Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak...
Trött på Vangelis "Chariots of fire" nu?
SvaraRaderaHar aldrig varit en favorit? :/
RaderaDet är i stort sett hopplöst att lyssna på radion idag. Endast P1 och samhällsdebatterna/analyserna finner jag intressant idag. Det blir ett ständigt sökande efter ny musik, är inne på en för mig ny genre med smoth-jazz för tillfället. Jazzamor, De-Phazz, Air, Bebe m,m.
SvaraRaderaAtt jag ibland lyckas är de reaktioner jag får från kvinnor som åker med mig (jag kör taxi) och vill veta vad det är för fantastisk musik jag spelar. Roligast är när jag får in fullträffar, spelade Andreas Vollenweider när ett Schweiziskt par hoppade in. De blev helt lyriska när de fick höra sin nationalskald helt oväntat. Spelade Karunesh-Punjab när en svensk/Indier hoppade in, blev nästan tårögd av hemlängtan.
Lycka till med sökandet
Då får jag hoppas att åka taxi med dig en dag. :)
RaderaTack för jazz-tipsen!