Midvintermörker

Jag förstår att det låter som om jag misslyckats kapitalt med att hitta något värt att läsa under vår semesterresa. Och det stämmer om jag enbart relaterar till ekonomilitteratur - där fanns då inget av värde denna gång. Så som joker i kortleken tog jag dock med en ful, liten pocketbok som jag köpte på mig efter viss vånda. Jag har en misstänksamhet mot författare som dels är nya i branschen, dels slår på stora trumman för sina skapelser i tid och otid. Nyfikenheten tog dock överhand och 'Midvintermörker' av bloggaren Lars Wilderäng inhandlades diskret på nätet och smögs med i resväskan.

För er som inte känner till bloggen 'Cornucopia' har nog inte besökt speciellt många svenska nätsidor. Bloggen tillhör det absoluta toppskiktet bland sidor som berör ämnen som ekonomi och finans. Wilderäng har också en förkärlek för svenska försvarspolitik och kanske också ett pojkaktigt intresse för militär hårdvara? Jag började följa bloggen för att läsa intressanta artiklar kring svenska bolån men har också följt angreppen på hur våra politiker handskas med det svenska försvaret. Boken 'Midvintermörker' såg jag därför som ett inlägg i debatten och inte en roman. Men fel har jag ju haft förr.

Det är ingen överdrift att jag hade svårt att lägga boken ifrån mig. Det var en explosiv läsning som inte för en stund blev långdragen eller andefattig. Det var helt enkelt en mycket spännande fiktion och sidorna tog slut alltför fort. Wilderäng kanske vecklade in sig någon gång för mycket i stridsvagnar, vapen och ammunition vilket gjorde mig förvirrad och vilsen från och till - jag är ju helt rudis på allt sådant där, undantaget AK-4 som var mitt vapen då jag i en forntid gjorde lumpen i det numera avsomnade svenska kustartilleriet. Men jag förmodar att andra läsare som intresserar sig för ryska mobila artilleri kunde hitta mer mellan raderna än vad jag gjorde?

De porträtt som Wilderäng gör i boken är en aning tunna, vill jag hävda. Människor är ibland människor, och ett bra exempel är hemvärnsgubben Jonas vars öde gav mig en darrande underläpp. Men lika ofta finns en anonymitet hos karaktärerna - folk dör och flyger i luften lite hur som helst och ingen tycks ta någon större notis. Medvetet eller inte? Det spelar ingen större roll då det är svårt att riktigt veta varför Wilderäng skrev boken - var det enbart ett debattinlägg? En roman? En inspirerande inkomstkälla? Oavsett, boken är läsvärd, spännande och uppslukande. Du hittar en uppsjö länkar till boken på författarens blogg.

Jag är nu ganska sugen på att läsa uppföljaren 'Midsommargryning' men så som privatekonom så inväntar jag ett lägre pris först, tror jag.

Läs även andra bloggares åsikter om Det som är livet, Ekonomiprat, Upplevelse, intressant?