En dag av törst

Vi är välsignade med fantastiskt vatten i Sverige och dessutom i överflöd. Vi tänker inte på det utan tar det så som mer eller mindre självklart att gnistrande klart vatten ska rinna ur kranen närhelst vi så önskar. Jag är väl inte annorlunda på det planet än andra men jag försöker att tänka på det. Tillgång till färskvatten är inte och kommer aldrig att vara en mänsklig rättighet i vår värld. Inte helt osannolikt kommer krig i framtiden bero på vattnet.

Vatten där vi bor ingår i den så kallade VA-taxan som för 2014 höjdes rejält med hela 11,5 procent. Det är en mäktig avgiftshöjning på en enda gång och beror till stor del på att ledningsnätets underhåll behöver förstärkas. Samtidigt så är vatten fortsatt löjeväckande billigt då tusen liter färskvatten - rent och klart - kostar mindre än 16 kronor. Denna livgivande vätska, som vi märkligt nog bajsar och kissar i, är billig och hälsosam. En liter för ören och likväl bär många av oss hem samma vatten med lite kolsyra i för tjugo kronor litern. Rent vansinne, enligt mig.

I dagarna registrerade jag familjen Pennings årsförbrukning av vatten. Tvåhundrafemton kubikmeter eller om man så vill - 215 000 liter vatten. Detta motsvarar 147 liter per person och dag. Jag tycker att det är mycket men enligt statistiken i närheten av medelvärdet. Vattnet är helt enkelt alldeles för lättillgängligt. Hade man behövt hämta det med en hink på huvudet tre kilometer bort hade definitivt förbrukningen dalat brant.

Vattnet är billigt. 147 liter prima vatten för 2 kronor och 35 öre. En god ekonom dricker kranvatten och inte köpvatten på flaska. Prisskillnaden är så stor att allt annat vore helt galet. Det sägs att törst gör vin av vatten. Jag håller inte med - men törst gör vatten till en gyllene dryck, inget smakar då bättre.

Läs även andra bloggares åsikter om Det som är livet, Familj, Kostnader, Kvalitet, Vardag, intressant?