Din del

Har suttit och studerat lite kring statsskuld och vad den egentligen har för betydelse för gemene man och kvinna. Kanske du känner att Sveriges statsskuld inte är din skuld och inte berör dig och ditt liv, vilket i så fall är felaktigt. Kanske du har en privatekonomisk budget för att hålla dig och din familjs intäkter kontra utgifter i balans? Kanske har du bolån på din bostad? Du är faktiskt en stat i staten där det finns många likheter.

Statsskulden är statens upplåning och att stater lånar är mycket vanligt eftersom intäkter ifrån skatter är mer fluktuativa än att låna, åtminstone kortsiktigt. Ungefär som om du hade ett företag där du hade investeringsbehov i en ny maskin men med varierande intäkter månad för månad, och att du därmed inte visste om dessa intäkter skulle räcka till både att köpa maskinen och att sätta mat på bordet. Genom att låna skulle du ha koll på maskinens investeringskostnad och möjligen också räntekostnaden för den.

Statskulden jämförs ofta mot BNP, bruttonationalprodukten. BNP är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. Vill vi göra en privatekonomisk jämförelse är troligen din bruttoinkomst bra att använda - hur stor är dina skulder i jämförelse med din bruttolön?

Sveriges statsskuld är idag både mindre och större än förr. Före 1978 låg den under 100 miljarder kronor men skenade iväg därefter och toppade 1998 med 1 449 miljarder kronor vilket innebar omkring 75 % av BNP. Numera har Sverige varit duktigt och betalat ned statskulden till runt 35 % av BNP - lite drygt ettusen miljarder kronor. Fördelat på antal invånare i landet blir din del ungefär etthundratrettontusen kronor. Låter det mycket?

Allt är relativt. Jämför vi din statsskuld med en amerikans så ska du känna dig nöjd. De dryga sexton tusen miljarder dollar som är USA:s statsskuld fördelat ut på amerikanska skattebetalare landar på runt miljonen kronor. Dessutom så ökar skulden varje dag då det stora lander i Väst inte amorterar så bra. På samma sätt fungerar din privatekonomi - fortsätter du att låna mera ökar också dina räntor och din betalningsförmåga minskar. Och en statsskuld kostar i form av räntor - dina skattepengar får en lägre utväxling. En statsskuld i balans tillåter därmed skattesänkningar som ger dig mer i plånboken, utan att statens intäkter via skatt räcker till mindre.

USA:s bekymmer är att landet fortsätter att spendera pengar som inte finns och fortsätter att bygga på sitt skuldberg. Om dagens utveckling fortsätter så kommer landets statsskuld vara 200 % av BNP. Lösningen är egentligen mycket enkel: högre intäkter och lägre utgifter, samma lösning som 'Lyxfällan' använder sig av. Har du inte råd? Avstå eller krymp kostnaderna och jobba mer och hårdare. Roligt? Tveksamt, men det är vad som väntar din amerikanska skattebetalarkollega. Och du som tycker att Anders Borg är en kass finansminister borde skänka en liten tacksamhetstanke om du anser att dina skattepengar bör göra nytta istället för att gå till räntekostnader.

Att stater kan gå i konkurs har vi fått lära oss. Att gå i personlig konkurs är också fullt möjligt. Inget kul som kan undvikas med att amortera på sina lån. Hur stor är din 'personliga statsskuld', det vill säga dina lån dividerat med din bruttoinkomst? Familjen Penning ligger på digra 302 procent men den sjunker med en procent per månad just nu och vi hoppas på en snabbare amorteringstakt över tiden.

Läs även andra bloggares åsikter om Bolån, Amortera, Ekonomiprat, Inkomster, Krediter, Samhällsekonomi, Skuld, Utgifter, Vardag, intressant?