Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Sparandets dygd


Att leva från lön till lön, från månad till månad, är oerhört vanligt. Detta levnadssätt är inte kopplat till någon speciell socialklass eller lönenivå utan tycks mer vara så man gör - i stort. Jag känner människor som tjänar fantastiskt mycket pengar men inte sparar alls utan konsumerar upp i stort sett allt, undantaget sparande till semester eller andra nöjen. Naturligtvis finns också det omvända - familjer med synnerligen begränsad tillgångssida som sparar flitigt och frekvent.

Det är inte mycket till eget sparande som vi svenskar presterar. Däremot är vi glada i att låna så mycket det går av banken. De sparpengar som vi trots allt har är i stort bundna i reella tillgångar, så som bil, båt och villa, samt i det 'tvingande' sparandet, så som premie- och tjänstepension. Väldigt lite av slantarna kan omsättas snabbt vid behov.

Sparkvoten är den del av vår disponibla inkomst som vi sparar uttryckt i procent. I denna sparkvot ryms det vi kan kalla finansiell sparkvot, sådana pengar vi placerar i exempelvis aktier, fonder och liknande. I Sverige är denna inte ens noll och intet utan negativ sett över de senaste fjorton åren. Ja, i genomsnitt talar vi om minus 2,7 procent per år. Detta betyder att vi lånar mer än vad vi sparar, eller lite kärvt uttryckt, konsumerar mer än vad vi tjänar. Belåningen av bostäder är den större boven i dramat.

Det finns självfallet ett sparande som är utom vår kontroll - det kollektiva sparandet - som pensioner och liknande. Detta ofrivilliga sparande utgör hela 40% av vår totala sparkvot. Av de resterande slantarna förvarar vi 39% på vanliga sparkonton, 23% i fonder och 15% i aktier, 20% i traditionella livförsäkringar och 3% i obligationer. Här borde finnas en oas av möjligheter och åtgärder för betydligt bättre hävstång i sparandet. Mer intressant läsning finns i Fondbolagens förenings undersökning.

Den del av sparandet som kallas real sparkvot är alltid kopplat till värdet hos en underliggande fysisk tillgång. Ett sämre sådant 'sparande' är exempelvis ett bilköp. Ett något bättre är en bostad. Avkastningen på sparandet ligger i en eventuell värdestegring över tid som överstiger kostnaderna. Jag vill inte ens kalla bostadsköp för ett sparande, i ärlighetens namn.

En investering är något som ger inkomster eller en kostnadsreducering, inte större kostnader. För ytterst få människor är boendet en investering. En investerare kan låna pengar för att få inkomster som överstiger räntorna medan en bostadsköpare lånar pengar för att dra på sig utgifter.

Mina tankar går ofta till trygghet, för mig och min familj. En gång notorisk slarver är nu en insiktsfull ångestperson - varför gjorde jag inte annorlunda tidigare i livet? Ett jobb idag kan vara arbetslöshet imorgon. En frisk nötkärna förvandlas till dålig fallfrukt. En god privatekonomi som grund att stå på är det som både ger möjligheter och ro i vardagen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Ett intressant och aktuellt inlägg såhär i post-jul tider då vi oftast lider tom kassa av julens förströelser. Jag tror en av anledningarna till varför vi konsumerar istället för sparar är den högst simpla psykologiska bekräftelsen vi får. Vi är dåliga på att vänta på belöningar utan vill gärna ha de direkt. Jag kan köpa En Rolex i år men efter tio år av intensivt sparande kan jag kanske köpa en varje år till dess jag inte känner för det längre. Det är ett väldigt enkelt exempel men viljan att ha något i stunden är större än att se sig själv få något annat (ledighet eller frihet) i den något obestämda framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det tror jag också. Samt den så kallade 'unna sig'-mentaliteten.

      Radera
  2. Det finns en bra lösning på ditt problem. Jag har lite pengar över. Jag köper ditt hus för en rimlig peng. Du skriver sen ett långtidskontrakt på att hyra den av mig. Du kommer att ha mycket mindre skulder och minska din skuldkvor dramatiskt till Borgs glädje. Du betalar mina räntor på det hus du bor i stället för att betala dina egna. För mig blir det en placering eftersom jag erhåller ränta på min investering. Du drar inte på dig några utgifter för ett lån du tagit, utan betalar bara en hyra. Vinn, vinn. :-)
    Kalle56

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Kalle, för erbjudandet. Det ter sig lockande. Låt mig fundera. :)

      Radera
  3. Din text är så motiverande, du skriver att du undrar varför du inte gjort annorlunda i livet. Men att du nu inser att du kan och har ändrat ditt liv så kommer både du och din familj leva bättre i framtiden.
    Själv är jag glad att jag sett detta så mkt tidigare (24 år nu) och redan börjat spara pengar för att kunna leva ett bättre liv i hela mitt liv.

    Tack för inspiration och tack för en grymt bra blogg,
    Keep it going Per!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, zacapa! Min inspiration är er eftertanke. :)

      Radera
  4. Har också svårt att förstå varför man inte sparar mer. Jag har alltid sparat men inte varit så duktig på att investera pengarna utan mest nyttjat bankkonton. Jag är jättenyfiken på hur man tänker när man inte sparar. Flera i min omgivning borde egentligen inte behöva jobba alls längre. Folk i 60-årsåldern som jag vet har jättebra löner och har haft bra lön i säkert 20-30 år.

    Jag njuter av tryggheten det innebär att veta att vi båda vuxna kan bli arbetslösa, samtidigt och kan klara oss i flera år framåt på enbart sparpengar även om vi skulle få absolut noll och inget i a-kassa, sjukförsäkring eller liknande. Det är värt mer för mig än något annat.

    Jag blir också jätteinspirerad av din blogg. Den ultimata friheten är vad många av oss ekonomibloggare strävar efter!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med den inflation vi haft historiskt så är det märkligt att flertalet 60-plussare inte är i privatekonomisk hamn, ja. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg