Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

En målare och en bagare

Det var en gång en målare och en bagare. De var god vänner och deras båda fruar trivdes också med varandras sällskap. De var alla i ungefär samma ålder och hade barn i samma skola. Ungefär samtidigt hade de flyttat till samma lilla samhälle och där lärt känna varandra via skolan där de äldre barnen gick. Vad skiljer då en målare från en bagare i detta fall?

Jo, målaren som är 33 år gammal tjänar 17 993 kronor efter skatt medan bagaren som är 39 år har motsvarande 26 082 kronor. Målarens fru tjänar 14 983 kronor netto medan bagarens fru 19 621 kronor. Så nettokassan per månad skiljer 12 727 kronor vilket är en slant.

Vad finns det mer att konstatera? Jo, att familjen Måleri köpt ett hus och belånat sig till 2 725 100 kronor och därmed har en skuldkvot på 689 %. Varje månad pytsar (lite kul, va?) familjen Måleri ut 6 813 kronor i ränta - 21% av månadens inkomster. Familjen Bagari valde ett billigare hus med visst renoveringsbehov för 1 082 700 kronor och har därför en skuldkvot på blott 197%. Familjens räntekostnad stannar vid 6% av nettoinkomsten.

När bolåneräntorna är betalda så skiljer det hela 16 833 kronor per månad i inkomst. Nu är det ju så att båda familjerna gärna semestrar ihop. Så kuggfrågan är - vart reser de?

Vad skiljer en målare från en bagare? Inte mycket. Den ena målar och den andra bakar. Båda sliter hårt med udda tider och kroppsarbete. I det här fallet så har den ena bättre privatekonomiska gener än den andra. Och det blev därför bagaren som smet(!) från räntekostnaden och inte målaren.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Återigen handlar det om att ge exempel på skuldsatta människor. Varför alltid hacka på skulderna? Var konstruktiv och kom med inlägg som handlar om smarta sätt att investera över boräntan, spara pengar i vardagen, göra scenarier för framtiden, indikatorer på scenarier mm. Familjen Positiv struntar i att amortera och betalar gladeligen ränta eftersom de placerar på högräntekonto och billig indexfond. Familjen Positiv utnyttjar systemet på ett smart sätt istället för att gnälla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, eller så skriver du kring dina idéer. Behöver du hjälp med att starta en blogg har jag lite input. :)

      Radera
  2. Var det inte bagaren som smet från räntekostnaden?

    SvaraRadera
  3. Jag är nog böjd att ta Per Pennings parti i denna diskussion. Jag anser att skuldsättning diskuteras alldeles för sällan i både forum och i media. Det man läser i media just nu är att alla är oroade över svenskens skuldsättning, men det är väldigt få konkreta förslag över vad som kan/bör/ska göras. En annan "miss" media gör (i mitt tycke) är att presentera en saklig analys över vad för konsekvenser (eller avsaknad av konsekvenser) en hög skuldsättning innebär. Annica Creutzer skrev en artikel en gång som förvisso var lite morbid vid första anblicken, men när man läste den så förstod man att den som vanligt när Annica skriver, är helt sund och förståndig. Det hela gick ut på att "ta livet av sin partner" om än dock på papper för att se vad konsekvensen rent ekonomiskt skulle bli om ens partner plötsligt gick bort. Liknande övning rekommenderades också att göra, men med inriktning om en eller båda skulle bli arbetslösa.
    Jag och min sambo har gjort båda övningarna och konstaterat att vi behöver en rejäl buffert i båda fallen så vår ekonomiska livsstil ändrades tvärt efter den aha-upplevelsen.

    Sen är min personliga åsikt gällande skuldsättning den att jag önskar att någon politiker visar så pass mycket mod i barm och ser till att ränteavdragen gradvis fasas ut. Om staten signalerar att konsumtion och lån inte ska subventioneras av sparare och av dem som inte har något lån, så tror/hoppas/önskar jag att gemene man tänker till innan man drar på sig en skuldkvot som är ohållbart hög.

    //Calimero

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att svenska folket är galet högt skuldsatt är fakta. Mina exempel är alla från verkligheten och i ärlighetens namn - att hitta högt skuldsatta är bra mycket lättare än att hitta de som är lågt sluldsatta.

      Ränteavdraget är något som borde bort, exakt. :)

      Radera
  4. När man köper aktier tar man en risk. i en recession blir dom nästan värdelösa. skulderna måste ändå betalas. i en krissituation när allt rasar, recession,dödsfall,skilsmässa osv så måste man ändå betala sina lån. är det inte smartast att först skydda sig själv och bli skuldfri? Likaså som du säljer aktier kan du sälja ditt hus som är betalt, och dessutom ökar i värde. kolla bara på min tomt. värdet har tripplats till 2,7 miljoner!!!! Och inom tre år är den betald! Samma resa hade jag aldrig kunnat göra så fort med aktier! Näe amortera alltid först på huslån. stiger aktierna och allt går bra i Sverige,stiger värdet på ditt hus också!! Men du sover gott också på nätterna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kloka ord. Det finns en magi att kalla sig skuldfri. :)

      Radera
    2. Minna är klok, men det med ökat tomt- och husvärde gäller främst i storstäder, och där i närheten. I stora delar av Sverige ökar knappt priserna över huvud taget och då går det snabbare att spara på börsen och sen amortera för vinsten när man vill.

      Radera
  5. skrämmande fakta:

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ingen-har-samlat-ansvar-for-livsmedelsforsorjningen-vid-kriser_8394808.svd

    SvaraRadera
  6. skrev ett blogginlägg:

    http://livetsmagi.bloggo.nu/KRISER/

    SvaraRadera
  7. Pengar är ett intressant ämne. Betänk följande fråga: hur skulle ditt liv se ut om pengar inte var något problem?

    Frågan skapar ett perspektiv som många saknar. Att dricka drinkar på Bahamas är liksom kul i max två veckor. Segla världen runt är inte realistiskt om man har familj etc etc.

    Visst, köpa drömhuset och vara skuldfri, men sen då? Att vara skuldfri gör bara att man får mer pengar över, inte att frågan besvaras. Dock är det trevligt att vara skuldfri, det skulle även jag tycka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillägg till mitt eget inlägg:
      Själv gillar jag att samla upplevelser och har kommit fram till att prylar gör en till slav. Livet är att ha en (eller flera) historia att berätta.

      Radera
  8. Gud nu blir jag ledsen! :( Vi har planerat att bygga ett hus om några år. Det skulle nog kosta runt 3,5 miljoner här där vi bor. Vi har som mål att spara ihop 600 000 kr till detta. Därtill har min sambo en bostadsrätt att sälja men vinsten räknar vi inte med utan ser den som en bonus. Förmodligen skulle vinsten kunna bli 400 000 kr vilket skulle kunna lägga till så att vi lägger in 1 miljon kontant.

    Jag tycker vi har bra inkomster, 26 000 respektive 33 000 kr före skatt. Men nu efter att ha läst detta skulle vår skuldkvot bli skyhög trots att vi lägger in 1 miljon! :( Hur ska man göra? Vi bor superbilligt nu men alldeles för litet när man tänker på om vi ska skaffa familj och att köpa en bostadsrätt här blir mycket dyrare än ett hus pga avgifterna... Hur ska vi tänka? Ska vi köpa ett mindre billigare hus och sedan hoppas på att vi får en vinst därifrån och sedan köpa ett större hus?

    Vi är 25 respektive 29 år om det har någon betydelse. Nu känns allting som en omöjlighet :(

    SvaraRadera
  9. P.S. Jag ber om ursäkt för osammanhängande svenska i kommentaren ovan. Var något konstigt i textrutan som gjorde att man inte kunde radera hur som helst..? Så lite saker hamnade hullerombuller.. Sorry! ;)

    SvaraRadera
  10. Anonym,
    grattis till att ni får möjlighet att reflektera innan ni går in i skuldsättning. Det är bara bra att ta chansen att tänka efter före för att undvika att gå in i något som växer en över huvudet.

    Mitt tips är att ni stresstestar er ekonomi innan ni fattar ett beslut. Hur blir situationen om en av er blir långtidssjuk eller arbetslös (eller båda om det vill sig illa)? Klarar ni betydligt högre räntor än idag? Klarar ni att amortera på lånen? Vad händer om en av er - hemska tanke - går bort? Klarar den andra att bo kvar? Betänk även vad som händer om ni tvingas sälja vid prisnedgång. Blir det tillräckligt med pengar över för att leva drägligt, eller kommer boendekostnaden ta alltför stor del av inkomsterna?

    Jag radar inte upp alla de här sakerna för att så tvivel, men det kan vara bra att fatta ett genomtänkt, informerat beslut istället för att bara utgå från hur ekonomin ser ut idag. Saker och ting kan ju ändras. Står ni ut med att bo lite litet en extra tid för att kunna spara ihop en ännu större kontantinsats? Kan ni tänka er att sänka era krav?

    Mycket att fundera på, men det är bättre att göra det före med tanke på vilket stort och viktigt beslut det är. Omöjligt finns inte, men det är inget fel i att vara smart :-)

    Lycka till och återkom gärna med reflektioner.

    Mvh
    Newman

    SvaraRadera
  11. Fortsättning.....

