Utvald
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
Bolån och bubbla
Sedan 2005 har bopriserna skjutit i höjden. Finns det bra argument för varför de svenska bopriserna är så höga? Faktum kvarstår att de svenska hushållens skulder i procent av disponibel inkomst nästan fördubblats sedan slutet av nittiotalet och numera är den femte högsta inom OECD.
Att höga skulder är hanterbara i en lågräntevärld är naturligt. Detta är inte en bestående verklighet - enligt SBAB:s 'Boräntenytt' i augusti spås en tremånaders bolåneränta nå 5,5 % i slutet av 2016 vilket för många, inklusive familjen Penning, skulle innebära nästan fördubblade räntekostnader. Vi talar alltså om tre år framåt i tiden.
Ingen vet om vi är nära en krasch eller inte men att hela bygget vilar på en lågräntegrund är säkert. Alla människor behöver någonstans att bo och att riskera sitt boende i en överbelåning är en otäck väg att gå. Att vänja sig vid en räntenivå görs enkelt men att stoppa huvudet i sanden eller att tro att lågräntan kommer att bestå tjugo år framåt är naivt.
Vissa argumenterar för att vi har en 'ny' normalränta som är betydligt lägre än de fem-sex procent som gällt historiskt. Men vågar du chansa på det? Jag gör det inte. Vi har en realräntenivå som är bland den lägsta på etthundra år. När smäller det? Jo, när räntorna väl går upp. Så det gäller att samla i ladorna och dessutom amortera på sina bolån. Risken är påtaglig att bankerna kommer att kräva amortering på bolånen innan räntorna väl når högre höjd. Bopriserna lär falla då räntorna går upp vilket kommer att låsa in en del människor i sina boenden - det har inte råd att flytta - och andra lär riskera sina hem. Men än finns det tid att vrida om rodret för att undvika kollisionen.
Nonsens, säger en del. Priserna kommer att fortsätta upp i all evighet. Dumheter, säger jag. Vi får se vem som får rätt. Ämnet lär återkomma.
Läs även andra bloggares åsikter om Boräntor, Bolån, Amortering, Sparande, Privatekonomi, intressant?
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
Kommentarer
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.
För att behålla din familjs räntekostnader för boendet innebär det alltså att ni skulle behöva amortera femtio procent av era bolån ni har idag på tre år.
SvaraRaderaHur ser er familjeekonomi ut, klarar ni av det? Ni kanske har tagit höjd för det redan i budgeten och sparar mellanskillnaden på sparkonto för närvarande?
Eller hur ska ni lösa frågeställningen? Eller gör ni som de flesta andra - stoppar huvudet i sanden?
Det var många frågor. :)
RaderaSvaren blir 'ja', 'ja', 'så som läsaren föreslog i fråga två' samt 'nej'.
Tittade härom veckan på dokumentären Inside Job och om hur skrämmande likt detta scenario Sverige blivit. Det Sverige idag behöver är en förvaltnings-domstol med lagvigda opollitiskt bundna jurister som domare, bara tanken om att ett politiskt beslut är fattat i jäv borde rendera i en utredning, det där idag, som kallas KU har väl mest ett löjets skimmer över sig, obeskrivligt att den skuldsättning som har skett har tillåtets och i viss mån fortfarande sker, allt för tillfredställa en finans-sektor som har vänt samhället ryggen, och så har vi det där med högfrekvenshandlen som alla vet att den behöver regleras upp, men inte så mycket som ett pip man hör från ansvariga politiker, nog många alliansväljare som längtar tillbaks till de dära mera gammeldagsa väderingarna . Löven är nog en industrins man med många sunda åsikter men sen finns det nog en del starka påtrycka grupper inom partiet som vill föra tillbaka Sverige till den gamla DDR-tiden, usch, så vem skall man rösta på, ja ärligt talat vet jag ej, men kanske nästa gång blir en det blankröst.
SvaraRadera'Inside Job' är, så som du skriver, en skrämmande dokumentär. :/
RaderaEtt tecken på att det smäller inom kort är att många verkar nu faktiskt inse att bubblan existerar men man tycker också att en smäll drabbar för många för mycket - alltså kommer det inte hända. Genom att scenariot upplevs som oerhört dramatiskt upplever många det därmed som osannolikt.
SvaraRaderaApropå räntan, ni vet väl att boräntan avgörs av svenska bankers upplåningsränta från banker i Europa? Boräntan kommer inte stå still bara för att riksbankens ränta gör det.
Att bubblans vara eller icke vara diskuteras så febrilt är oroande i sig.
RaderaJag önskar egentligen veta hur Svensson resonerar eftersom hen lånar mer och mer trots bubbeltrubbel.
Hej per penning.
SvaraRaderaJag vill på ett sätt att räntorna SKA gå upp, så folk fattar att
Priserna inte bara kan gå upp, upp..
Tror det vore nyttigt med ränta på 6%,så folk med stora lån får en regel näsbränna! Det behövs absolut!
Själva är vi skuldfria.skönt.
Måna om er skuldfrihet för den gör er verkligt fria. :)
RaderaDet här med räntor, boendekostnader och skuldsättning är svårt.
SvaraRaderaKanske kommer en bubbla att spricka, vem vet.
Antagligen kommer många att få det svårt med ökande räntor och lägre priser men det behöver inte betyda en katastrof.
Jag minns att vi hade 12,25% och 12,75% på våra 2 första 5-årslån på vår bostad i början på 80-talet men det gick utmärk ändå.
Varför? Jo hela räntekostnaden var avdragsgill till 100% så det kändes inte så mycket i plånboken.
Om räntan går upp (för mycket) så kommer antagligen politikerna att bli tvingade att återinföra generösare avdragsvillkor för bostadsräntor. De kan inte låta vanliga storstadsboende förstöra hela sin privatekonomi.
Vi får se hur det går. Det tar antagligen några extra år (4- års valperioder) innan politikerna kommer igång och under tiden kan det kanske kännas hårt för många.
Besser
Vågar vi lita på politiskt vilja? En fråga väl värd att diskutera.
RaderaOch det är precis detta jag frågar politiker om, jag vill nämnligen inte att mina skattekronor i framtiden ska gå till att rädda de som inte tar sitt ansvar idag! Mina framtida skattekronor ska gå till nyttiga saker.
RaderaMama,
RaderaDet där funderar jag mycket på också. Den enda av våra politiker som varnar lite är Borg. Resten är likgiltiga.
Men det verkar som om staten har råd, då vi i en tid av hög arbetslöshet, många konflikter och osäkerhet, t.ex anser oss ha råd att vara hela världens socialkontor.
:/
Det byggs alltid upp bubblor i ekonomin, stora eller små. Problemet är att man aldrig vet storleken på förhand eller när den spricker. Så visst, det gäller att se om sitt hus:) Samtidigt är belåning en enorm motor i ekonomin, det går inte att bortse ifrån. Tänk om alla skulle spara ihop till allt man ville köpa. Då är vi många som skulle flytta in ett hus lagom till 80-årsdagen.
SvaraRaderaNej, det är en omöjlig ekvation. Att du och jag blir skuldfria skulle däremot funka. :)
RaderaVarför tror du ett samhälle utan lån skulle ha bostadspriser som i dagens lånesamhälle? Det är ju vansinnigt. Nej, bostadspriserna skulle vara oerhört mycket lägre och man skulle kunna spara ihop till sin bostad.
RaderaDet tror jag du har rätt i. Bostadspriserna skulle verkligen vara mycket lägre om vi gjorde "omstart" på samhället och slutade låna. Det är en lockande tanke, men frågan är hur standarden skulle utvecklas på dessa bostäder. Det är tack vare lån som "vanliga" människor utan övrigt ägande har kunnat skaffa sig allt bättre bostäder över tid. Om det inte finns mycket pengar i omlopp (skapade av lån) finns det heller inget skäl för någon att bygga bostäder med hög standard eftersom det helt enkelt inte finns tillräckligt många som har råd att köpa dessa bostäder. Märk väl att detta inte är ett politiskt inlägg som pläderar för ständig ekonomisk utveckling, bara en iakttagelse. Min fråga är alltså hur denna "omstart" skulle gå till i praktiken. Kanske blir vi tvungna om världsekonomin en dag slår oss hårt i ansiktet, men då lär det drabba oss på många fler sätt än enbart på bostadsmarknaden.
RaderaBostäderna underhålls mindre nu när man måste låna så mycket. Visst, när man kan öka belåningen görs renoveringar, men när dessa lån ska betalas kommer det inte bli några renoveringar. Jämför kommunala bostadsbolag som inte renoverat och nu inte har råd.
RaderaIdag verkar de flesta aldrig ens tänka tanken att det inte skulle finnas pengar att låna. Frågan är bara om jag får låna, hur mycket och till vilka villkor. Men om politikerna vill få ned skulder i relation till t.ex. BNP kommer krediterna att minska (eller åtminstone öka långsammare). Då kommer plötsligt krediter bli en trång resurs vilket kommer att leda till att färre får låna, och sannolikt till högre räntor än annars.
SvaraRaderaIdag behöver en bank bara ha ett eget kapital på (15-20% i riskvikt * 8% i kapitalkrav) ca 1,5% av lånet som ges. 1 Mkr i bolån kräver alltså bara ca 10-15 tkr i eget kapital. D.v.s. ungefär det belopp banken tjänar på det lånet i räntemarginal på ett år. På så sätt kan bankerna trots höjda kapitalkrav fortsätta öka krediterna.
Antingen kommer skulderna att fortsätta öka tills det blir ohållbart och vi en dag får en ny bankkris, eller så kommer politikerna att försöka "pysa bubblan" långsamt med risken att bostadspriserna börjar falla okontrollerat. Den som diskuterar bostadsprisernas utveckling utan att ta hänsyn till bankernas möjlighet att öka krediterna missar en väsentlig förklaringsfaktor. Det är sant att det finns många andra förklaringar, som t.ex. bristen på nyproduktion till vettiga priser i t.ex. Stockholm. Men trots det är det så att utan ökad skuldsättning får vi inga stigande bostadspriser.
Exakt. Stigande bostadspriser gynnar egentligen ingen mer än långivarna. Att bo är nödvändigt.
RaderaHela debatten om det skall upp eller ner känns ibland så meningslös. Klart som korvspa att det kommer en nedgång, men ingen har som vanligt en aning om när, hur omfattande eller hur snabbt/långsamt det kommer att gå och hur länge den kommer pågå. Detta är lite som regndansen. Dansar man bara riktigt länge så nog kommer det regn, men om det blir en skur eller ett åskväder har de ingen aning om. Och sedan kör man soldansen...
SvaraRaderaPrecis, så är det. Frågan är bara om hushållen har gjort sin läxa och riskanalys? På den svara jag 'inte'.
Radera