvaraRadera
  2. Vilket härligt inlägg! (tårar i ögonen) Har också massor med filmer. Det blir Uppsala bildteknik härmed =)
    Snart är min son myndig=( Fyyy bubblan....

    SvaraRadera
  3. Det där med att följa sitt hjärta är det rätta
    men att hitta de rätta vägarna för det är inte det lätta!

    Gäller både yrkesmässigt och i privatlivet - tycker jag själv. Skulle uppskatta om du återkommer till dina tankar om detta med att lyssna till sitt hjärta och hur man ska lyckas förverkliga sitt rätta jag både i sin profession och i sitt privatliv.

    Tack för övrigt för en mycket bra blogg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Jögge. Ska ta mig en funderare kring din förfrågan.. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg