Skeenden
Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak...
Tack för bra information om hög belåning, skuldkvot och vad det innebär för vardagen!
SvaraRaderaNär jag tänker på hur en del människor har det, speciellt många unga familjer, så knyter det sig i magen av olust. När vi köpte huset för 35 år sedan kostade det inte ens en halv miljon. Priserna har gått upp och nu kostar de här två miljoner och ibland drygt det. Klart att lönerna också är högre, men det där att ha allting och nu, gör att det också står fina dyra, en och två bilar på uppfarten, en husvagn modell Luxe, på baksidan, en inbyggd simbassäng, och helrenovering av kök och flera rum helst före inflyttning...det är klart att inga vanliga löner kan räcka till allt det där. Sorgligt är att skuldsättningarna sliter på relationerna... och jag noterar en ganska hög omsättning av/bland nya grannar, ibland inom ett år splittras familjer...och barnen förlorar kamrater som de hunnit få i dagis och skola. Och, varför vill man ha allting NU, när det är så roligt att planera och spara till det som man vill köpa, och man också under tiden hinner känna efter ordentligt om det är värt och rätt, utgiften och saken.
Ha en fortsatt bra sommar och semester med familjen.
Tack Spargrisen mor. Läs nu alla ni ovan kommentar, den innehåller så mycket klokskap.
RaderaJag undrar om inte rädslan för att hamna i fel område trissar priserna rejält. Där jag växte upp var det undre medel, till över medelklass och rika i samma område. Idag känns ett område mer befolkat av samma sort. Jag var barn på 80-talet så jag kanske inte förstod bara?
SvaraRaderaJo, definitivt. Det spelar roll.
RaderaJa belåningen är minst sagt en belastande faktor. Tyvärr har vi som lever och är relativt unga det svårt eftersom vi inte själva kan påverka vår omgivning, utan det är mer upp till lagstiftarna att ge guidelines. Vi vill ju ha det minst lika bra som alla andra runtomkring oss.
SvaraRaderaHela samhället är ju dessutom uppbyggt kring att det är fördelaktigt att låna. Om du får ränteintäkter på ditt sparande så tar staten 30%, men om du lånar så betalar staten 30% av dina räntekostnader. Det är verkligen galet. Hur skall man då kunna jobba ihop till det man vill spara till? När staten dessutom tar allt mellan 30% och 60% på din inkomst (arbetsgivaravgifter etc. ej beaktat).
Inser att jag kan skriva hur mkt som helst om detta eftersom hela systemet "har feber", men det spar vi till en annan gång =).
Ja, helt rätt. Att subventionera lån via skattemedel är totalt galet.
RaderaAtt belåningen är en belastande faktor är nog att slå in vidöppna dörrar. Tyvärr är det som Erik säger att många unga inte har något val, speciellt inte om man vill ha det som "alla andra". Man blundar och tänker i stil med; "men mitt hus kommer ju alltid att stiga i värde" och lånar gladeligen ikapp med kösrenoveringar och dylikt.
SvaraRaderaDet ekonomiska var ju helt annorlunda för generationen före så vem skall lära oss att göra rätt?
Ja, det finns några alternativ där. Det sämre av dem är att hamna i finansiell onåd. Ett bättre är att ta ansvar.
Radera