Lyssnade lite avmätt till debatten mellan Anders Borg (M) och för mig helt okända Magdalena Andersson (S) om svensk finanspolitik. Det var då ingen roliga historia - att politiker aldrig vill svara på varandras frågor utan istället ägnar sig åt att avgöra var motparten står är synnerligen tröttande och irriterande. Och de undrar var politikerföraktet kommer ifrån? Svara någon gång ärligt och ni kommer att belönas, det är min tes.
Jag ser helst inget maktskifte i höstens val även om jag tror att så blir fallet. En regering med miljöpartister är inget för mig. En regering med vänsterpartiet är en paria. Blott en oberoende socialdemokratisk regering skulle jag eventuellt kunna leva med men det lär inte bli verklighet det heller.
Magdalena Andersson (S), som gärna vill bli finansminister, ser skattehöjningar så som lösningen på många problem och vill ta in pengar via höjd arbetsgivaravgift för unga. Jonas Sjöstedt (V) vill att alla som tjänar över trettiotusen ska får höjd skatt och dessutom dubbla arbetsgivaravgiften för de unga. Miljöpartiet vill höja skatten för inkomster över fyrtiotusen med 3 procent. Förslagen är många och det lär bli en härlig röra kring vilka löften som ges och vilka som blir verklighet. Eller så som Margaret Thatcher uttryckte det: problemet med socialism är att rätt som det är tar andras pengar slut. Nej, Mona - det är inte häftigt att betala skatt.
Vad som saknas idag är en vördnad för andras pengar - de pengar, som vi som betalar skatt, tillför våra gemensamma medel. På samma sätt som vi som försöker få vår privatekonomiska vardag att gå ihop bör också våra skattemedel hanteras. Jag menar, inte kan jag kräva högre lön för att min ekonomi inte balanserar! Det är däremot vad våra politiker ägnar sig åt.
Jag brottades hårt och länge för att få en liten löneförhöjning denna vår. Med svensk beskattningsmodell innebar denna lilla höjning också höjd total inkomstbeskattning från 43,2% till 44,1% - av min löneförhöjning tog staten 47,8%. Vi vet ju alla att en arbetsgivare betalar arbetsgivaravgift på våra löner vilket i sin tur direkt är kopplad mot hur stor lönekostnad som man anser sig ha utrymme för. Att en relativt hög ökning i lönekostnad för arbetsgivaren ger oss enbart skulor i lönekuvertet är den verklighet vi lever i. Vår progressiva skatteskala ger också vid handen att ju mer du tjänar desto mer betalar du i skatt.
Så, allt tal om arbetslinjen och arbete upp i åren är falsk vittnesbörd - vill du tjäna mer så ska du helt enkelt jobba mindre. Du får behålla mer av din lön, du får mer tid över i ditt liv och du gör också upp med vår svenska modell. Bättre är att spara in på onödiga kostnader och istället ägna sig åt det som man vill göra med sin tid.
Läs även andra bloggares åsikter om
Arbete,
Etik i ekonomi,
Inkomst,
Privatekonomi,
Samhällsekonomi,
intressant?
Jag håller definitivt med om ditt första stycke. Oootroligt tröttsamt att se de två "berätta" om varandras politik med nedlåtande ton. De skulle tjäna på att lugna ner sig och berätta sakligt för hur Sveriges finanspolitik ska se ut framöver.
SvaraRaderaDet är oförskämt och nedlåtande mot oss tittare också - tror de att vi är en samling enfald?
RaderaHar du noterat den plötsligt intensiva debatten Thomas Pikettys bok "Kapital i den 21:a århundradet" som nu även nått Sverige? Med tanke på vilka slutsatser somliga verkar dra av den så kan det bli svårare att leva på sparat kapital i framtiden. Nu diskuteras med förnyat intresse olika kapitalskatter, hur man ska göra det svårare att leva på kapital etc. Och så en (s)-regeringen vid rodret åtminstone de närmaste fyra åren. Får man gissa på att vi snart har en diskussion om höjda fastighetsskatter, en återinförd förmögenhetsskatt och kanske t.o.m. någon form av arvsskatt?
SvaraRaderaMå så inte ske - frihet åt folket att leva sina liv så som de behagar.
RaderaTycker som Per här, (S) kan jag leva med, det är de andra två galningarna som skrämmer lite...
SvaraRaderaInte så lite heller.. ..jag kan aldrig ge min röst till ett parti som avser att samregera med Vänsterpartiet som ännu inte förmått rensa ut den unkna gamla kommunistfalangen.
RaderaJa än värre blir det över 50k / mån. Där tar staten 67% av kakan med arb.avgifter inräknat. 69% med kyrkoskatten. Skulle va fantastiskt intressant att se vad som händer om man ökar gräsen till 100k tex. Skulle skatteintäkterna direkt öka med motsvarande summa som försvann?
SvaraRaderaDen frågan - vill vi inte veta svaret på.
RaderaDet ska inte förekomma längre, men det har ju förekommit i Sverige tidigare. Astrid Lindgren var ju inte helt nöjd med 102% marginalskatt... http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pomperipossa_i_Monismanien
RaderaGissar att politikerna kommer försöka undvika att detta inträffar igen och drabbar folkkära och verbala personer. Det finns däremot som jag ser det inga garantier för att detta inte drabbar "de rika" eftersom många som röstar på dessa partier verkar tycka att det är rättvist att någon som jobbar extra för att ha råd att amortera av lån ska behålla lägre andel av pengarna än någon som skjuter skulder på framtiden.