    Angående frågan om att köpa mindre och billigare - ja, det låter klokt. På det sättet kanske det blir lättare att hantera ekonomin och fortsätta spara för att på sikt kunna köpa större. Dessutom blir fallet lindrigare om någon av ovanstående tråkigheter skulle inträffa.

    Att räkna med vinstökning är dock vanskligt. Betänk att om ert hus går upp i värde, så lär även de hus ni är intresserade av göra det samma.

    Bo billigt och spara så mycket ni förmår så länge ni kan, är mitt tips. Då kommer ni tids nog kunna köpa det ni verkligen vill ha, men då med en större andel icke lånade pengar. Man vill ju inte att boendet man drömmer om ska bli ett ekonomiskt fängelse!

    Newman again

    SvaraRadera
  12. Tack för svar Newman!

    Jo, igår gick jag hem till min sambo och förklarade att vi var för sig ska spara ihop en miljon på fem år och att det inte blir tal om hus eller barn innan dess! ;P

    Och jaa.. Är väl bara att inse att vi inte har råd med ett sådant hus vi vill ha :( Och visst kan vi köpa ett mindre/inte lika fint, men då vi tänkt att bo i huset vi köper länge (typ föralltid) och då känns det ju tråkigt att kompromissa :S

    Men det blir ju helt enkelt så att vi får bo kvar på våra 52 kvadrat tills vi har tillräckligt med pengar så att vi kan köpa ett hus som vi vill ha! Ett "mellansteg" känns mest bara dumt ju mer jag tänker på det! Då är det bättre att bo litet och billigt tills man har råd!

    Ah well, nu ska här sparas! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att vänta 5 år med barn låter lite tragiskt och riskabelt, tror inte man ska tänka så. Varför skulle ni inte kunna skaffa barn nu? Det är rent trams att man måste bo i hus bara för att man har barn och tro inte att det blir ett dugg lättare med ekonomin när ni bor hus med barn då en av är föräldraledig med sargad ekonomi etc. Har själv nyligen flyttat från BRF till hus och utgifterna är betydligt större i hus, glöm t ex inte trädgården.

      Mitt tips är att skaffa barn om ni vill det och kanske revidera era husplaner, huset måste ju inte kosta 3,5 MKR.

      Radera
    2. Jo det kanske är sant som du säger. Men att skaffa barn och bo i en tvåa på 52 kvadrat?! Mjae... Kanske första halvåret, max ett år, men sedan...

      Vidare stämmer det inte att det är dyrare att bo i hus än i BRF här där vi bor iaf. Bostadsrätterna är väldigt dyra; en 4a i ett okej område kostar 2,7 miljoner och därtill har du en avgift på 6 000 - 7 000 kr där enbart värme ingår (vatten ska du alltså betala själv). Dessutom är planen att skaffa ett nybyggt hus (ingen av oss gillar att renovera) och på det sättet slippa fastighetsavgift på 15 år, samt oftast är de mer energisnåla än gamla hus.

      Jag vill helst att mina barn ska bo i hus eftersom jag växte upp i hus. Och eftersom bostadsrätterna är så dyra ser jag det som ekonomiskt dumt att köpa en sådan istället.

      Men det är klart, ett hus måste ju inte kosta 3,5 miljoner... Får väl helt enkelt ta och kompromissa ner sig till ett hus som man är halvnöjd med... :( känns ju också lite fel... Aja, det löser sig, det brukar det göra.

      Helt ärligt förstår inte jag, som är relativt ny här i vuxenvärlden och precis har fått min första tillsvidareanställning; HUR SJUTTON har alla runt omkring en råd med bil, hus, barn och allt sånt där?! Hur mycket tjänar folk egentligen?! Är min ingångslön på 26 000 kr skitdålig eller vad?! Dessutom har jag inga studielån efter mina studier, men ändå känner jag mig som en fattiglapp?! Jag förstår verkligen ingenting och det känns helt ärligt som en omöjlighet att kunna bo i ett hus, skaffa en ny bil etc. Kommer aldrig ha råd med sånt!:(

      Radera
    3. Vi bodde i 54kvm första 6 månaderna, inga problem alls, men ok, säkert varit lite jobbigare nu. Dock tycker jag din inställning att man 'måste' ha en kåk för 3,5 MKR är lite symptomatisk för dagens samhälle.

      Apropå din sista fråga, folk har inte råd per se, de har råd att hyra, dvs betala räntan. Har många i bekantskapskretsen som har dubbla+ lån jämfört med oss och deras inkomster är typiskt normala och inte större än våra. Det är DU som är ansvarig om vi får en ny 90-talskris och dina barn tvingas växa upp i familj med en restskuld ni aldrig blir av med. Sen ska man inte bara stirra sig blind på inkomst, den är säker i endast 3 månader, blir det arbetslöshet eller föräldraledighet är ni låginkomsttagare som många andra.

