Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Noll

På väg i bilen mot julfirandet så blev jag förbluffad av att på radion lyssna till en kvinna vid namn Anneli Wester. Hon berättade på ett sakligt sätt om sin mycket tuffa uppväxt med en trasig mamma, övergrepp ifrån sin omgivning och allvarliga självskador. Idag har Anneli bestående skador med utslagna organ, trasiga händer utan fingrar och annat som skulle få vem som helst att ge upp. Det märkliga är att Anneli klättrar i världens högsta berg och springer maraton. Hur är det möjligt?

Anneli Wester måste ses som en näst intill unikt viljestark människa. Där andra för länge sedan skulle lagt sig ned för att dö, där fortsatte Anneli. Hur gjorde hon? Enligt henne själva handlar det om att arbeta med en mängd olika mentala tekniker - en kombination av orubblig beslutsamhet och livsglädje. Det finns något för oss alla att lära av denna kvinna.

Det handlar i grund och botten om att utgå ifrån sig själv och sina egna förutsättningar - och att inte se andras förutsättningar som norm eller normaltillstånd. Annelie saknar flera fingrar på sina händer, men för henne blev detta hennes normaltillstånd, hennes nollpunkt. Vi börjar alla i vårt eget utgångsläge, vi börjar alla på noll, vår egen nollpunkt. Du och jag har tio fingrar var (troligen) och inte tjugo. Och vi saknar inte de där extra tio heller. Men om alla andra hade haft tjugo fingrar, hur hade vi då sett på saken?

Du börjar alltså på noll i alla dina föresatser. Kan du inte gå uppför en trappa utan att flåsa så är det där du börjar. Detsamma gäller dina viktproblem, din risiga privatekonomi eller din usla relation med dina föräldrar, barn eller vänner. Utifrån ditt 'nolläge' kan du sedan förbättra dessa saker. Du mäter dina framgångar enbart mot dig själv. Här ligger styrkan i Annelies resonemang - du kan göra bättre men du mäter aldrig mot andra.

Livet är orättvist. Det är som att spela Monopol där andra redan äger de bästa gatorna medan du själv startar bankrutt och i fängelset. Men med ett målmedvetet spel utan att jämföra förutsättningarna med andra kan du säkerligen förbättra ditt utgångsläge.

Lyssna gärna på Annelie på TV4 med Malou von Sivers.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Ett motiverande inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. <3 <3 <3

      Radera
    2. Oj! Tack Anneli! :)
      Lycka till med bergsklättringen. Själv är jag dessvärre höjdrädd. ;)

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg