Kanske jag inte är som alla andra i det hänseendet, men jag hatar verkligen att vara skuldsatt. I yngre år förstod jag inte riktigt detta dilemma men med ålders visdom besvärar skulderna mig allt mer. Bolån och studielån - det är de två skuldberg som familjen Penning har att bestiga. Siffrorna är ingen hemlighet, 2 510 000 kronor i bolån och 320 000 kronor i studieskulder. I nuläget amorteras dessa skulder ned med blott 0,3 procent per månad vilket ger 28 år till skuldfrihet. Så länge vill inte jag vänta utan en väl utformad amorteringsplan gör oss skuldfria tills året vi fyller 61 år - om 15 år, planen vi kallar
Skuldfri snabbt.
Ett avbetalt hus, inga skulder i övrigt och en miljon på banken är planen tills vi fyller 61 år. Ja, ett sparande finns också, helt pank vill ingen pensionär vara. Däremot så finns inget privat pensionssparande - vi vill inte låsa in några slantar till en framtid som kanske inte kommer. Odödlighet är inte uppfunnit än. Vi prioriterar därför hellre skulderna.
Som du vet så innebär skulder att vara skyldig någon pengar. Det innebär att tid och energi behöver åtgå till att hålla kolla på hur stora skulderna är, hur mycket ränta som ska betalas och se till att de inte blir onödigt höga. Och ju större skulder desto viktigare att hålla koll. Jag vill inte hålla koll längre.
Idag så kan du, om du inte har hunnit läsa på, lära dig
hur din pension är uppbyggd. Inte minst så får du där lära dig att din pension troligen inte alls blir så usel som många vill göra gällande. Nu vill ju vår Regering att vi ska jobba längre men det vill inte jag. Vi får helt enkelt se vilka tumskruvar som kommer att uppfinnas för att tvinga oss att knata vidare i grottekvarnen. Familjen Penning kanske då säljer huset och lever på den summan? Vi får se den tiden an.
Personligen är jag av den åsikten att ett privat pensionssparande bör komma efter amorteringen av bolånen. Detta beror kanske på att jag är mer 'fånga dagen' än 'fånga framtiden' - jag har ju blott här och nu. Amortering är bra då det sänker kostnaderna och på sikt gör mig skuldfri. Den dagen kan heller ingen kräva mig på mer ränta utan jag är så fri som man kan vara. Då kan jag säga att gör er inga skuldbesvär för mig, banker, för jag gör som jag vill.
Läs även andra bloggares åsikter om
Allmän pension,
Amortera,
Amortering,
Bank,
Bolån,
Bostad,
Lån,
Låna,
Privatekonomi,
Skuld,
Skulder,
Tjänstepension,
Välmående,
intressant?
Det är inte lätt detta med amortering. Vår familj har väldigt höga lån. I dagsläget ca 8,5Mkr, men också väldigt höga inkomster ca 1,4-1,8Mkr/år. Vi amorterar endast 5500kr/månad vilkert ger en amorteringstakt på 128år!!
SvaraRaderaIstället för en hög amorteringstakt så sparar vi ca 0,5-0,6Mkr om året i aktier (föjer Lundaluppen ganska mycket här).
För tillfället har vi en aktieportfölj i noterade bolag värd ca 1,5Mkr med en yield on cost på ca 5%.
Vår bolåneränta ligger i dagsläget på 1,41% och som du ser så lönar det sig ju inte att amortera utan det blir ju mycket bättre avkastning på att spara pengarna.
Men samtidigt känner jag igen mig i ditt resonemang ovan att det är obehagligt att ha så höga lån.
Vi väntar oss utdelningar här till våren på runt 0,4-0,5Mkr, vad tycker du? Skall vi använda detta till amortering eller till att öka sparandet i aktier?
//Böll
Hej Böll. Det kan väl vara en bra idé? En engångsinsättning fungerar ju utmärkt. :)
RaderaDu kanske inte gillar att vara skuldsatt, men det var ju ändå inte så länge sedan du utökade lånet och köpte ett dyrare boende. Hade du verkligen hatat lån hade du inte gjort det. Men allt är ju relativt och de flesta verkar tycka att det känns vuxet och coolt att ha stora lån.
SvaraRaderaJag gillar inte moraliserande heller. Men det gör väl ingen?
RaderaHåller med JoF ovan - visst kan man säga att man hatar lån men det betyder ju ingenting isåfall. Och det är klart: en dikt är en dikt och inte verkligheten.
SvaraRaderaJa, fast varför kan herr Penning inte ha en åsikt om att hata lån även om han, som vi andra, måste låna för att ha ett hyfsat boende? Jag gillar inte heller lån, men väljer hellre en strategi att försöka få stålarna att växa snabbare än lånekostnaden - för att en dag kunna bli skuldfri.
SvaraRaderaEn god idé. :)
RaderaJag ser det mer såhär. Jag kan känna mig bekväm med lån på x kronor, det innebär att jag vet var min månadskostnad kommer att hamna vid olika räntelägen. Jag kommer även att hålla en hög amorteringstakt, sedan om 10 år kanske jag vill köpa ett större/bättre/annorlunda boende för en större kostnad. Då har jag emellertid amorterad av en stor del av lånet. Kan köpa det nya boendet med större andel kontaktinsats och fortfarande ett lån jag känner mig bekväm med. Man behöver inte köpa sitt hus för livet när man är ung.
SvaraRaderaHåller med om att det är hemskt att vara skuldsatt. Känner mig inte alls bekväm med att låna, men inte mycket att välja på, tyvärr.
SvaraRaderaHej Per,
SvaraRaderaIntressant inlägg. Håller mig dig i det mesta. Lägg gärna ut dina inlägg (analsyer) på www.diforum.se så kan vi diskutera det över "en kopp kaffe".
Per, hur är läget? Är allt bra?
SvaraRaderaMackan har rätt inställning tycker jag. Det är bra att vilja vara självständig, göra rätt för sig som det kan heta.
SvaraRaderaMen alla behöver hjälp ibland och då är det ok tycker jag att låna ut pengar till dem. Synd bara att bankerna ska tjäna så mycket på det. Det är spararna som borde tjäna en del. Men livet är ju inte rättvist.
I det stora hela kan vi som läser den här bloggen säkert tacka vår lyckliga stjärna. Hur man än vrider och vänder på det är vi säkert rika på många sätt, speciellt jämfört med många andra i världen.
Ha en bra helg.
Hej Per, vore roligt om du la upp dina blogganalyser på Sveriges nya stora ekonomiforum www.diforum.se. Många bloggare är redan där och fler är på gång. Länka gärna till din blogg.
SvaraRaderaTack på förhand=)
Tack PP för trevligt och sakligt fundrande om att amortera bort sina lån. Vi amorterade under alla år så mycket som gick, utan att för den skull vara dumt snåla mot oss och barnen. Vi unnade oss några fina semestrar med vandringar i fjällen, skidåkningar på skidsportorter på vintrarna och annat, som fick vara vår sparbössa, att länsa då och då, mm. Nu sitter vi här i samma hus, som pensionärer, utan lån och har minimalt med kostnader. Det känns tryggt, eftersom pensionen verkligen är en hel del mindre pengar i plånboken. Med en budget för in och ut, att kunna ta till sig, förstå och inse att det måste finnas en balans där, måttlig, godtagbar och möjlig att överleva, även om jobbet försvinner, eller man blir sjuk, eller någon annan livsavgörande förändring inträffar, så blir livet tryggt och bra, och känns till stor del mycket stabilt, även relationsmässigt. Oj vilken lång mening, hoppas att den går att förstå. Jag vet ju vad jag menar i alla fall :-) Att amortera sina lån är ett bra sätt att spara, menar jag också! Ha en bra afton!
SvaraRadera