Alla dessa dagar

En slant hit, och en slant dit och så slant i diket. Varje gång jag ser på programmet 'Lyxfällan' så blir det tydligt att många människor har svårt att se vad återkommande, månatliga belopp gör för privatekonomin. Ja, eller kanske emot privatekonomin, om vi hårddrar förtydligandet. Små belopp blir stora med tiden, däri ligger det förädiska.

Ett mobilabonnemang med en ny, fräsch telefon - som du inte har pengar till att betala kontant för. Lätt att lockas till att teckna sig för. 399 kronor per månad, det är väl inget? Tja, det beror på hur vi väljer att räkna. För det första så innebär dessa 399 riksdaler att du låser en del av din framtida inkomst under 12, 24 eller kanske 36 månader. Nästan femtusen kronor per år blir det.

Ett annat sätt att räkna är hur många dagar under en månad du behöver arbeta för att betala för telefonen. Låt oss säga att din nettolön på en månad är 18 000 kronor. Under en genomsnittlig månad arbetar du 22 dagar vilket ger dig en daglöning på 818 kronor. Så varje månad börjar du med att arbeta ihop till telefonen - hela förmiddagen och nån timme till efter lunch. Januari till december. En sex eller sju dagar om året för en lur som du tröttnat på innan du betalt den?

Ovan var ändå ett ganska billigt exempel. Med en familj på fyra och lika många abonnemang kräver att mor och far jobbar en hel dag tillsammans till lurarna allena. Varje månad i två år, möjligen.

Alla återkommande, månatliga kostnader som man valt att dra på sig kan användas i dessa 'arbetsdagskalkyler'. Så som exempel räknar jag på familjen Pennings ränte- och amorteringskostnader på detta sätt. För mig och frun innebär det att vi båda arbetar måndag, tisdag och onsdag samt förmiddagen på torsdagen för att betala bolåneräntan. Därefter jobbar vi vidare med amorteringen den dagen samt fredagen. Sedan är det helg men vecka två så blir det både måndag och tisdag till att amortera. Nästan en och en halv vecka till dessa två poster. Varje månad. Därefter följer allt annat, så som mat, el, försäkringar och så vidare.

Amorteringen i sig är ju ingen kostnad utan gör visserligen att jag och frun arbetar drygt en och en halv minut mindre för varje månad som passerar till räntan. Likväl är det pengar som ska ut.

Att spara en femhundring per månad kan låta lite. Samtidigt så kan det innebära att du arbetar en halv dag mindre varje månad när du slipper denna kostnad. Sex dagar per år blir det. Ställ det i paritet till de tjugofem semesterdagar per år som de flesta har.

'Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet' som Stig Johansson uttryckte det. Tid är pengar och vice versa. Bestäm dig för hur du vill göra med dem - ny mobil eller ett par timmars frihet?

Läs även andra bloggares åsikter om Privatekonomi, Spara, Låna, Ränta, Kostnad, Tid, intressant?