      Shaun

      Radera
  13. Egentligen har nog många av dem inte råd. De lever på lånade pengar (och tid....???). Det går bra tills restprodukterna träffar luftruntflyttaren ;-)

    Newman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag börjar förstå att det förmodligen är så det ligger till! ;) Och det är ju hemskt! :O Jag vill ju absolut inte bli en utav dem så nu blir det väl till att planera om hela vår femårsplan! Hehe... Får väl bli ett 1,5-plans hus istället för 2-plan och så får jag försöka förklara för min kära sambo att ekvationen billigt hus centralt inte går ihop sig ;P

      Känns bara, som jag sa tidigare, rätt uppgivet när man bland annat tänker på att även om vi sparar massor nu så kommer vi ändå inte kunna köpa ett hus om några år för då kommer säkert husen vara dyrare, räntorna högre och inflationen kommer innebära att våra pengar är mindre värda... Haha! Well well, vi får satsa på att få till en bra avkastning helt enkelt + en jäkla bra löneutveckling! Det senare blir kanske svårt för min del då man jobbar statligt... Suck...
      Hur tänker ni för att få upp motivationen?!

      Radera
  14. Själv jobbar jag kommunalt, så inga stora lönehöjningar att vänta, tyvärr :-(

    Utgiftssidan är det jag jobbat hårdast på, och det har verkligen haft effekt! Sedan juni 2012 har jag lyckats spara ihop 50 000 kr. Jag säger inte det för att slå mig för bröstet utan hoppas att det kan tjäna som inspiration för den intresserade.
    Då lever jag ändå väldigt gött, med utlandsresor, bilkörning och uteluncher då och då. Det jag dragit in på rejält är alkohol på krogen, prenumerationer, TV-abonnemang och liknande utgifter. Mobilabonnemanget till min fyra år gamla, fortfarande fungerande telefon kostar 49 kr. per månad plus det jag ringer/messar för. Böcker har jag dragit in på också. Det känns meningslöst att köpa massa böcker som man läser en gång och ställer i bokhyllan några år innan de åker in i förrådet i väntan på att hamna hos Myrorna...Biblioteket har allt som behövs! Det finns fler exempel, men jag tror ni fattar principen:-)

    Jag känner inte alls att jag tvingas göra avkall på något som är viktigt för mig. Om man bara sänker sina krav och förväntningar lite samt slutar jämföra sig med andra som har fräckare saker (som de lånat till...?), så blir man förvånad över hur mycket man kan lägga undan och ändå leva gott!!!!

    Newman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klockrent inlägg Newman!

      Shaun

      Radera
  15. Härlig dialog här som ni sköter helt utan mig - underbart!
    Så som framkommer - egentligen har folk inte råd med sina levnadsstandardskrav. Jag skrev om detta i:

    http://perpenning.blogspot.se/2009/05/de-andra.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe ja du Per, de där 'andra' har vi tänkt och diskuterat många gånger. Visst blir man nyfiken på andras ekonomi ibland? :-)

      Högmod går fall!

      Radera
  16. Inkomst 6.800kr
    Skulder inga
    Sparar nu i augusti 3.200kr
    Mat 1.500kr
    Övrigt 1.000kr
    Räkningar 1.100kr
    har shoppat köksmöbler nu på semestern,så ska försöka att enbart köpa mat och hoppas på att jag kan spara över även övrigts 1000kr.
    Kan inte komma på nåt jag behöver faktiskt :)

    SvaraRadera
  17. @livets magi
    Något du behöver? Tak över huvudet? Får inte in det i din budget.

    Annars såklart bra att kunna spara ca 50% av inkomsten.

    /TE

    SvaraRadera
  18. Jag tycker det här även är ett bra exempel som visar hur mycket det kan skilja mellan två utåt sett "likvärdiga" familjer och yrken. Ibland har man ett hum om vad ett par tjänar i månaden, men det säger inte så mycket förrän man vet och kan räkna in samtliga familjens lån, hyra, ränta, bilkostnad mm. Eller hur de fått "råd" genom exempelvis lån, arv, sparande, aktieaffärer, gåva etc. Det är många som ofta vill spekulera om andras ekonomi och leverne utan att egentligen ha så mycket på fötterna...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kostandssidan ska aldrig underskattas, så som Bert sa en gång. :)

      Radera
  19. Det är ju sinnessjukt att det ska vara så olika mellan yrken och kön i dagens samhälle. Tycker verkligen att våra politiker borde göra något åt saken - NU!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg