Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Flyttlasset


Nu ska grannen flytta. Paret är båda pensionärer sedan någon månad och väljer att sälja sin villa och bosätta sig i sin sommarstuga istället. Efter många år i sin bostad skulle man kunna tro att de är relativt skuldfria. Så är dock inte fallet.

Villan är till salu och det ska bli visning snart. Utgångspriset är ungefär 2,5 gånger högre än vad deras nya lilla bostad kostar - det kontraktet är redan undertecknat. Grannens hus är ingen praktvilla utan ett vanligt hus. Men på infarten har de två nyare BMW och en sportbil samt motorcykel i garaget - och en båt i hamnen. Dessa har de lånat på huset för att finansiera. Slutsatsen blir den att det inte finns så mycket vinstmarginaler kvar i bostaden.

Jag skulle tro att utgångspriset på bostaden är ungefär tre gånger högre än vad grannarna en gång köpte kåken för. Jag har inte vågat fråga men jag hoppas att de beaktat vinstskatten då de inte renoverat något på många år.

Att låna på bostaden för konsumtion undviker vi helt och hållet. Att kunna sälja fastigheten en dag och inte sitta med felmarginalen i röda siffror är viktigt för familjen Penning. Dessutom så är jag trots mina unga 47 år allt mindre intresserad av kapitalvaror och statusprylar och mer het på upplevelser och resor. Att så som en framtida pensionär inte ha råd att göra roliga saker på grund av en hög belåning eller ett skuldberg ser jag som en mardröm. Hur ser du på saken?

Om jag och frun en dag säljer vårt hus och flyttar någon annanstans så lär det vara en dag i total skuldfrihet. Det är iallafall en skönare dröm att drömma om.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

  1. Att låna på villan är nog vanligare än man tror.
    Främst är det många som inte inser eller tänker efter vad det innebär för framtiden.

    En enkel kalkyl där löpande räntor och amorteringar i stället används för framtida resor och hobbyprojekt skulle visa på ett bättre alternativ till inköp av statusvaror precis som du säger.
    Det krävs bara enkla räknekunskaper och lite eftertanke.
    Konstigt att inte fler tänker till innan man handlar bara för att möjligheterna finns.....

    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är fortfarande gängse praxis. Vi har själva gjort det men rannsakat oss...

      Radera
  2. Istället för att ta ett privatlån så tar nog ett flertal lån på huset vid ex köp av bil då räntan blir bättre. Sen är frågan, hur stor del av huset är du beredd att ha belånat och klarar du av att betala av det. Hur vida det är fel eller inte är svårt att svara på då vissa har behovet av en bil och de flesta vanliga Svenssons lånar till bilköpet. I just detta fall anser jag det extremt att låna upp till både bilar, motorcykel och båt. Jag anser att man ska nog se mer till behovet än att vilja ha bara för sakens skull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du har rätt i den meningen att låna mer på bostaden ger lägre ränta. Men hur många ökar på amorteringen i motsvarande takt? Det är den intressanta frågan. :)

      Radera
  3. Många säger ju att det inte är någon idé att amortera bort lånen, att bostaden kommer täcka lånen i alla fall etc etc. Men i det här exemplet är det nog tydligt att man inte kan bo kvar, vare sig man vill eller inte. Man kan inte på äldre dar hålla kvar sina kostnader, de måste ner och då måste huset kapitaliseras. Har man istället sparat och/eller amorterat så har man kvar sin valfrihet, och sitt hus (eller lägenhet mitt i stan!).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din poäng är viktig - livets höst har färre slantar in.

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg