Ta dig någonstans

Att ta sig till och från jobbet är en viktig fråga. Att åka kollektivt är inte alltid en självklarhet då restiden är en aspekt att ta hänsyn till. Jag har kikat lite på att resa med buss istället för med personbil. Oavsett hur jag vänder och vrider på avgångarna så blir restiden inte mindre än 65 minuter. För att komma till bussen behövs en cykeltur och sedan till jobbet en kortare promenad.

Min pendelbil var en billig historia. Priset för bilen var ungefär sjuttiofemtusen kronor. Min lilla vagn, som har en totalvikt på 1 565 kilo och en bränsleförbrukning på 0,58 liter milen i snitt släpper ut 140 g koldioxid per kilometer, vilket inte når ned till miljöbilsnivå. Fordonskatten är 1 700 kronor per år. Plus 65 kronor i Vägtrafikregisteravgift. Jag har 34 kilometer till jobbet och i genomsnitt 35 minuter med bil. Om jag bortser ifrån att jag måste lämna eller hämta barn och bara har mig själv att rå över så ser pendel med kollektivtrafik ut som följer.

Först en cykeltur till busstationen, med lite slack i schemat 10 minuter och jag lämnar då hemmet 06:39. Buss avgår 06:49 och detta är den snabbaste linjen, andra turer tar längre tid. Med denna buss får jag en restid på en timme och fem minuter. Ett byte dock med 10 minuters väntan. Nåväl, avslutningsvis en fem minuters promenad fram till jobbet. 85 minuter eller en timme och en kvart. En tidsförlust på 100 minuter per dag jämfört med bil. 220 arbetsdagar ungefär på ett år ger 367 timmar eller motsvarande 46 dagars arbetstid á 8 timmar. Eller 15 dygn om vi räknar så. Det är mycket tid, det.

Låt oss säga att jag behöver ett månadskort tio av årets 12 månader. Då blir reskostnaden enbart 7 500 kronor per år. Detta blir dock under avdragsnivån 9 000 kronor i deklarationen. För bil drar jag av 18,50 per mil. 66 kilometer per dag á 220 resdagar ger 26 862 kronor. Minus 9 000 ger 17 862 kronor i skattesänkning. Schablonmässigt får jag tillbaka c:a 30 % av det beloppet - 5 359 kronor. Kostnaden att köra bil till jobbet är dock hög, även med min pluttbil. Skatt 1765 kronor, försäkring 3 357 kronor, däck 3 000, service kanske 5000 per år. Besiktning, spolarvätska och smått och gott ger en tusenlapp till. Och så bensinen! Lillbilen är snål, men med 0,6 i förbrukning så blir det 989 mil och vid 15 kronor litern handlar det om 8 900 kronor per år. Nedersta raden slutar på ungefär 18 000 kronor per år. Värdeminskningen tillkommer. Jag räknar schablonmässigt ned värdet med en tusing i månaden så här finns ytterligare 12 000 kronor att bli fattigare på.

Bilkörning till jobbet kostar då nästan 30 tusen blankt per år. För mig motsvarar detta ungefär 25 arbetsdagar. Ställt mot den tid jag förlorar på bussresor - 46 arbetsdagar - så blir valet för mig enkelt. Min tid är värd så mycket mer än pengarna jag sparar. Slantarna motsvarar 134 kronor per timme vilket inte når upp till vad jag tjänar per arbetstimme. Bättre att köra bil och jobba över lite, det vill säga. Fast det är inte poängen. För allt handlar om vad min tid är värd i jämförelse. Sitta på buss eller leka med barnen? Vänta på buss eller ett träningspass? Sova på buss eller umgås med vänner? Springa efter buss eller planera semestern?

Om jag jobbar tills jag fyller 65 så kostar busspendeln mig 4,4 % av min tid under de kommande åren - räknat på hela dygn! Valet är lätt, åtminstone tills vidare.

Läs även andra bloggares åsikter om Privatekonomi, Kostnader, Tid, Spara, Ledighet, Kvalitet, Motivation,  intressant?