Fram i ljuset

På det ekonomiskpolitiska toppmötet i Davos rönte en rapport speciellt stort intresse. Personen ifråga som tagit fram denna rapport är Winnie Byanyima, generaldirektör för organisationen Oxfam som arbetar mot fattigdom och orättvisor i världen. Den visar att de 85 rikaste människorna i världen äger lika mycket som halva jordens befolkning. Något är uppenbarligen skevt. Ingen har dock ifrågasatt rapportens sanningshalt och den pekar på en stor fara - de ökande klyftorna i vår värld vilket leder till mer spänningar och konflikter bort från en fredligare och mer demokratisk tillvaro för oss alla.

Vart är världen på väg? Mötet i Davos andades en viss optimism, en försiktig optimism som också kan betyda 'ingen aning'. Ingen kan egentligen svara på vart vi är på väg. Delar av Europa är på väg ur krisen medan andra fortsatt ligger pyrt och nattsvart på det. Mer än hälften av de unga i de värst drabbade länderna saknar arbete och de kanske heller aldrig kommer att få något. Det talas om en förlorad generation och hur det kommer att påverka de drabbade samhällena står skrivet i stjärnorna. Extrempartier på både yttersta vänstern och högern vinner mark. Detta är ett hot mot oss alla.

Den försiktiga optimismen är i det stora hela finansmarknadens. Den har börjat att skönja nya möjligheter att tjäna pengar - på att hantera pengar. För människor i den verkliga ekonomin, den som har någon betydelse för deras vardag, finns ingen ljusning alls i många länder. Ett arbete är nyckeln till framtidstro och hopp. Hur skapar vi detta?

Ingen är betjänt av att klyftorna fortsätter att växa, snarare borde alla välbeställda känna en viss rädsla. Ett jämlikt samhälle är en grundbult för fungerande demokratier och utan det vittrar de sönder. Så som i Indien där rika människor i Mercedes och Lexus susar förbi de hemlösa på stadens gator som i en strid ström fryser ihjäl i januarikylan.

Läs även andra bloggares åsikter om Ansvar, Det som är livet, Empati, Fattigdom, Konjunktur, Privatekonomi, Etik i ekonomi, intressant?